Bra resultat - trots ogynnsamma väderförhållanden

Under 2024 har det svensk-finska EU-projektet Life2Taiga genomfört 28 naturvårdsbränningar på nästan 400 hektar skog. På ytterligare drygt 200 hektar gjordes så kallade brandefterliknande åtgärder. Ett bra resultat trots att flera planerade bränningar fått ställas in på grund av torka eller regn.

Hundratals arter är anpassade till att skog brinner med jämna mellanrum. Några till den grad att de riskerar att dö ut om branden uteblir. En kontrollerad brand, det vi kallar naturvårdsbränning, ger samma effekt som de bränder skogen och arterna är anpassade till, men utan att vara lika intensiv som en vildbrand. För att hjälpa dessa arter startade ett sexårigt EU-projekt, Life2Taiga, hösten 2022. Den huvudsakliga naturvårdsmetoden i projektet är naturvårdsbränning.

Dagens skogar får inte brinna naturligt så som de gjort i tusentals år. Människan har de senaste 150 åren släckt vilda skogsbränder eftersom de upplevts orsaka mer skada än nytta. Både genom ekonomiska förluster för skogsägarna och för den oro den skapar för människor runt omkring, säger Life2Taigas projektledare Julia Carlsson.

Av de 17 deltagande länen i Sverige har 13 län genomfört en eller flera naturvårdsbränningar under 2024. I Finland har Metsähallitus genomfört fyra fördelat över hela landet. Betydligt fler var planerade under året. Men eftersom vädret är en avgörande faktor blev vissa bränningar inte av. Bäst väderförhållanden var det under maj till mitten av juni. Sen blev det för torrt.

Vi vill efterlikna en naturlig skogbrand så långt som möjligt. En sådan startar till exempel av ett åsknedslag och när det med största sannolikhet är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. Men vi kan välja var i landskapet och styra hur intensivt det ska brinna, för att få bästa möjliga naturvårdsnytta. Det måste vara riktigt torrt för att ge önskad effekt, men samtidigt tar vi inga risker om vi anser att det är för torrt. Säkerheten går alltid först, förklarar Julia Carlsson.

Under den senare delen av bränningssäsongen kom det i stället en hel del regn, framför allt i norra Sverige, vilket gjorde det omöjligt att genomföra naturvårdsbränningar. Det här har lett till att 21% av den planerade totala ytan på 3 455 hektar har bränts under projektets två första år.

Att vädret spelar så stor roll gör att det är mycket få dagar under ett år då det är lämpligt att genomföra bränningsarbetet. Det är kanske den största utmaning som projektet har. Men trots att väderförhållandena för naturvårdsbränning inte varit optimala under 2024 så håller vi håller ändå nästan målsättningen två år in i projektet. Vi förbereder oss noga inför kommande år för att kunna ta tillvara alla chanser vädret ger, säger Julia Carlsson.

Inom projektet används även naturvårdsmetoder utan eld. Det rör sig till exempel om att skala av bark så att trädet dör, att fälla träd och gräva bort det översta jordlagret. Åtgärderna efterliknar till viss del den miljö som uppstår efter en brand i skog, då de skapar mer död ved och förbättrar möjligheten för fröspridning så att lövträd och växter kan gro lättare. Dessa brandefterliknande åtgärder kan framför allt utföras under vinterhalvåret och på områden där det är för svårt att få fram vatten eller där terrängen är för utmanande för en naturvårdsbränning.

De brandefterliknande åtgärderna är mer krävande och ger inte samma effekt på hela ekosystemet som vid en naturvårdsbränning. Det kostar mer i personaltid och pengar att göra restaurering manuellt, medan effekterna av en bränning utvecklas under lång tid efteråt utan att vi behöver vara där och pilla. Men de gör definitivt nytta, när bränning inte är ett alternativ, berättar Julia Carlsson.

Utöver arbetet ute i skogen har projektet under året tagit fram strategier för den biologiska uppföljningen av naturvårdsarbetet, och för hur vi vill jobba med att bygga kompetens, dela erfarenheter och samverka med alla relevanta aktörer inom naturvårdsbränning. Det har också skapats en utställning om naturvårdsbränning på Haltia Nature Centre utanför Helsingfors, som kommer till Sverige senare.

Om Life2Taiga

Life2Taiga är ett samarbete mellan 17 länsstyrelser, Naturvårdsverket och finska Metsähallitus. Projektet startade i oktober 2022 och avslutas i december 2028. Det koordineras av Länsstyrelsen i Västmanlands län och delfinansieras av EU:s LIFE-program.

Under projekttiden ska de deltagande parterna genomföra 215 naturvårdsbränningar på drygt 3 400 hektar. På ytterligare 2 800 hektar ska andra naturvårdsmetoder användas där slutresultatet liknar det som uppstår efter brand. Skogarna ligger i 165 Natura 2000-områden i Sverige och Finland.

Åtgärderna kommer att skapa livsmiljöer för minst 40 arter som är helt beroende av brand för att överleva. De kommer även att vara bra för flera andra arter som inte är direkt beroende av brand, men som till exempel behöver tillgång till stående och liggande döda träd för att lägga sina ägg eller att leta föda i.

Projektet går att följa på Facebook (Life2Taiga) och Instagram (life2taiga).

Projektdeltagare

Länsstyrelserna i Dalarna, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland samt Naturvårdsverket och Metsähallitus.

Naturvårdsbränning och säkerhet

En naturvårdsbränning utförs av utbildad personal inom ett begränsat område och är kontrollerad från början till slut. En vild brand däremot kan starta var som helst, när som helst och brinna vilt innan den antingen slocknar av sig själv eller släcks av räddningstjänsten. Vid en kontrollerad bränning styr vi hur intensivt och var det brinner. Vi har också tydliga mål som till exempel hur stor andel av barrträden som ska skadas.

Planering av en naturvårdsbränning startar flera månader innan själva bränningsarbetet utförs. Platsen är noga utvald och studerad, för att effekterna i landskapet ska bli så goda som möjligt. En naturvårdsbränning genomförs på en dag då vindar, mark- och luftfuktighet är lämpliga. Det kan inte vara för fuktigt men inte heller för torrt.

Ett tiotal personer arbetar med och bevakar bränningen så att den inte smiter utanför avgränsningarna. Elden tänds i långsmala remsor inom de säkrade gränserna. En remsa får brinna ut innan nästa tänds. På så vis regleras eldens hastighet och styrka. Vid en bränning hålls räddningstjänsten i området kontinuerligt informerad. Vid de flesta bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden.

Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand.

Tabell naturvårdsbränning

Tabell brandefterliknande åtgärder som utförs 2024-2025