Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Digitalisering som motståndskraft

Kvinna med huvudbonad sitter framför en dator

Foto: Gabby K från Pexels

Digital delaktighet är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv. 96 procent av alla svenskar använder internet samtidigt som tre procent inte använder internet alls. Internet är en så självklar del av vårt samhälle och det går nästan inte att föreställa sig en vardag utan det.

Internetstiftelsen skrev i juni 2020 att digitalt utanförskap slår mot samhällets svagare grupper. Ett exempel på medborgare som har ett digitalt utanförskap är kvinnorna i projektet Kvinna in i Sverige. I Sala kommun är 12 kvinnor inskrivna i projektet och endast 2 hade tillgång till eget internet i hemmet.

Det är inte en fråga om ointresse eller lathet. Enligt kommunernas delprojektledare är det framförallt en ekonomisk fråga. Kvinnorna i projektet har inte finansiella medel. Men det handlar också om okunskap och internetvana. Under Coronakrisen blev sårbarheten extra tydlig när restriktionerna skärptes och kvinnorna skulle utföra sina projektaktiviteter hemifrån. Det blev en utmaning.

- Kommunernas försörjningsstöd har som krav att du ska vara aktiv och söka jobb. För att kunna göra det krävs kunskap, uppkopplingsmöjlighet och tillgång till dator eller surfplatta. Många av våra deltagare saknar ett eller flera av dessa moment. Risken är att när deltagarna inte kan påvisa att de utfört en arbetsmarknadsinriktad aktivitet att de riskerar att få sin ersättning indragen. Det är helt enkelt ett moment 22. Kommunerna hade inte beredskap för detta scenario, säger delprojektledare Ann-Sofie i Fagersta kommun.

Att vara utlämnad till offentliga och öppna nätverk för att klara av vardagssysslor visar ytterligare hur viktig digital delaktighet är. Därför behöver arbetet med att öka den digitala delaktigheten gå fortare. Men det kommer kräva samverkan mellan civilsamhället, privata aktörer, tjänsteleverantörer och statliga medel.

Men det finns positiva exempel

I Skinnskattebergs kommun kunde man snabbt ställa om under krisen och köpte in surfplattor som kvinnorna i projektet fått låna. Kvinnorna kunde då koppla upp sig och få samhällsinformation, språkträning och vägledning via de digitala plattformarna. Men omställningen har inte varit helt friktionsfri. Personalen i projektet har fått stå för all lekmannamässig IT-support.

- Kvinna in i Sverige har stöttat deltagande kvinnor under hela projekttiden. Delprojektledarna har hjälpt kvinnorna att skaffa sig internetvana och mobil bankidentifikation. De har fått utbildning i vardagsekonomi och lärt sig att betala räkningar via internetbanken. För oss självklara saker, men som för kvinnorna i projektet står för en resa mot självständighet och egenmakt, säger Torbjörn Messing.

Fakta

I Internetsstiftelsens rapport uppger endast 1 procent av icke-användarna att priset är den primära orsaken. 19 procent uppger att det är för krångligt och svårt. I dessa kategorier återfinns alltså en stor del av KIIS deltagare.

Detta har hänt i projektet januari till mars

Fagersta kommun

Under perioden januari fram till 8 februari har delprojektledare och projektdeltagare inte kunnat träffas fysiskt. Istället har kvinnorna fått hemuppgifter för att lära sig mer om vårt svenska samhälle.

- Vi hade daglig kontakt med kvinnorna via telefon under den perioden. När vi kunde träffas igen var stämningen positiv och satte igång hälsoarbetet på direkten. Vi har också planerat in vårens insatser, säger delprojektledare Ann-Sofie Carlqvist.

Sala kommun

I Sala kommun har man under perioden januari och februari fokuserat på samhällsinformation och svenska undervisning. Pandemin har påverkat verksamheten rejält och deltagarna har fått ställa om ytterligare. Men det har inte bara varit utmanande.

- Vi gjorde en hälsoutvärdering och det är imponerande vilken stor utveckling kvinnorna gjort på hälsoområdet. Ett exempel är en kvinna som mådde väldigt dåligt psykiskt och gick med rullator. Hon är nu en levnadsglad, positiv kvinna med mindre övervikt som slutat gå med rullator. Vi har ännu inte planerat våren, men vi hoppas kunna fokusera på att lära kvinnorna att simma, bara restriktionerna släpper säger delprojektledare Jessica Havela.

Köping kommun

I Köping har fem kvinnor gått ut i arbetslivet under januari och februari. Under denna period har projektet fokuserat på språkträning, datakunskap och kreativ verkstad. En stor lärdom som man tagit med sig i Köping är att kvinnorna inte vet vad ordet symtom betyder.

- De är ett stort bekymmer, speciellt nu under pandemin. En annan utmaning har varit den digitala kompetensen. Den är väldigt bristfällig och kvinnorna behöver därför ta hjälp av sina barn eller andra. Deltagarna har inte kontroll över det digitala samhället och kan inte använda digitala verktyg. Därför kommer vi att satsa mer på digitalisering och kunskap om arbetsmarknaden nu under våren, säger delprojektledare Mikaela Olgemar.

Norberg kommun

I Norberg har veckodagarna varit välplanerade för deltagarna. På måndagarna har kvinnorna fått ta del av den svenska naturen och lära sig om allemansrätten. På tisdagarna har projektets polis Eva pratat om de ämnen som är viktiga för kvinnorna via digital kommunikation. Det har stärkt deltagarnas digitala kompetens som är avgörande för att de ska kunna närma sig arbetsmarknaden. I slutet av veckorna är det praktiskt arbete som stått i fokus.

- Vi har också genomfört språkpromenader i mindre grupper på onsdagar, så kallade Walk and talk. Våra kvinnor uppskattar verkligen den aktiviteten eftersom den utvecklar deras språkkompetens och bryter deras ofrivilliga isolering som pandemin skapat, säger delprojektledare Simone Lundh.

I Norberg kommer våren att fortsätta i samma anda, men med ytterligare inslag av uteverksamhet och odling. Fokus just nu är att öka deltagarnas kunskap i det svenska språket så att de kan närma sig den svenska arbetsmarknaden.

Kontakt