Publiceringsdatum: 10 maj 2019

Redo för sommaren 2019?

Foto av Landshövding Minoo Akhtarzand

Torsdagen den 9 maj, under Krisberedskapsveckans fjärde dag, höll Länsstyrelsen ett seminarium på temat framtidens klimat kopplat till klimatanpassning och krisberedskap.

Landshövding Minoo Akhtarzand inledde med att ge en kort bakgrund till seminariet. Under de senaste åren har vi sett fler och fler händelser som vi kopplar ihop med klimatförändringen: bränder, torka, stormar, översvämningar. Vad behöver vi göra för att minska risken för och konsekvenserna av sådana händelser? Vi behöver dels fokusera på de insatser som krävs för att minska klimatförändringen, men också bli mer medvetna om hur vi kan anpassa oss till ett förändrat klimat och hantera de samhällskriser och -störningar som uppstår. Samverkan är vägen framåt och Landshövdingen lyfte upp länets miljö- och klimatråd som ett exempel på hur vi i Västmanland arbetar tillsammans med frågorna.

Foto av Elin Sjökvist, SMHI

Klimatet och Västmanland

Meteorolog Elin Sjökvist från SMHI pratade på temat Klimatet och Västmanland. Utgångspunkterna i hennes föreläsning var:

  • vart är vi på väg?
  • var sommaren 2018 en glimt av framtiden?
  • vad behöver vi göra?

Vart är vi på väg?

Elin inledde med klimathistoria och visade bland annat hur koldioxidkoncentrationen i atmosfären har sett ut över en längre period (800 000 år tillbaka), och att vi nu har en koldioxidkoncentration som mycket tydligt överskrider tidigare nivåer. Hon lyfte olika orsaker till klimatförändringar historiskt, bland annat vulkanutbrott, meteoritnedslag, planetens position i relation till solen och fenomen som El Nino. Den stora ökningen av växthusgaser kopplas till utsläpp från fossilförbränning och förändrad markanvändning, dvs till mänsklig aktivitet sedan industrialismens början.

Hon visade också hur utsläppen fortsätter att öka varje år och att det är nu vi måste sätta in omfattande insatser för att hejda utvecklingen.

Var sommaren 2018 en glimt av framtiden?

2018 var ett exceptionellt år med bland annat stor vårflod i norra Sverige, torka, flera skogsbränder och extrem algblomning.

Några konsekvenser av sommaren 2018 som Elin lyfte:

  • Skogsbrand: Dubbelt så stor yta som branden i Västmanland 2014 brann ned.
  • Förlorad skog: 900 miljoner kr.
  • Foderbrist, Regeringen beslutade att ge 1,2 miljarder kr i stöd till lantbruket.
  • Skördar uppgick till hälften av femårssnittet. Sämsta skörden sedan slutet av 50-talet.
  • Kostnaden för borttorkade skördar: 10 miljarder kr.
  • Låga grundvattennivåer -> Vattenbrist. Nästan en tredjedel av Sveriges kommuner hade bevattningsförbud.
  • Värmebölja, rekordmånga samtal till SOS. Överdödligheten var cirka 700 dödsfall under juni-augusti.
  • Den 5 augusti fick Sverige en ny högsta punkt: Kebnekaises nordtopp.

Är sommaren 2018 framtiden? SMHI har tagit fram en rapport som kommer att publiceras inom kort. Vid seminariet fick vi en glimt ur rapporten och vad vi kan förvänta oss framöver. Håll utkik på SMHI:s webbplats efter rapporten!

Vad behöver vi göra?

Men, vad görs då? Elin lyfte Parisavtalet, men problemet med det är att det inte är bindande. I Sverige har vi ett klimatpolitiskt ramverk som är snäppet tuffare än Parisavtalet.

Har Sverige gjort sitt nu då eller? Nej, vi måste minska våra utsläpp med 10-15 procent per år till 2050. I Sverige har vi minskat våra utsläpp inom landets gränser, men vi har ökat vårt konsumtionsutsläpp stort utanför vårt eget land. Vi måste alltså minska våra utsläpp, men vi måste också anpassa oss till ett förändrat klimat.

Foto av Viktoria Vingmarker

 

Viktoria Vingmarker på Länsstyrelsens Klimatfunktion inledde med att visa en sammanställning av det globala risklandskapet ur The Global Risk Reports 2019. På plats 1 och 2 av de 10 största riskerna sett tills sannolikhet finns extrema väderhändelser och brister i begränsning av klimatförändringarna och av klimatanpassning. Dessa två återfinns också på plats 2 och 3 i listan över de 10 största riskerna sett till konsekvenser.

Viktoria lyfte ett antal exempel på klimatrelaterade risker:

  • Värmeböljor, med hälsopåverkan
  • Bränder
  • Torka
  • Översvämning - både genom höjda flöden och via skyfall
  • Ras, skred, erosion
  • Invasiva arter
  • Nya smittor och övrig hälsopåverkan
  • Brist i vattenförsörjning
  • Skador på ekosystem, byggnader och infrastruktur
  • Störningar i samhällsviktig verksamhet

Viktoria påpekade också att klimatarbetet har två spår. Vi måste minska vår klimatpåverkan, men vi måste också arbeta med klimatanpassning. Vi måste försöka förutse effekterna av klimatförändringen genom att göra riskanalyser, och arbeta med klimatanpassning för att minska samhällets och ekosystemens sårbarhet. Klimatanpassning innebär att vi vill vi värna olika områden, som t ex ekosystemtjänster, bebyggelse och förvaltning och samhällets funktioner.

Kategorier av klimatanpassningsåtgärder:

  • Analyserande åtgärder - insamling och framtagande av mer information.
  • Styrande och organisatoriska åtgärder - tillämpa befintliga bestämmelser på annat sätt. Exempel kan vara att skapa nya samverkansformer eller att till och med ändra befintliga bestämmelser. Det kan också innebära styrning genom detaljplanen.
  • Informativa åtgärder - öka medvetenheten.
  • Tekniska och ekosystembaserade åtgärder - praktiska och fysiska lösningar. Innefattar allt från lågtekniska lösningar som mindre dagvattenlösningar till mer storskaliga teknologiska insatser som byggandet av skyddsvallar. Denna typ av åtgärder kan även vara ekosystem­baserade till exempel anläggande av våtmarker.
Foto av Magnus Svensson

 

Magnus Svensson på Länsstyrelsens Vattenfunktion, inledde med att berätta om arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. I den ingår att se över:

  • Har vi tillräckligt med vatten?
  • Hur tar vi hänsyn till viktiga vattenresurser?
  • Framtida behov med tanke på befolkningsutveckling?
  • Klimatförändringar och påverkan på vattenförsörjningen?
  • Exploatering och framtida behov?

Magnus nämnde också att Länsstyrelsen precis har fått ett regeringsuppdrag att kartlägga och analysera vattensituationen på regional och lokal nivå. Eventuellt kan Länsstyrelsen också få pengar för att ta fram åtgärder för detta. Mer information om det kommer.

Magnus berättade att vi i Västmanland gör av med cirka 282 liter vatten per person och dygn att hushållen står för en stor del av vattenanvändandet.

Han visade därefter på vilka olika typer av vattentäkter som finns – grundvatten, konstgjort grundvatten och ytvatten. Cirka 75 procent av Sverige försörjs av ytvattentäkter, något som kräver mer rening och ger mer varierande vattenkvalitet under året.

Utmaningar för vattenförsörjningen enligt Magnus:

  • Klimatförändringar medför troligen minskad grundvattenbildning
  • Längre perioder med låga flöden i vattendrag!
  • Högre ytvattentemperaturer på sommaren
  • Brunifiering – ökande halter av organiskt material vilket kräver mer rening

I regel har vi dock en god vattentillgång i Västmanlands län, men något ojämnt fördelad.Flera kommuners vattenverk har god kapacitet eftersom många anläggningar byggdes under en tidsperiod med en optimistisk prognos för befolkningsutvecklingen.

Foto av Anne-Mari Forsberg

 

Anne-Mari Forsberg från Länsstyrelsens funktion för Djurskydd och veterinär, lyfte några klimatrelaterade risker och konsekvenser inom djurhållningen:

Torka

  • brist på bete och foder - magra djur

Brist på strö

  • smutsiga djur

Nederbörd, översvämningar

  • Svårt med bete, skörd av foder och spannmål– magra djur – smutsiga djur
  • Skapar slaktköer – överbeläggning – problem med bäddar – smutsiga djur

Brand

  • Transporter av djur behövs - logistik
  • Tillfälliga uppstallningsplatser behövs

Sällskapsdjuren

  • Tänk på tillgång till vatten och skugga, väderskydd exempelvis ute i hundgårdar
  • Lämna inga djur i bilen, den blir fort varm även utan solsken

Är vi bättre förberedda inför sommaren 2019?

Ja, nu vet vi hur vi ska jobba och har redan börjat förbereda åtgärder. Både lantbrukare och myndigheter är bättre förberedda inför sommaren i år om vi skulle möta samma problem som 2018. Det finns upparbetade kontakt- och samarbetsvägar, det finns ekonomiskt stöd att söka, Länsstyrelsen har startat en betes- och foderförmedling dit lantbrukare kan höra av sig om de har överskott av foder eller behov av foder.

Anne-Mari avslutade med att lyfta Västmanlands livsmedelsstrategi, där krismat är ett av områdena.

Foto av Andreas Hornwall

 

Andreas Hornwall, funktionsledare för Samhällsskydd och beredskap på Länsstyrelsen, inledde med att berätta om det svenska krisberedskapssystemet och att svensk krishantering bygger på samverkan.

En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna.

Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.

Likhetsprincipen
Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen
En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser.

Krisberedskapssamverkan i Västmanland

I Västmanland sker krisberedskapssamverkan inom U-Sam som består av representanter från länets tio kommuner, räddningstjänst, polis, Region Västmanland, Försvarsmakten, SOS Alarm AB, Sveriges Radio P4 och Länsstyrelsen, som är sammankallande.

Samordningen i länet sker genom en så kallad inriktnings- och samordningsfunktion. Inriktnings- och samordningsfunktionen sammankallas genom i förväg uppgjorda larmrutiner. Samtliga aktörer kan initiera att funktionen ska dra igång, men det är alltid Länsstyrelsen som sammankallar.

Inriktnings- och samordningsfunktionens huvuduppgift är att göra en gemensam bedömning av situationen, träffa överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning av åtgärder.

Oavsett vilken typ av samhällsstörning det handlar om använder vi U-Sam och de gemensamma rutiner vi har tagit fram för att skapa gemensam lägesbild, målbild och inriktning. Det kan handla om allt från torka till skogsbrand.

Ditt eget ansvar

Samhällets krisberedskap bygger på att alla tar ett ansvar. Det egna personliga ansvaret innebär att du i händelse av en kris ska vara förberedd. Du ska kunna hantera en svår situation och de omedelbara behov som kan uppstå på egen hand, utan stöd från myndigheter.

Att kunna klara sig utan el och vatten är ingen lätt situation. Men de flesta av oss klarar det under en period om vi tänker efter före. Därför är det bra om du redan nu förbereder dig för att klara en samhällsstörning.

Packa en krislåda
Vid en samhällsstörning måste samhällets resurser först gå till de mest utsatta. Därför kommer de allra flesta att behöva klara sig själva en tid.

Se därför till att du och dina nära klarar vardagen även om samhället inte fungerar som ni är vana vid. Det viktigaste är att ha dricksvatten, mat och värme, och att kunna ta emot viktig information.

Samla gärna ihop det nödvändigaste och förvara på ett och samma ställe – så att du är förberedd när väl en samhällsstörning sker.

Mer information om hemberedskap och vad du kan behöva ha i din krislåda hittar du till exempel på: https://www.dinsakerhet.se/länk till annan webbplats

Kontakt