Publiceringsdatum: 25 oktober 2018

Senast uppdaterad: torsdag 25 oktober, 16.45

Är det farligt att spela datorspel?

Foto av pojke som sitter och spelar ett datorspel

Råd till föräldrar med barn och ungdomar som spelar mycket datorspel.

De flesta barn och ungdomar idag har tillgång till datorer och mobiler med internetuppkoppling, nästan var de än befinner sig. Många använder dessa för att kommunicera via sociala medier och flera spelar också olika typer av spel. Tillgängligheten och spelens uppbyggnad med ständigt nya uppdrag att utföra, nya förmågor att förvärva, gemenskapen i gruppen tillsammans med spelets spänning, gör det många gånger lockande att fortsätta spela. För de allra flesta ställer spelandet inte till några problem, men för vissa kan det bli problematiskt.

Är du orolig att just din ungdom spelar för mycket, fundera då över följande frågor:

  1. Vilka spel spelar din ungdom?
    Var nyfiken, visa intresse och lär dig mer om spelet. Kanske kan du vara med och spela eller sitta bredvid.
  2. I vilken omfattning spelar din ungdom?
    Hur ofta, hur länge, hur intensivt och vilka tider på dygnet?
  3. Vad fyller spelandet för funktion för din ungdom?
    Vilka bakomliggande orsaker finns till att hon/han spelar?
    - för att det är roligt, spännande och för att umgås med kompisar socialt i spelandet
    - för att hon/han mår dåligt, är ensam och för att i spelet kunna ”bli någon annan”
    - för att försöka fly känslor av nedstämdhet, oro eller för att slippa tänka på jobbiga saker?
    - p.g.a. grupptryck, att hon/han har krav på sig eller känner sig tvungen att spela för att klara gemensamma speluppdrag?
    - för att bli bättre och få fler ”förmågor”, klara svårare uppdrag etc. i spelen eller för att det ger status bland andra spelare?
    - för att det ger ”kickar”?
    - har din ungdom tappat kontrollen över spelandet?
  4. Hur verkar din ungdom må när hon/han spelar respektive inte spelar?
    - Vad brukar din ungdom göra när hon/han inte spelar?
    - Finns det andra intressen?
    - Brukar hon/han bli irriterad och rastlös när hon/han inte kan eller får spela?
  5. Hur fungerar din ungdom socialt och hur går det i skolan?
    - Har hon/han slutat med aktiviteter och fritidsintressen eller är allt mer sällan med kompisar?
    - Hur fungerar det i skolan, har hon/han halkat efter, börjat skolka?
  6. Har din ungdom börjat slarva med mat, sömn eller hygien?
    - Sover hon/han tillräckligt?
    - Äter hon/han någorlunda regelbundet?
    - Har ätandet ökat eller minskat märkbart?
    - Hur sköter hon/han sin hygien?
    - Behöver du påminna om att duscha och byta kläder?

Hur ska jag som förälder hantera spelandet?

Spelandets omfattning och de bakomliggande orsakerna till spelandet har betydelse för vad du som förälder själv kan göra eller om du bör söka hjälp.

Generellt sett kan man säga att det är bra med balans mellan spelande och andra aktiviteter. Lagom med sömn, motion och bra kost är universellt och viktigt för oss alla. Pauser i spelandet är bra för att sträcka på sig, äta eller dricka något och rensa huvudet. Försök att locka med andra aktiviteter, kanske göra något tillsammans. Umgänge med föräldrar är inte alltid så populärt just under tonårstiden, men det är viktigt att visa att man finns tillhands. Att erbjuda en pratstund, höra hur han/hon har det eller ta en fikastund ihop kan vara nog så viktigt.

Om du kommer fram till att spelandet innebär positiva upplevelser för din ungdom och det verkar handla om att hon/han spelar för nöje och att skola och socialt umgänge med kompisar fungerar, var inte så orolig. För många ungdomar är spelandet lika naturligt som det var för oss vuxna att träffa kompisar ute när vi var i samma ålder. Man kan säga att spelandet kan liknas vid en elektronisk fritidsgård.

Om din ungdom känner press av kompisar att spela, kan du försöka hjälpa honom/henne genom att tillsammans och i förväg planera och styra spelandet. Att som förälder gå in i en spelomgång och insistera på att avbryta är inte att rekommendera som första steg. Det kan istället ställa till problem för din ungdom. Hon/han sviker då kanske sina kompisar som planerat och kommit överens om att utföra ett uppdrag, som man förstör genom att stänga av datorn. Detta kan sedan resultera i att relationen mellan din ungdom och kompisarna förstörs eller försämras. Bättre är då att ni tillsammans, du och din ungdom, gör upp om tider som fungerar för er alla då hon/han kan spela och hinna klara av gruppuppdrag t ex. Att lära sig planera och strukturera är viktigt och en bra färdighet inom de flesta områden i livet.

Om din ungdoms spelande börjar inkräkta för mycket i vardagen så att familjelivet, skolan och fritiden helt styrs av spelandet och/eller om det verkar vara så att hon/han spelar för att hon/han har det jobbigt i sitt liv, ta reda på mer om det och visa att du finns och bryr dig. Är det något som har hänt eller något som bekymrar honom/henne? Stress i skolan? Utanförskap och ensamhet? Är hon/han nedstämd? Kanske känner du att du behöver rådgöra med en utomstående?

Varningssignaler vid spelande är t ex om din ungdom:

  • är överdrivet upptagen av att spela eller att spelandet styr vardagen
  • är irriterad, nedstämd eller orolig när han/hon inte kan spela som han/hon vill.
  • försöker undanhålla hur mycket han/hon faktiskt spelar och börjar dra sig undan mer, från familjen och kompisar
  • får problem i skolan med att halka efter eller börjar skolka för att kunna spela
  • verkar nedstämd eller han/hon är sig inte längre lik.
  • spelar om riktiga pengar.

Källa: Texten är en något omarbetad version av en text skriven av Sofia Vadlin, Med. Dr, Socionom, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet. Faktaunderlaget till texten är hämtat från Sofia Vadlins och Charlotta Hellströms, Med. Dr. i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola, avhandlingar.

Bilder: Sofia Vadlin till vänster, Charlotta Hellström till höger.

Foto av Sofia Vadlin
Foto av Charlotta Hellström

Kontaktuppgifter:

Sofia Vadlin
Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet
021-17 38 54
sofia.vadlin@regionvastmanland.se

Charlotta Hellström
Avdelningen för folkhälsovetenskap, Mälardalens högskola
021-10 13 94
charlotta.hellstrom@mdh.se

Länkar till avhandlingarna

Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Healthlänk till annan webbplats, Charlotta Hellström, Uppsala universitet, 2015

Problematic Gaming and Gambling among Adolescentslänk till annan webbplats, Sofia Vadlin, Uppsala universitet, 2016

Du kan du kontakta din familjeläkare för hänvisning till Barn- och ungdomshälsan eller till socialtjänsten i kommunen där du bor.

Du kan även vända dig till Stödlinjen för gratis rådgivning och information. Stödlinjen är en nationell stödlinje för spelare och anhöriga som du når via 020 - 81 91 00 eller www.stodlinjen.selänk till annan webbplats.

Vill du veta mer om spel? http://www.sverok.selänk till annan webbplats

Kommuner, landsting och regioner ska arbeta för att förebygga spelmissbruk. De ska också erbjuda stöd och behandling till personer som har allvarliga problem med spel om pengar. Länsstyrelsen stödjer aktörerna i arbetet.

På regional nivå finns det redan idag etablerade arbetssätt och strukturer för samverkan när det gäller arbetet med alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Här kan spelfrågan ofta infogas. Länsstyrelsens ambition är att i samverkan med landsting, regioner och kommuner höja kunskapsnivån om problematiskt spelande i länet.

Kontakt