Publiceringsdatum: 4 december 2018

Myndigheternas och näringslivets roll i totalförsvaret

Foto från regionala krishanteringsrådet

Det var temat för årets regionala krishanteringsråd som hölls den 4 december. Drygt åttio deltagare från länet fick lyssna till intressanta dragningar från flera samhällssektorer.

Landshövding Minoo Akhtarzand inledde och modererade dagen. Hon berättade bland annat om arbetet inom länets krissamverkansorgan U-Sam under 2018 och det arbete som planeras under 2019.

Foto av Minoo Akhtarzand som inleder mötet

Landshövding Minoo Akhtarzand ledde regionala krishanteringsrådet.

Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning - tillbakablick och tankar inför framtiden

Gabor Nagy, chef för Ledningsstabens totalförsvarsavdelning, talade om det läge med ökade spänningar i omvärlden som har fått Sverige att återuppta totalförsvarsplaneringen. Han lyfte Försvarsberedningens delrapport Motståndskraft och att Försvarsmakten arbetar i den anda och riktning som anges där.

Tillsammans bygger vi beredskap för kris och krig

Dan Eliasson, generaldirektör på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, sa bland annat att det går att närma sig totalförsvarsarbetet från två håll. Antingen kan man utgå från ett hot om krig eller så kan man utgå från det som ligger närmare människors vardag – elavbrott, klimathot, olyckor och oväder, dvs krisberedskap. Egentligen spelar det ingen roll vilket håll man närmar sig totalförsvarsarbetet från – det viktiga är att vi bygger ett robust samhälle, då har vi kommit en bra bit på väg.

Dan Eliasson lyfte också Totalförsvarsövning 2020 och att den politiska beställningen är att vi ska ha återupptagit totalförsvarsplaneringen, att den ska vara sammanhängande och att vi ska ha gjort framsteg på några områden 2020. Då testar vi vår förmåga och ser vad vi behöver arbeta vidare med framåt.

Tre viktiga punkter för totalförsvarsplaneringen enligt Dan Eliasson:

  1. Vi måste få till en väl fungerande offentlig-privat samverkan.
  2. Vi måste analysera samarbete över gränser – Norden, EU. Hur tar vi emot internationell hjälp – värdlandsstöd?
  3. Frivilligorganisationerna – hur kan vi använda dem för att få våra verksamheter att fungera vid stora störningar?

- I mångt och mycket ska vi göra samma sak i höjd beredskap och krig som vi gör idag. Vardagen ska fås att fungera även vid även vid svåra samhällspåfrestningar, avslutade Dan Eliasson.

Foto av Dan Eliasson, MSB

Dan Eliasson, generaldirektör på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap.

Näringslivets roll i totalförsvaret - ur ett energibolags perspektiv

- Det är kunderna som driver Mälarenergis krav på beredskap, sa Niklas Gunnar, VD på Mälarenergi. Han berättade att bara 50 procent av den energi länet behöver produceras i Västmanland och vi har redan nu ett ansträngt effektläge i länet. I framtiden kommer vi att bli mycket mer elberoende och det här gör att vi måste diskutera vilka funktioner som ska säkras upp.

Niklas Gunnar lyfte också värme och vatten. Vad gäller värme så är fjärrvärme den primära värmekällan i Västmanland. Dricksvattenproduktionen är säker och ett enskilt fel kan inte slå ut produktionen

- Bygg enkla, robusta lösningar som fungerar, avslutade Niklas Gunnar.

Hamnens betydelse för regionen

Carola Alzén, VD för Mälarhamnar, berättade om hamnarnas i Köping och Västerås kapacitet och att de skulle kunna skala upp mottagandet i hamnarna fyra gånger. - Vi är dåliga på att använda vattenvägar för transporter idag och bör kunna avlasta vägar och järnvägar. Sjöfarten är också bra ur ett klimatperspektiv, sa Carola Alzén. Mälaren är en dricksvattentäkt, men sjöfarten står bara för en liten del av föroreningarna.

Radio och TV i vardag och kris

Åsa Sundberg, VD Teracom, berättade om Teracoms uppdrag. Att jobba med det som alltid måste fungera är deras kärnverksamhet, dvs TV- och radiosändningar. Tack vare P4 och VMA har Teracom aldrig monterat ner sin beredskapsförmåga.

Åsa Sundberg ser utmaningar i dagens kommunikationssamhälle – det uppkopplade samhället. Tidigare låg den stora tyngdpunkten på fysisk säkerhet, men i dagens samhälle handlar det mycket om informationssäkerhet.

Den största risken som Teracom ser för sin verksamhet är kraftavbrott. Därför finns dieseldrivna reservaggregat vid master för att klara en veckas avbrott. Det finns också ett överlapp mellan master så att en annan mast kan ta över sändningen till ett område om den masten slås ut. - Robust och säker kommunikation är vårt DNA, sa Åsa Sundberg.

Fiberinfrastruktur, en del av en samhällskritisk funktion

Mikael Westerlund, CTO på IP Only, berättade om företagets bakgrund som leverantör av kritisk kommunikationsinfrastruktur till stora företag. I dagens samhälle är vi vana vida att kommunicera via internet och sociala medier och vi är väldigt beroende av internetuppkoppling och bandbredd i vårt dagliga liv och arbete. Huvuddelen av vårt mobilnät baseras idag på radiolänkar, men på sikt vill man få till fiberanslutning till varje mast. Det är viktigt att fiberstrukturerna anläggs på ett robust sätt. - Om vi ska kunna gå ut med samhällsviktig information till våra medborgare måste vi ha koll på vår infrastruktur, sa Mikael Westerlund.

Livsmedelsförsörjning i händelse av svår samhällsstörning

Pär Bygdesson, VD för Livsmedelshandlarna, inledde med att mycket av dagens livsmedelsdistribution sker efter Just in time-principen. Vissa större livsmedelsaffärer får leveranser fyra gånger per dygn. Vad betyder det här vid en större samhällsstörning? Jo att affärerna snabbt kommer att tömmas på varor om något händer. Störs även transporterna ut får vi stora problem. Ett annat problem som Pär Bygdesson lyfte är dagens betalningssystem. Beroendet av IT-system och el skapar problem med kassahantering vid exempelvis längre elavbrott. Internethandeln är också väldigt sårbar och känslig för störningar.

Krismat i Västmanland

Josefin Eriksson, Länsstyrelsen och Eleonore Marcusson, Verksamhetsutvecklare LRF berättade om den regionala livsmedelsstrategi som har tagits fram i Västmanland. Utgångspunkten är att Västmanlands livsmedelsproduktion ska öka fram till år 2030. Produktionsökningen främjar länets sysselsättning, utvecklar landsbygden och minskar sårbarheten vid kriser. Nu pågår arbetet med att ta fram en handlingsplan utifrån strategin.

Krismat är ett av de fyra områdena som behandlas i strategin. En robust livsmedelskedja är strategiskt viktig för att kunna tillgodose behovet av mat. Vi behöver säkerställa tillgången till mat för länets invånare vid en eventuell kris. Vi behöver:

  • öka robustheten hos livsmedelskedjans aktörer.
  • öka livsmedelskedjans förmåga att hantera klimatförändringar.
  • öka kunskapen om de regelverk som gäller vid höjd beredskap/krig.
  • öka kommunernas beredskap för livsmedels­brist vid kris eller höjd beredskap/krig.
  • öka beredskap och kunskap hos individen för att klara sig med mat i hemmet upp till en vecka.

Kontakt