Biologisk mångfald på Västmanlands slätter

Lantbrukare och andra markförvaltare på Västmanland slättbygd. Här innefattas företag, föreningar, myndigheter, kommuner, regioner och andra organisationer. Observera att privatpersoner inte kan få stöd för anläggning av nya småbiotoper eller blommande ytor inom detta projekt.

Som slättbygd räknas länets kommuner som inte omfattas av skogsundantag i grundvillkoret om miljöytor (GAEC 8). Detta omfattar kommunerna Västerås, Sala, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör.

Om fler aktörer inom samma område gör gemensamma insatser som kopplar ihop landskapet förstärks förutsättningarna för insekter, fåglar och smådjur. Det är därför positivt om lantbrukare och andra markförvaltare med marker i närheten av varann deltar tillsammans i detta projekt. På så sätt gynnar ni varandra!

Projektet har som fokus att öka variationen i odlingslandskapet genom att skapa nya småbiotoper och blommande ytor. Projektet står för hela kostnaden för anläggning - både materialkostnader och anläggningsarbetet.

Stöd kan ges för alla stödberättigade kostnader (100%).

• Anläggningar inklusive fasta inventarier.
• Övriga utgifter som är kopplade till åtgärden.
• Eget arbete (max 340kr/h).
• Köp av tjänst.
  OBS! Samarbetspartners kan inte köpa tjänster av varandra.
• Småbiotoper som kostar mer än 24 000 kronor att anlägga behöver finnas kvar i minst fem år sedan dagen för slututbetalning.

Ersättning för att anlägga småbiotoper

Investeringar ska alltid vara icke-produktiva, det vill säga de ska inte nyttjas för kommersiellt bruk. Insådd av ettåriga fröblandningar är inte godkända. Småbiotoperna får inte heller vara anlagda i kommersiellt syfte, till exempel odling av fruktträd för fruktproduktion eller snittblommor. Du kan inte heller ansöka om ersättning för blommande åker och fältkant i SAM-internet för ytor som anläggs med fleråriga blommor inom detta projekt.

En biotop är ett väl avgränsat geografiskt område som kännetecknas av särskilda ekologiska förhållanden (jordmån, klimat och liknande) och som fysiskt stöder de organismer som lever där.

En småbiotop är en liten avvikande biotop i ett för övrigt enhetligt landskap som dominerar i ett område.

Exempel på småbiotoper i odlingslandskapet:

• Träd och buskar, t.ex. solitärträd, alléer, dungar och lähäckar.
• Blommande ytor.
• Skalbaggsåsar.
• Blottad väldränerad jord, t.ex. schaktad yta eller sandbädd.
• Småvatten som t.ex. dammar, öppna diken och märgelgravar.
• Lärkrutor.
• Sten från åkermark, t.ex. linjära stenmurar eller högar (odlingsrösen, röjningsrösen eller stentippar) i fältkanter, eller som fägator.
• Halmbalar som boplatser åt humlor.
• Död ved för insekter och andra organismer.

Nyskapade småbiotoper såsom nya småvatten eller stenmurar på åkermark kan komma att omfattas av hänsynsföreskrifter och biotopskydd.

Vill du läsa mer om biologisk mångfald i åkerlandskapet och få fler exempel på småbiotoper och andra gynnande åtgärder kan du besöka Jordbruksverkets sida för Mångfald på slätten: Åkerlandskapet - Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Vissa typer av småbiotoper kan vara skyddade som biotopskyddsområde eller via hänsynsföreskrifterna om natur- och kulturvärden i jordbruket. Småbiotoper som anläggs inom den här satsningen kan komma att omfattas av biotopskyddet eller hänsynsföreskriften.

Biotopskyddet innebär att man inte får bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Det finns två typer av biotopskyddsområden, dels ett generellt skydd för vissa utpekade biotoper och dels enskilda biotoper som särskilt pekats ut av länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller en kommun. Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om biotopskyddet, förutom i skogsmark där Skogsstyrelsen har motsvarande ansvar.

Det generella biotopskyddet gäller för följande sju typer av biotoper:

• Allé
• Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
• Odlingsröse i jordbruksmark
• Pilevall
• Småvatten och våtmark i jordbruksmark (här ingår även öppna diken)
• Stenmur i jordbruksmark
  
• Åkerholme
  

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för dessa och prövar fråga om dispens från förbudet att skada dem. Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket reglerar hänsyn till bland annat brukningsvägar, åkerrenar, hägnadsrester och vissa träd och buskar. Lagstiftningen säger att dessa landskapselement inte får skadas, ändras eller tas bort om natur- eller kulturvärden kan skadas av åtgärden.

Hänsynsföreskrifterna säger också att vegetationen på trädor inte får slås av under tiden 1 april till 30 juni.

I grundvillkoren för jordbrukarstöd, GAEC 8, ingår ett krav på skydd av landskapselement. Skyddet innebär att landskapselementen solitärträd, småvatten, öppna diken, stenmurar i åkermark, permanenta grödor på åkermark och permanent gräsmark på åkermark i slättbygd med en intensiv jordbruksproduktion inte får tas bort eller skadas. Om man anlägger nya småvatten eller stenmurar på åkermark i grundvillkorsområdet så kommer de sedan att omfattas av skyddet av landskapselement.

• Träff på Brunnby gård där vi diskuterar placering och utformning av olika sorters åtgärder. Vi pratar om mångfaldshäckar, småvatten, bibäddar, halmbalar med mera. Ta gärna med er eventuella frågor om intresseanmälan, budgetar, andra underlag till intresseanmälan till detta möte. Inget datum satt.
• Träff med tema mångfaldshäckar! Vi besöker Tomas Olsson på Norrby gård, Kungsör (ordförande LRF Mälardalen) som visar hur han tänker och arbetar för att anlägga en mångfaldshäck på gården. Vi pratar om sortval, förarbeten, stängsling, vattning, skötsel med mera. Inget datum satt.
• Träff med tema småvatten! Vi besöker Stefan Johansson, Horn, Västerås som visar hur han tänker och arbetar för att anlägga ett småvatten på gården. Inget datum satt.

Aktuella aktiviteter hittar du i kalendern