Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden
Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.
Nationella miljömål
Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljökvalitetsmål. Enligt miljömålet Giftfri miljö ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Arbetet med förorenade områden har även koppling till andra miljömål som God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och Grundvatten av god kvalitet. Senast år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk (riskklass 1 och 2) vara åtgärdade.
Vattendirektivet och grundvattendirektivet
Även andra mål är relaterade till förorenade områden. Vattendirektivet innebär bland annat att miljösituationen ska klarläggas, mål anges och åtgärdsprogram och förvaltningsplaner tas fram för avrinningsområden. Grundvattendirektivet innebär på motsvarande sätt att förorenade områden måste identifieras och åtgärdas om de hotar grundvattentillgångar.
Agenda 2030
De globala målen i Agenda 2030 som har tydligast koppling till förorenade områden är:
- Mål 3 - Hälsa och välbefinnande.
- Mål 6 - Rent vatten och sanitet.
- Mål 8 - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
- Mål 11 - Hållbara städer och samhällen.
- Mål 12 - Hållbar konsumtion och produktion.
De hälsorelaterade målen omfattar åtgärder som rör Länsstyrelsens och kommunernas arbete med inventering, undersökningar och åtgärder av förorenade områden. De vattenrelaterade målen omfattar åtgärder bland annat för att identifiera vilka förorenade områden som särskilt hotar eller riskerar att hota kemisk status i vattenförekomster. Mål 8,11 och 12 omfattar innovation av åtgärdstekniker, mildra de negativa effekterna av naturkatastrofer och beakta möjligheter att återanvända eller minska uppkomsten av förorenade massor.
Regionala mål
I regeringens regleringsbrev till Länsstyrelserna finns ofta uppdrag eller prioriteringsgrunder över vad länsstyrelserna bör inrikta sin verksamhet mot. Uppdragen kan variera men de senaste åren har uppdraget varit att länsstyrelserna ska verka för att nya bidrags- och statsstödsansökningar för att utreda och åtgärda förorenade områden ska ges in. Länsstyrelserna ska samverka med berörda aktörer inom detta område för att öka takten i åtgärdsarbetet.
Länsstyrelsen i Västmanlands övergripande vision är:
"Ett hållbart Västmanland för nuvarande och kommande generationer."
Följande mål har tagits fram för arbetet med förorenade områden:
- Länsstyrelsen ska genom tillsynsvägledning riktat till länets kommuner bidra till att öka antalet privatfinansierade åtgärder.
- Länsstyrelsen ska genom organiserad samverkan med närliggande län bidra till att tillsynen blir mer likriktad i landet.
- Länsstyrelsen ska genom tillsyn av förorenade områden bidra till att öka antalet privatfinansierade åtgärder.
- Länsstyrelsen ska genom förmedling av statliga bidrag bidra till att områden som saknar ansvar men utgör risker för människor och miljö blir åtgärdade.
- Länsstyrelsen ska genom kvalitetssäkring och uppdatering av EBH-stödet säkra rätt prioritering i arbetet med förorenade områden samt möjliggöra uppföljning av utfört arbete.
För att säkerställa att målen nås tar Länsstyrelsen fram ett antal aktiviteter. Dessa fastställs varje år i verksamhetsplanen.
Länsstyrelsens tillsyn bedrivs i enlighet med Plan för tillsyn i Västmanlands län. Tillsynsvägledningen bedrivs i enlighet med Plan för tillsynsvägledning i Västmanlands län. Planerna revideras varje år.
Strategi och prioriteringar
Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.
Utgångspunkten för allt efterbehandlingsarbete bör vara att nå största möjliga riskreduktion så kostnadseffektivt som möjligt. Ett annat sätt att uttrycka detta är att välja bästa möjliga teknik vid efterbehandlingsarbete.
Länsstyrelsen i Västmanland har en strategi för prioritering av förorenade områden. En grundläggande prioriteringsfaktor är objektens riskklass. I första hand bedrivs arbetet med att initiera utredningar och åtgärder av objekt som har riskklass 1 och 2 . De objekt som har riskklass 1 eller anses prioriterad av andra skäl samlas i en prioriteringslista som uppdateras årligen.
För att skilja objekt med samma riskklass åt har Länsstyrelsen i Västmanland en prioriteringsstrategi. Högst prioritet har objekt som kan innebära risker för människors hälsa, inklusive dricksvatten. Därefter prioriteras objekten som kan påverka grundvattnet, följt av objekt med risker för ytvatten, naturmiljön och slutligen övriga objekt. Om en förorening ligger i ett område där förutsättningarna för spridning och exponering påverkas negativt vid klimatförändringar kan det också komma att höja prioriteringsgraden på objektet. Prioritering utförs även genom att bedöma miljöproblem utifrån den totala föroreningsskadan i ett påverkansområde och riskerna för dess skyddsobjekt.
Prioriteringslista
Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.
Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.
