Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.

Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Västmanland är kontrasternas län eftersom det ligger på gränsen mellan det mellansvenska låglandet och den norrländska terrängen. Det innebär att du kan uppleva både nordliga och sydliga naturtyper under bara någon timmes resa.

Här på webben presenterar vi varje reservat på en egen sida. Genom texter, bilder och kartor får du en försmak av områdets natur, vilka föreskrifter som gäller just här och vilka friluftsanordningar som finns. I flera reservat finns även information om hur man hittar dit och hur tillgängligheten är där.

Naturreservat i Västmanlands län

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Nationalparker, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Länets enda nationalpark ligger i Nedre Dalälven mellan Västmanland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län.

Färnebofjärdens nationalpark, webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Färnebofjärdens nationalpark

Länsstyrelsen Gävleborg har ansvaret för ansökningar om dispens och tillstånd i Färnebofjärdens nationalpark.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde, Länsstyrelsen Gävleborg

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

I Västmanlands län finns flera områden där det råder tillträdesförbud för att skydda fåglar under vissa delar av året. Det kallas fågelskyddsområden.

Det vanligaste för fågelskyddsområdena är att det mellan 1 april till 15 juli inte är tillåtet att komma närmare land än 100 meter. Skyddszonen och tidsperioden varierar mellan olika områden. Läs därför alltid noga på de väl synliga skyltar som finns i anslutning till områden med fågelskydd.

Informationsskyltarna är gula, eller har gula och röda fält som är lätta att se på långt håll. Fågelskyddsområdena finns utmärkta på båtsportkorten och på många andra kartor. 

Tre sorters skyltar för fågelskyddsområden med olika långa tidsperioder
Karta över fågelskyddsområden i Västmanlands län

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

I Västmanland finns många naturminnen, de allra flesta är gamla ekar i Mälarlandskapet. Övriga naturminnen är andra gamla lövträd och tallar och några flyttblock, stora stenblock som flyttats av inlandsisen.

Naturminnesskylt på trädstam

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.

Inom ett strandskyddsområde får du inte:

  1. uppföra nya byggnader
  2. ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
  3. utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
  4. vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
  • schakta eller fylla ut inför byggande.

Tomtplats och hemfridszon

Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.

På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.

Strandskyddsområden i Västmanlands län

I Västmanland gäller att strandskyddet är:

  • utökat till 300 meter runt stora delar av Mälaren
  • utökat till 300 meter vid delar av Hjälmaren
  • utökat till 300 meter vid delar av sjön Långsvan i Skinnskattebergs kommun
  • utökat till 300 meter vid Åmänningens sydvästra strand i Surahammar och Fagersta kommuner
  • utökat till 300 meter vid Dalälven
  • utökat till 300 meter på öar, holmar och skär i områdena ovan
  • minskat till 25 meter vid alla större diken
  • minskat till 25 meter vid mindre vattendrag.

Beslut om utvidgat strandskydd

Länsstyrelsen i Västmanland har fattat ett beslut om utvidgat strandskydd i länet. Till beslutet om det utvidgade strandskyddet finns det detaljerade kartor för varje kommun, kartorna finns också som shape-filer.

Shapefiler, Geodatakatalogen Länk till annan webbplats.

Du kan kontakta din kommun eller Länsstyrelsen för att få mer information.

Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.

Vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.

Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så inrättas ett vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden bildas oftast genom att en ansökan skickas in till Länsstyrelsen eller kommunen som efter handläggning fattar beslut om att bilda vattenskyddsområdet. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.

Kontakt

Avdelningen för natur och miljö

Telefon: 010-224 90 00

Dela sidan:

Landshövding

Johan Sterte

Besöksadress

Västra Ringvägen 1

Postadress

721 86 Västerås

Organisationsnummer

202100-2411

Följ oss