Planerings­underlag

Länsstyrelsen samordnar de planeringsunderlag som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning. Underlagen finns till för att säkerställa att riksintressen och andra statliga intressen tillgodoses i den fysiska planeringen.

Planeringsunderlagen som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning innehåller statliga intressen som till exempel:

  • natur- och kulturvärden
  • infrastruktur
  • militära intressen
  • vattenfrågor

I underlagen finns också de aspekter som omfattas av Länsstyrelsens tillsyn enligt 11 kap. 10 § PBL:

  • riksintressen
  • miljökvalitetsnormer
  • strandskydd
  • människors hälsa och säkerhet
  • risker för olyckor, översvämning och erosion

Genom planeringsunderlaget har staten möjlighet att tillhandahålla kunskaper, föra en dialog och i viss mån bevaka statliga- och mellankommunala intressen med geografisk anknytning, nationella mål, nationella och regionala planer och program med mera.

Planeringskatalogen lanseras hösten 2018

Den 31 oktober 2018 lanseras den digitala söktjänsten Planeringskatalogen. Den gör planeringsunderlag för fysisk samhällsplanering tillgängligt för kommuner och myndigheter.

Tjänsten riktar sig till dig som är planerare och arbetar inom kommunen med översiktsplanering och detaljplanering. Du hittar:

  • Rapporter
  • Vägledningar
  • Geodata
  • Karttjänster
  • Webbsidor

Planeringskatalogen.selänk till annan webbplats

Riksintressen

Aktuella planeringsunderlag gällande riksintressen och andra statliga intressen är mycket viktiga för dialogen mellan stat och kommun i den fysiska planeringen, och när det gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Syftet är att det ska bidra till att säkerställa att statliga intressen tillgodoses i planeringsprocessen.

Riksintressena ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada på intresset eller avsevärt kan försvåra möjligheterna att nyttja intresset. Skyddsbehovet ska kontinuerligt ses över, och avvägningar och bedömningar i varje enskilt fall ska utgå från de behov som finns.

Riksintressena regleras i de hushållningsbestämmelser som finns i 3 och 4 kap. i miljöbalken.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken

Läs mer om riksintressen i Boverkets handbok om plan- och bygglagen.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats

Riksintressen i Västernorrlands län

Riksintresse kan gälla både områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden och områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, energidistribution och så vidare). Områdena kan också vara riksintressanta för totalförsvaret.

Området som helhet

Riksdagen har i fjärde kapitlet i miljöbalken angivit ett antal områden i landet som är av riksintresse i sin helhet med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. I Västernorrland omfattas Höga Kusten samt ett antal vattenområden med tillhörande käll- och biflöden. För dessa områden anger miljöbalkens fjärde kapitel vad som särskilt ska beaktas när exploateringsföretag eller andra ingrepp ska bedömas.

Det finns för närvarande 127 Natura 2000-områden i länet. Av länets alla Natura 2000-områden är ett tiotal inte skyddade på annat sätt än som Natura 2000. De flesta andra är också skyddade som naturreservat, biotopskydd eller omfattas av naturvårdsavtal.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden.

Naturvårdsverket: Natura 2000 områdenlänk till annan webbplats

Havs- och vattenmyndigheten: Natura 2000 områdenlänk till annan webbplats

Syftet med att utse riksintressanta områden för rennäring är att ge renskötseln fortsatt förutsättning att kunna bedrivas i Sverige, genom att mark inom varje sameby får ett särskilt skydd. Det kan omfatta kärnområden såsom betes- och kalvningsland eller områden med fasta anläggningar och samlingsplatser samt strategiska områden såsom flyttleder, trånga passager eller rastbetesland.

Ansvarig myndighet är Sametinget.

Sametinget: riksintresset för rennäringlänk till annan webbplats

I Västernorrlands län finns fyra områden av riksintresse för yrkesfisket. När havsplanerna är antagna av regeringen kommer dessa att vara vägledande för riksintressenas tillämpning i olika beslut och för kommunernas havsplanering i större delen av territorialhavet.

Ansvarig myndighet är Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten: riksintresset för yrkesfisketlänk till annan webbplats

I Västernorrlands län finns 90 områden av riksintresse för naturvård.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket: riksintresset för naturvårdlänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har tillsammans med kommunerna i länet tagit fram fördjupade värdebeskrivningar och planscher för respektive riksintresseområde i länet.

Ansvarig myndighet är Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetet: riksintresset för kulturmiljövårdlänk till annan webbplats

Har du frågor om våra riksintressen kontakta:

Michael Thörne
Byggnadsantikvarie
michael.thorne@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611-34 92 60

John Molin
Antikvarie/arkeolog
john.molin@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611-34 92 14

I Härnösands kommun finns tre områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns en militär miljö (Gustavsvik-Ramvik), en stadsmiljö (Härnösand) och en fornlämningsmiljö (Vägnön). 

Motivering: Örlogsdepå från 1916-19 ännu i bruk. (Militär miljö).

Uttryck för riksintresset: Torrdocka och verkstäder. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.

I området ingår även: Sågverkssamhällen från 1800-talets senare del och jordbruksbyar i traditionellt höjdläge.

Värdebeskrivning Gustavsvik-RamvikPDF

Plansch Gustavsvik-RamvikPDF

Motivering: Örlogsdepå från 1916-19 ännu i bruk. (Militär miljö).

Uttryck för riksintresset: Torrdocka och verkstäder. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.

I området ingår även: Sågverkssamhällen från 1800-talets senare del och jordbruksbyar i traditionellt höjdläge.

Värdebeskrivning HärnösandPDF

Plansch HärnösandPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö, typiskt exempel på norrländsk kuströsemiljö med stråk av bronsåldersrösen, delvis samlade i gravfält och där landhöjningsprocessen illustreras.

Uttryck för riksintresset: Anläggningar av varierande former, där många är stora och innehåller kistor av stenhällar. Merparten ligger på en nivå av 25 - 30 meter över havet, det finns även enstaka lägre liggande rösen och stensättningar (5 -15 meter över havet) som dateras till järnålder.

Värdebeskrivning VägnönPDF

Plansch VägnönPDF

I Kramfors kommun finns elva områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns två bruks- och industrimiljöer (Bollstabruk och Svanö), två fiskelägen (Bönhamn och Norrfällsviken), en bymiljö (Norum), en torpmiljö (Pannsjön), en kommunikationsmiljö (Högbonden) och en kyrkomiljö (Ytterlännäs gamla kyrka). Det finns även tre fornlämningsmiljöer (Gallsäter, Norrfällsviken och Värns-Sund-Fanön) samt ett sockencentrum (Nora-Rossvik).

Motivering: Bruksmiljö framvuxen kring år 1737 anlagd masugn med teknikhistoriskt värdefulla lämningar från 1800-talets masugns- och ångsågsepok.

Uttryck för riksintresset: Rester av masugn från 1886 med bevarad blåsmaskin samt en år 1860 anlagd ångsåg med maskinhus från 1890, bruksherrgård från 1815, arbetar- och tjänstemannabostäder placerade utmed en gata med mera.

Värdebeskrivning BollstabrukPDF

Plansch BollstabrukPDF

Motivering: Före detta säsongsfiskeläge som under århundraden spelat stor roll för Nordingrås näringsliv, med bofast befolkning sedan 1700-talet.

Uttryck för riksintresset: Stora sjöbodar och båthus kring hamnen och ovanför liggande bostadshus. Kapell från 1600-talet.

Värdebeskrivning BönhamnPDF

Plansch BönhamnPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö med bronsåldersrösen i bevarad strandkontakt.

Uttryck för riksintresset: Ensamliggande bronsåldersrösen vid en från Bottenhavet avsnörd sjö. I miljön ingår även ett gravfält från järnåldern och fossil åkermark med inslag av röjningsrösen.

Värdebeskrivning GallsäterPDF

Plansch GallsäterPDF

Motivering: Kommunikationsmiljö, fyrplats med en av landets högst belägna fyrar.

Uttryck för riksintresset: Till anläggningen, uppförd 1906-09, hör fyrtorn och fyrvaktarbostäder med uthus. Läget, siktlinjerna.

Värdebeskrivning HögbondenPDF

Plansch HögbondenPDF

Motivering: Sockencentrum i anslutning till en av de tätaste järnåldersbygderna norr om Medelpad (fornlämningsmiljö, kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset: Kring Norasundet och Sursundet finns ett stort antal fornlämningar från järnåldern, främst högar och stensättningar liggande som solitärer, i smågrupper eller samlade i gravfält. Enstaka storhögar, husgrunder och husgrundsterrasser samt fossil åkermark. Medeltida kyrkplats med Noras nuvarande kyrka från 1806, uppförd av kyrkobyggaren Simon Geting.

I området ingår även: Enstaka röselokaler från bronsålder.

Värdebeskrivning Nora-RossvikPDF

Plansch Nora-RossvikPDF

Motivering: Fiskeläge med välbevarat kapell från 1646. Fornlämningsmiljö med stråk av kuströsen från järnåldern.

Uttryck för riksintresset: Fiskeläge i god och skyddad naturhamn med traditionell bebyggelsegruppering utefter en med stranden parallell gata där båthusen ligger med gavlarna mot vattnet, kokhusen är lokaliserade till gatans översida och gistvallar högre upp. På halvöns högre delar finns spridda röselokaler som ligger på nivåer ned till 15 meter, vilket för dessa innebär en datering till järnåldern.

Värdebeskrivning NorrfällsvikenPDF

Plansch NorrfällsvikenPDF

Motivering: Bymiljö med struktur och bebyggelse från 1800-talet i välbevarat skick.

Uttryck för riksintresset: Tre byar där bebyggelsen från 1800-talet ligger på höjder och åkrarna sträcker sig ned mot sjön. En stor mängd faluröda, välbevarade byggnader.

Värdebeskrivning NorumPDF

Plansch NorumPDF

Motivering: Torpmiljö med arbetarsmåbruk (Per Albin-torp), en av landets största och mest välbevarade miljöer från 1930-talets nyodlingsepok. (Småbruk).

Uttryck för riksintresset: Sju välbevarade torp med tillhörande ladugårdar, byggda efter en typritning upprättad av Statens Egnahemsnämnd.

Värdebeskrivning PannsjönPDF

Plansch PannsjönPDF

Motivering: Industrimiljö, träindustrisamhälle som i väl avgränsat koncentrat belyser olika utvecklingsfaser av den norrländska träindustrins samhällsbyggande.

Uttryck för riksintresset: Bostadskaserner, typiska för 1800-talets tidiga ångsågsepok samt arkitektoniskt högststående bebyggelse av arbetar- och tjänstemannabostäder till år 1906 anlagda sulfitfabriken. Från 1950-talets goda konjunkturer för träindustrin finns hyreshus och villor. Första sågverket anlades 1867.

Värdebeskrivning SvanöPDF

Plansch SvanöPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö, representativ och mycket åskådlig kuströsemiljö i karaktäristiskt bronsåldersläge med några av Ångermanlands förnämligaste gravmonument.

Uttryck för riksintresset: Delmiljö, se beskrivning för Slåttdalsberget [Y 34], Örnsköldsviks kommun. Slåttdalsberget: Omfattande komplex av rösen och stensättningar med rik formvariation; runda, rektangulära, ovala och längre, ofta med konstruktionsdetaljer som stenkista och kallmurade kanter. Anläggningarna är belägna ca 25-50 m över havet. Rösestråket utgör en del av miljön Värns-Sund-Fanön som sträcker sig in i Kramfors kommun.

I området ingår även: Fäbodar.

Värdebeskrivning Värns-Sund-FanönPDF

Plansch Värns-Sund-FanönPDF

Motivering: Medeltidskyrka med utomordentligt rik interiör, kyrkplatsens dominerande, älvanknutna läge i bygden är fortfarande tydlig (kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset: Kyrkobyggnad, sannolikt uppförd på 1200-taleet. Valvmålningar och väggmålningar från 1400-talets slut eller 1500-talets början. Den fasta inredningen är från 1600- och 1700-talet. Beläget i öppet odlingslandskap i anslutning till Ångermanälven.

Värdebeskrivning Ytterlännäs gamla kyrkaPDF

Plansch Ytterlännäs gamla kyrkaPDF

I Sollefteå kommun finns nio områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns två bymiljöer (Eden och Lidgatu), två bruksmiljöer (Graninge bruk och Gålsjö bruk), en centralbygd (Holm-Björkå), en kyrkomiljö (Ramsele gamla kyrka) och en sanatoriemiljö (Österåsen). Det finns även två fornlämningsmiljöer (Nämforsen och Västanbäck-Kortingön).

Motivering: Bymiljö, ovanligt stor by, välbevarat bymönster och av skiftesreformen oförändrad bykärna.

Uttryck för riksintresset: Enhetlig bebyggelse av bostadshus och ekonomibyggnader i rödfärgat timmer, husen i oskiftade lägen med gårdarna på rad utmed bygatan. Bebyggelsen ligger utmed skogskanten och åkermarken breder ut sig framför byn Fägata.

Värdebeskrivning EdenPDF

Plansch EdenPDF

Motivering: Bruksmiljö, Ångermanlands äldsta järnbruk med privilegium från 1673.

Uttryck för riksintresset: Bruksområde med alléprydda uppfartsvägar samt arbetarbostäder och industrilokaler från 1700- och 1800-talet, grupperade runt bruksdammarna. Till anläggningen hör spik- stål- och plåthammare, ekonomibyggnader samt brukskyrka i trä från 1759.

Värdebeskrivning Graninge brukPDF

Plansch Graninge brukPDF

Motivering: Bruksmiljö med välbevarad 1700-talsprägel. Järntillverkningen upphörde år 1892.

Uttryck för riksintresset: Herrgård från 1776, sex arbetarkaserner och härbren från 1700-talet. Dammar och timmerrännor.

Värdebeskrivning Gålsjö brukPDF

Plansch Gålsjö brukPDF

Motivering: Centralbygd med Norrlands enda säteribildning och förekomst av fornlämningar, bland annat landskapets största gravfält från järnåldern, som antyder områdets långa hävd som agrar huvudbygd. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö, Gårdsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Öppet odlingslandskap kring Holm, stormannagård sedan 1500-talet och med huvudbyggnad från 1700-talet. Flera höggravfält varav Björkåfältet är Ångermanlands största och Holm landskapets mest monumentala, där undersökningar givit rika folkvandringstida fynd. Överlännäs medeltida kyrka och Lännäs gård med herrgårdsliknande huvudbyggnad från 1800-talets första hälft.

I området ingår även: Björkå före detta stångjärnsbruk med herrgård, arbetarkaserner och ekonomibyggnader huvudsakligen från brukets trävaruepok under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Värdebeskrivning Holm-BjörkåPDF

Plansch Holm-BjörkåPDF

Motivering: Bymiljö, socknens centralort under 1700- och 1800-talet, med samlad bebyggelse och välbevarade ekonomibyggnader som ger en enhetlig och oförvanskad bild av 1800-talets byggnadsskick.

Uttryck för riksintresset: Av skiften oförändrad tomtstruktur med gårdarna på rad utmed bygatan och tydlig åtskillnad mellan man- och fägårdar. Tomterna oförändrade åtminstone sedan 1693 och vid laga skiftet 1843 utflyttade inte någon gård.

Värdebeskrivning LidgatuPDF

Plansch LidgatuPDF

Motivering: Unik fornlämningsmiljö, ett av Nordens största hällristningskomplex samt boplatser från sten- och bronsålder (hällbildsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Ett stort antal ristningar är inhuggna på öar i forsen och utmed forsens stränder med en figursammansättning som antyder kontakter mellan nordsvenskt och sydsvenskt område. Flera fyndrika boplatser från sten- och bronsålder samt tre gravar av rösetyp.

Värdebeskrivning NämforsenPDF

Plansch NämforsenPDF

Motivering: Medeltidskyrka, med för Ådalen karaktäristiskt läge vid älven. (Kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset: Kyrkan, sannolikt uppförd på 1200-talet, består av ett enda rektangulärt rum samt en tillbyggd sakristia. Väggmålningar från 1600-talet. Prästgård från 1879.

Värdebeskrivning Ramsele gamla kyrkaPDF

Plansch Ramsele gamla kyrkaPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö, fångstgropssystem som nyttjats från ca 1800 f.Kr. till långt in på 1800-talet e.Kr.

Uttryck för riksintresset: Tre långa fångstsystem med gropar, lokaliserade i pedagogiskt tydligt läge på en ö samt i och vid stränderna till Ångermanälven. Stenåldersboplatser i området.

Värdebeskrivning Västanbäck-KortingönPDF

Plansch Västanbäck-KortingönPDF

Motivering: Sanatoriemiljö, socialhistoriskt intressant sjukhusanläggning med park från 1901, uppfört som ett av Oscar II:s jubileumssanatorier.

Uttryck för riksintresset: Huvudbyggnad bestående av fyra envåningspaviljonger länkade till en central byggnadskropp, ritad av Fredrik Lilljekvist. Österåsen var till skillnad från andra jubileumssanatorier uppfört i trä.

Värdebeskrivning ÖsteråsenPDF

Plansch ÖsteråsenPDF

I Sundsvalls kommun finns 14 områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns ett fiskeläge (Brämön), en bymiljö och sockencentrum (Liden), en ensamgård (Gudmundstjärn), en stadsmiljö (Sundsvall), en bruksmiljö (Galtström) och en industrimiljö (Merlo-Skönvik).

Två områden är centralbygder (Allsta-Klingsta-Vi-Tunbyn och Selånger-Kungsnäs) och två områden karaktäriseras främst som odlingslandskap (Norra Alnön och Vattjom-Rude).

Det finns även tre fornlämningsmiljöer (Högom, Kvissle-Nolby-Prästbolet och Njurundakusten).

Ljungans dalgång är i nuläget utpekat som ett utredningsområde vilket innebär att precisering av värden och avgränsningar ännu inte är gjord. Fram till dess att värden och avgränsningar är preciserade ska området hanteras som ett riksintresse.

Riksintresset Merlo-Skönvik karaktäriseras som en sommarnöjesmiljö.

Motivering: Centralbygd med bybebyggelse av 1800-talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö).

Uttryck för riksintresset: Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar, i flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Medelpads största fornborg. Gamla bylägen norr och väster om Klingstatjärnen. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.

Värdebeskrivning Allsta-Klingsta-Vi-TunbynPDF

Plansch Allsta-Klingsta-Vi-TunbynPDF

Motivering: Fiskeläge, en av det äldsta bland de mellansvenska städernas fjärrfiskeplatser vid norrlandskusten och omnämnt sedan 1400-talet samt lotsplats och fyr där fyrvaktarbostäder och fiskelägesbebyggelse har bibehållit sin ursprungliga prägel.

Uttryck för riksintresset: Bebyggelsen vid de två närliggande hamnlägena Brämöhamn och Viken, kapellet från 1600-talet samt lotsplatsen med ett fyrtorn, uppfört 1859. Brämön är omnämnd som fiskeläge sedan 1400- talet.

Motivering: Bruksmiljö, landskapet Medelpads första järnbruk, grundat 1673, med välbevarad och karaktäristisk bebyggelse från 1800-talet mitt.

Uttryck för riksintresset: Bruk med bevarad rost- och masugn samt herrgård och brukskontor från 1800-talet. Från brukets äldsta tid finns ett kapell från 1680. Vid hamnen en bevarad ångdriven lyftkran. Lämningar efter vattendrivna sågar. Galtström var ett så kallat integrerat bruk där både tackjärns- och stångjärnsproduktion förekom.

Värdebeskrivning GaltströmPDF

Plansch GaltströmPDF

Motivering: Unikt välbevarad ensamgård vars 23 bevarade byggnader i sin helhet uppvisar det norrländska månghussystemet och utgör exempel på ett skogshemman utanför jordbruksbygderna.

Uttryck för riksintresset: Gårdens många byggnader visar en verksamhet som till stor del varit inriktad på självhushåll. Till gården hör och omgivande ängs- och odlingsmarker. Gudmundtjärn anlades under 1700-talet på kronomark. Merparten av bebyggelsen härrör från 1800-talet.

Värdebeskrivning GudmundstjärnPDF

Plansch GudmundstjärnPDF

Motivering: Vetenskapligt intressant fornlämningsmiljö med ett av Medelpads största och mest monumentala höggravfält, beläget inom en av Medelpads huvudbygder under järnåldern.

Uttryck för riksintresset: Imponerande höggravfält där undersökningen av tre storhögar givit rika folkvandringstida fynd liksom en underliggande boplats. Inom området står en runsten, möjligen ditflyttad på 1860-talet. Jämför nedanstående miljö Selånger - Kungsnäs.

Värdebeskrivning HögomPDF

Plansch HögomPDF

Motivering: Unik fornlämningsmiljö där kombinationen av ett gravfält med flera storhögar, varav en är Norrlands största, en runsten och en tidigmedeltida gårdskyrkoruin representerar en sannolik stormannabebyggelse under järnålder och tidig medeltid och utgör en av de tydligaste markeringarna av förhistorisk och tidigmedeltida makt och status norr om Dalälven.

Uttryck för riksintresset: Rikt bestånd av husgrundsterrasser, gravgrupper och gravfält från järnålder, inslag av storhögar på två platser samt gårdskyrkoruin. Ensamliggande storhög vid Tingsta gårdsbacke.

Värdebeskrivning Kvissle-Nolby-PräsboletPDF

Plansch Kvissle-Nolby-PräsboletPDF

Motivering: Bymiljö och sockencentrum i lidläge.

Uttryck för riksintresset: Bebyggelseläget högt i dramatiskt kuperat älvlandskap i kanten mot skogsmark och med vidsträckta inägomarker i sluttning mot Indalsälven. Lidens gamla kyrka, uppförd vid 1400-talets slut, ligger vid älven medan 1800-talskyrkan är belägen vid Lidens by.

Värdebeskrivning LidenPDF

Plansch LidenPDF

Utredningsområde: Älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Viktig länk i kommunikationsleden mot Tröndelag och transportled för timmer.

Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk.

Miljön fortsätter mot väster in i Ånge kommun. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö, Industrimiljö, Kraftverksmiljö, Bruksmiljö).

Motivering: Industrimiljö, Sundsvallsdistriktets största sågverkssamhälle Skönvik med industri- och arkitekturhistoriskt intressanta byggnader.

Uttryck för riksintresset: Arbetarkaserner och industribyggnader från 1800-talets slut. En äldre lastageplats och ett glasbruk från 1811 ersattes år 1862 med flera ångsågar och senare med gjuteri och verkstäder. Den del av miljön som omfattar ägarens sommarvilla Merlo ligger i Timrå kommun (K 81 009).

Värdebeskrivning Merlo-Skönvik, Sköns sockenPDF

Plansch Merlo-Skönvik, Sköns sockenPDF

Motivering: En av norrlandskustens rikaste fornlämningsmiljöer med kustnära stråk av rösen och stensättningar från brons- och järnålder samt tydligt samband med landhöjningen.

Uttryck för riksintresset: Gravrösen av olika typer, med rik formvariation och varierande konstruktionsdetaljer under bronsålder och flera med betydande dimensioner. Gravskickets och gravformernas förändring i tiden kan följas genom gravlägenas förflyttning mot lägre nivåer och nya kustlinjer.

I området ingår även: Fiskeläget Skatan, som varit av betydelse för fjärrfisket under 1600- och 1700-talen.

Värdebeskrivning NjurundakustenPDF

Plansch NjurundakustenPDF

Motivering: Odlingslandskap med lång bebyggelsekontinuitet och däri insprängda industrimiljöer som speglar sågverksepoken och industrialismens genombrott vid 1800-talets senare del då Alnö var "de sexton sågarnas ö" (kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset: Välbevarade bymiljöer, gravfält och storhögar från järnålder samt strategiskt lokaliserad tidigmedeltida kyrka och eventuell kastallämning. Omedelbart intill ligger monumental 1890-talskyrka, ritad av Ferdinand Boberg.

I norra delen av miljön vittnar bland annat bebyggelsen i Hörningsholm, Nacka, Eriksdal, Hovid och Johannesvik om den koncentration av sågverk som uppstod i området under 1800-talets senare del.

Landets första föreningslokal Folkets hus på landsbygden byggdes här 1896, Tors lokal i Hörningsholm.

Värdebeskrivning Norra AlnönPDF

Plansch Norra AlnönPDF

Motivering: Centralbygd, Medelpads administrativa och ekonomiska centrum före Sundsvalls grundläggning 1621 och ett av de fornlämningstätaste områdena i landskapet. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö).

Uttryck för riksintresset: Öppet jordbrukslandskap vid djupt liggande havsfjärd med rikt fornlämningsbestånd av järnåldersgravfält, fossila åkrar, pilgrimsled och S:t Olofshamn omtalad 1519. Sockencentrum med medeltida kyrkoruin och skola.

Byarna Hov och Kungsnäs speglar genom det topografiska läget de förhistoriska och medeltida centralfunktioner som kan förknippas med dessa namn. En "tingshög" finns i området. Bybebyggelsen från 1800-talet håller kvar byarnas traditionella lägen.

Värdebeskrivning Selånger-KungsnäsPDF

Plansch Selånger-KungsnäsPDF

Motivering: Stadsmiljö och centrum i en industriregion. Unikt uttryck för sågverksindustrins expansion och det sena 1800-talets burgna stadsbyggande med storstadsmässiga ambitioner samt parallellt härmed utbyggd arbetar- och hantverkarförort.

Uttryck för riksintresset: Stadskärnans rutnätsplan som i grunden härstammar från 1600-talet och de förändringar och utvidgningar som genomfördes vid 1800-talets slut. Stenstadsbebyggelsen som tillkom under en kort period efter den förödande branden 1888. Hamn- och järnvägsmiljöer. Stenhammaren med träbebyggelse, karaktäristiska uthus och trädgårdar.

Värdebeskrivning SundsvallPDF

Plansch SundsvallPDF

Motivering: Odlingslandskap och väl avgränsad järnåldersbygd med fornlämningskoncentration av järnåldersanläggningar samt spår av medeltida vägsträckningar utmed huvudstråket mot Trondheim (Pilgrimsvägen). (Fornlämningsmiljö, Forn- och medeltida vägmiljö, Kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset: Fornlämningsbestånd av mindre gravfält, ensamliggande fornlämningar samt husgrundsterrasser. En enstaka och ovanlig anläggning av monumental karaktär är "Starkotters grav", den ligger inom ett gravfält och består av en rektangulär stensättning med tät stenfyllning.

Av kommunikationshistoriskt intresse är bevarade delar av de medeltida vägarna mot Norge, den anslutande "Finnhuvudvägen" från Tuna kyrka samt en S:t Olofskälla.

Värdebeskrivning Vattjom-RudePDF

Plansch Vattjom-RudePDF

I Timrå kommun finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns en bruksmiljö (Lögdö bruk), en sommarnöjesmiljö (Merlo-Skönvik), en industrimiljö (Vivstavarv) och en fornlämningsmiljö (Våle-Skilsåker).

Riksintresset Merlo-Skönvik karaktäriseras som en industrimiljö.

Motivering: Bruksmiljö, järnbruk från 1685 med välbevarad bebyggelse från 1700- och 1800-talets masugnsepok.

Uttryck för riksintresset: Till bruksmiljön hör herrgård med ekonomibyggnader, arbetarbostäder och ett kapell från 1717. Produktionsanläggningarna vid vattendragen norr och söder om bruket utgjordes av kvarnar och smedjor respektive rost- och masugn, som idag står som ruiner.

Värdebeskrivning Lögdö brukPDF

Plansch Lögdö brukPDF

Motivering: Delmiljö, sommarvillan "Merlo slott" med tillhörande park. (Sommarnöjesmiljö).

Uttryck för riksintresset: Sågverkspatronen Fredrik Bünsow uppförde 1884 en sommarvilla Merlo i medeltidsromantisk stil som ritades av arkitekten Gustaf Isac Clason. Park och ekonomibyggnad. Området utgör delmiljö av sågverkssamhället Skönvik i Sundsvalls kommun.

Värdebeskrivning Merlo-Skönvik, Timrå sockenPDF

Plansch Merlo-Skönvik, Timrå sockenPDF

Motivering: Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800-talet som startade med ett skeppsvarv, anlagt 1797.

Uttryck för riksintresset: Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster.

På Bölesholmarna uppfördes under 1800- och 1900-talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Idag drivs ett modernt pappersbruk på platsen. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken.

Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och Bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta. En allé leder från landsvägen fram till herrgården.

Värdebeskrivning VivstavarvPDF

Plansch VivstavarvPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö med gravrösen från bronsålder och järnålder, däribland landskapet Medelpads två största rösen.

Uttryck för riksintresset: I området finns både runda rösen och långrösen från bronsåldern samt stensättningar och gravfält från järnåldern, vilka är anlagda på olika nivåer och i lägen anpassade efter de skilda tidersepokernas kustlinjer. Av de bronsålderstida anläggningarna finns ett runt röse och ett långröse av monumentala mått, 22 meter i diameter respektive 42 x 11 meter.

Värdebeskrivning Våle-SkilsåkerPDF

Plansch Våle-SkilsåkerPDF

I Ånge kommun finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns en bymiljö (Boltjärn), ett sockencentrum (Borgsjö) och en fornlämningsmiljö (Haverö).

Ljungans dalgång är i nuläget utpekat som ett utredningsområde vilket innebär att precisering av värden och avgränsningar ännu inte är gjord. Fram till dess att värden och avgränsningar är preciserade ska området hanteras som ett riksintresse.

Motivering: Bymiljö med bibehållen 1800-talskaraktär och ett av länets bäst bevarade exempel på ålderdomlig agrar bebyggelsestruktur.

Uttryck för riksintresset: Bebyggelse i höjdläge med gårdarna på rad utmed bygatan. En fägata bakom ekonomibyggnaderna längs skogskanten.

Motivering: Sockencentrum, en gång viktig anhalt utmed "pilgrimsleden", med lämningar efter Borgsjö skans och en av landskapets rokokokyrkor av hög klass. (Kyrkomiljö, Skansmiljö).

Uttryck för riksintresset: Välbevarad 1700-talskyrka och skans från 1600-talet. Kyrkan med rokokointeriör är en av de främsta exemplen på det norrländska 1700-talets kyrkoarkitektur. S:t Olofskälla.

Värdebeskrivning BorgsjöPDF

Plansch BorgsjöPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö kring sjösystemen Havern, Kyrksjön och Holmsjön, koncentration av boplatser från stenåldern i typiska strandlägen.

Uttryck för riksintresset: Boplatser, anlagda i för inlandsboplatser karaktäristiska lägen utefter stränder vid från havet avsnörda sjöar. Området ligger ovanför högsta kustlinjen.

I området ingår även: Dammar, kvarn och fiskehus vid Haverö strömmar. Haverö 1800-talskyrka med det gamla riksgränsmärket Haffrastenen.

Värdebeskrivning HaveröPDF

Plansch HaveröPDF

Utredningsområde: Älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Viktig länk i kommunikationsleden mot Tröndelag och transportled för timmer.

Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk.

Flertal S:t Olofskällor. Miljön fortsätter mot öster in i Sundsvalls kommun. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö, Industrimiljö, Kraftverksmiljö, Bruksmiljö).

I Örnsköldsvik kommun finns tolv områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns ett sockencentrum (Arnäsbacken), en torpmiljö (Eliasmyren), ett område som karaktäriseras som ett odlingslandskap (Lillsjöslåttern), en bymiljö (Myckelgensjö), en såg- och kraftverksmiljö (Brynge), en industrimiljö (Gideå bruk) och en fornlämningsmiljö (Slåttdalsberget).

Det finns även fem fiskelägen som är av riksintresse (Grisslan, Marviksgrunnan, Sandviken, Trysunda och Ulvöhamn). Riksintresset Slåttdalsberget sträcker sig in i Kramfors kommun där det övergår till namnet Värns-Sund-Fanön.

Motivering: Sockencentrum med kringbebyggelse som vuxit fram i anslutning till landets nordligaste höggravfält från yngre järnålder och anslutande boplatsområde. (Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Ovanligt åskådlig och välbevarat höggravfält från yngre järnålder i visuellt samband med kyrkan. I samband med arkeologiska undersökningar i senare tid har intill gravfältet påträffats en samtida boplats, överlagrad av en medeltida gårdstomt med synliga husgrunder.

Vid kyrkan prästgård, skola, sockenstuga och tiondebod samt välbevarade kyrkstallar. "Centrumbebyggelse" sydväst om kyrkan med smedja, mejeri och skinnhandel med mera.

Motivering: Tidigindustriell såg- och kraftverksmiljö som tydligt visar vattenkraftens betydelse för det industrialiseringen med en av de få, välbevarade finbladiga vattensågarna från 1700-talet i landet. (Tidigindustriell miljö).

Uttryck för riksintresset: Finbladig vattensåg från 1764, flyttad till nuvarande plats 1842. Lärftmangel och arbetarbostad från 1700-talet samt en smedja. Välbevarad kraftverksbyggnad från 1919.

Motivering: Torpmiljö, välbevarat kronotorp och representant för de uppodlingar som gjordes på kronans marker under 1900-talets början som ett led i arbetslöshetspolitiken.

Uttryck för riksintresset: Kronotorp med bostadshus, ladugård, tvättstuga och ett uthus, byggnaderna är i huvudsak uppförda på 1910-talet.

Motivering: Industrimiljö, järnbruk från 1800-talet i isolerat läge som ger exempel på den lokalisering till områden med god tillgång på träkol och vattenkraft som skedde under järnbruksepokens sista blomstringstid. (Bruksmiljö).

Uttryck för riksintresset: Det isolerade, av vattenkraftstillgången styrda läget. Väl bevarad herrgårdsmiljö från 1826 med paviljonger, kägelbana samt ekonomibyggnader till jordbruket, skolhus, kvarn och kraftverk. Husgrunder och slaggvarp från järnframställningen.

Motivering: Fjärrfiskeläge i yttre havsbandet med kapell från 1600-talet. (Fiskeläge).

Uttryck för riksintresset: Sjöbodar, kokhus och båthus med enhetlig färgsättning i falurött och vita snickerier. Ovanför bygatan ligger gistvallen.

Motivering: Odlingslandskap, slåttermark med bevattningssystem. (Odlingslandskap med övervattnade slåttermarker).

Uttryck för riksintresset: Bevattningsanläggning från 1880 i form av sildiken och fördämningar. Inom området står sju glest timrade starrlador, en skogskoja och ett tiotal hässjor, gärdesgårdar.

Motivering: Fjärrfiskeläge med kapell och lämningar efter tomtningar. (Fiskeläge, Forn- och medeltida kustmiljö).

Uttryck för riksintresset: Tätt bestånd av sjöbodar och kokhus, samlade kring den gamla hamnkanalen. Kapellet som ligger högre upp är från 1771.

Läget är anlagt av Gävleborgare och därefter använt av fiskare från Ullånger. Söder om fiskeläget en koncentration av tomtningar, lämningar efter enkla byggnader som använts i samband med säljakt under förhistorisk och tidig historisk tid.

I området ingår även: Spår av malmtäkt från 1700-tal till 1900-tal i berget ovanför hamnen.

Motivering: Bymiljö där en gård visar den nordsvenska månghussystemets bebyggelsestruktur. (Fäbodsmiljö, Skogsbruksmiljö).

Uttryck för riksintresset: Genbergska gården i Myckelgensjö med totalt 24 bevarade knuttimrade hus från 1700- och 1800- talen. Omgivande, och strandanknutet, odlingslandskap med hävdade inägomarker samt Östdalbodarnas välbevarade fäbod. Kallmurad flottningsränna.

Motivering: Fjärrfiskeläge anlagt av Gävlefiskare, med kapell och välbevarad äldre bebyggelse genom att platsen aldrig haft bofast befolkning. (Fiskeläge).

Uttryck för riksintresset: Bebyggelse från 1700-talet med tiotal kokhus och tillhörande sjöbodar, kapell från 1867. Byggnadernas exteriörer är bevarade i ursprungligt omålat skick.

Motivering: Fornlämningsmiljö, representativ och mycket åskådlig kuströsemiljö i karaktäristiskt bronsåldersläge med några av Ångermanlands förnämligaste gravmonument.

Uttryck för riksintresset: Omfattande komplex av rösen och stensättningar med rik formvariation; runda, rektangulära, ovala och längre, ofta med konstruktionsdetaljer som stenkista och kallmurade kanter. Anläggningarna är belägna cirka 25 - 50 meter över havet. Rösestråket utgör en del av miljön Värns - Sund – Slåttdalsberget som sträcker sig in i Kramfors kommun.

I området ingår även: Fäbodar.

Motivering: Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. (Fiskeläge).

Uttryck för riksintresset: Karakteristisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren.

Motivering: Unikt fiskeläge, Norrlands största och äldsta fjärrfiskeläge av medeltida ursprung (sedan 1500-talet Gävlebohamn), med kapell av stort kulturhistorisk värde. Fast befolkning sedan 1800-talet. Flera av Lubbe Nordströms tidiga noveller utspelas i denna miljö.

Uttryck för riksintresset: Hamn med långsmala tomter och karakteristisk bebyggelsebild med kokhus från 1900-talets början. Kapell från 1622, rikligt inrett med målningar från 1719.

Det har nyligen gjorts en översyn av friluftslivets riksintressen. Naturvårdsverket har överlämnat nya uppgifter om områden av riksintresse för friluftslivet till länsstyrelserna. I Västernorrlands län har 32 områden pekats ut, varav nio är helt nya områden. Nio områden har minskats och för ett område har gränserna justerats. Riksintresseområdet Höga kusten har preciserats och delats upp i tolv mindre områden, vilket ger en mer exakt beskrivning av områdets kärnvärden.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket: riksintresset för friluftslivlänk till annan webbplats

Områden med värdefulla ämnen och material ska redovisas i planeringen så att dessa verksamheter inte begränsas av exempelvis ny bebyggelse. Västernorrlands län berörs av två områden av riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler. Det första är Rockliden i Örnsköldsviks kommun, cirka 25 km ostnordost om Junsele, och Enåsens före detta gruva, som egentligen ligger några hundra meter in på Gävleborgs sida om länsgränsen. Båda områdena rymmer mineraliska ämnen enligt minerallagen.

Ansvarig myndighet är Sveriges geologiska undersökning (SGU).

SGU: riksintresset för värdefulla ämnen eller materiallänk till annan webbplats

Energimyndigheten tar fram områden på land och till havs med särskilt goda vindförutsättningar som ska vara av riksintresse för vindbruk. Den senaste uppdateringen genomfördes år 2013 och ett tilläggsbeslut togs i maj 2015 för ett mindre antal områden, men inget av de nya områdena ligger i Västernorrland. På Energimyndighetens webbplats Vindbrukskollen finns en detaljerad vindkartering.

Vindbrukskollenlänk till annan webbplats

Ansvarig myndighet är Energimyndigheten.

Energimyndigheten: riksintresset för vindbruklänk till annan webbplats

Trafikverket ansvarar för att bedöma vilka områden som är av riksintresse för kommunikationer, gällande de fyra transportslagen väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Riksintressen utpekade av Trafikverket gäller för mark- och vattenområden för både befintliga, planerade och framtida kommunikationsanläggningar.

De utpekade riksintressena uppdateras årligen med en större översyn vart fjärde år. Den senaste uppdateringen gjordes i februari 2017.

Dessvärre uppdateras inte väg- och järnvägsdata regelbundet i kartmaterialet som presenteras på Trafikverkets webbplats. För att få aktuell information om exakt fysisk utbredning av Trafikverkets riksintressen får man kontakta Trafikverkets regionala samhällsplanerare.

Ansvarig myndighet är Trafikverket.

Trafikverket: riksintressen för trafikslagens anläggningarlänk till annan webbplats

Karta över riksintressen för trafikslagens anläggningarlänk till annan webbplats

I Västernorrlands län finns sju områden utpekade som riksintresse för totalförsvaret, i form av skjutfält och sjöövningsområden. I länet finns också två områden med särskilt behov av hinderfrihet, varav det ena delvis är stoppområde för vindkraftverk.

Om flera riksintressen krockar med varandra har totalförsvaret alltid företräde, i enlighet med 3 kap. 10 § MB.

Försvarsmakten arbetar löpande med översyn av riksintressena, där den senaste gjordes i december 2017. En fullständig redovisning av riksintressena i Västernorrland går att hitta nedan.

Ansvarig myndighet är Försvarsmakten.

Totalförsvarets riksintressen i Västernorrlands länlänk till annan webbplats

Försvarsmakten: riksintresset för totalförsvaretlänk till annan webbplats

Havs- och vattenmyndigheten beslutar om områden eller anläggningar som är så pass strategiskt viktiga att de utpekas som riksintressen för vattenförsörjningen. 2016 kom en uppdaterad version över landets sådana riksintressen. I Västernorrland finns bara ett sådant, Sundsvalls och Timrås dricksvattenanläggningar vid Indalsälvåsen.

Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet.

Havs- och vattenmyndigheten: riksintresset för dricksvattenförsörjninglänk till annan webbplats

Vem ansvarar för att ta fram planeringsunderlag?

Uppgifterna och ansvaret för att ta fram planeringsunderlag för riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden (1998:896). Här utpekas de tolv centrala myndigheter som, efter samråd med Boverket, Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, ska lämna underlag om områden som de anser vara av riksintresse enligt 3 kap. i miljöbalken. Länsstyrelsen samordnar planeringsunderlagen. Myndigheterna ska i samverkan med Länsstyrelsen följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområdena.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen jobbar för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Vi arbetar sektorsövergripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv, och samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen deltar i planeringsprocessens olika steg. I tidiga planskeden lämnar vi råd och planeringsunderlag för kommunernas planering för framtida mark- och vattenanvändning. I slutskedet av planeringsprocessen bevakar vi att de statliga intressen som anges i 11 kap. 10 § PBL har tillgodosetts i planeringen.

Sammanfattande redogörelse

Länsstyrelsen ska minst en gång under varje mandatperiod lämna en sammanfattande redogörelse till kommunen. I den redovisar vi vår uppfattning om statliga- och mellankommunala intressen som kan vara av betydelse för aktualiteten i kommunens översiktsplan.

I juni 2014 lämnade vi den senaste sammanfattande redogörelsen för alla länets kommuner. Redogörelsen består av tre delar:

  1. En rapport som redovisar regionala strukturer, aktuella planeringsfrågor och statliga intressen. Här har vi försökt bryta ner fokusområden från den regionala utvecklingsstrategin till förslag på lämpliga frågor att hantera i översiktsplaneringen.

    Rapport - Aktuellt underlag för översiktsplanering, Västernorrlands län 2014.

  2. En kommunspecifik bedömning av gällande översiktsplaner med tillhörande fördjupningar och tematiska tillägg.
    HärnösandPDF
    KramforsPDF
    SollefteåPDF
    SundsvallPDF
    TimråPDF
    ÅngePDF
    Örnsköldsvik - ny översiktsplan håller på att tas fram.

  3. En lista över planeringsunderlagExcel utifrån sakområden.

Det finns även en sammanställning över de planeringsunderlag och vägledningar som kan användas i kommunernas fysiska planering i syfte att dels begränsa klimatpåverkan. Dels förebygga men också på andra sätt hantera de risker som följer med ett förändrat klimat.

Sammanställning över planeringsunderlag och vägledningar.PDF

Allmänna intressen

Länsstyrelsen ska ta fram underlag inför kommunens bedömningar om de allmänna intressen som enligt 2 kap. PBL bör vägas in vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Riksintressen

Länsstyrelsen ska ta fram planeringsunderlag gällande riksintressen enligt 3–4 kap. MB. Arbetet med planeringsunderlag ska enligt hushållsförordningen baseras på underlag från de övriga centrala myndigheterna. Om vi anser att ytterligare riksintressen bör tillkomma eller om klassningen eller avgränsningen av ett riksintresse bör omprövas ska vi enligt hushållsförordningen underrätta Boverket och andra berörda myndigheter. Vi ska även informera regeringen om urvalet av riksintresseområden enligt 4 kap. MB behöver regleras närmare.

Hushållning med mark och vatten

Länsstyrelsen ska sammanställa utredningar, program och annat planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter, och som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet. Vi ska på begäran erbjuda planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. i miljöbalken.

Havsplanering

Kommuner har ofta eget underlag som beskriver havet och skärgårdens utveckling. Utöver det har Länsstyrelsen sammanställt en lista över tillgängliga geodata som kan användas som stöd i havsplaneringen.

Klimatanpassning

Vi behöver ta hänsyn till det förändrade klimatet i den fysiska planeringen. Planeringsunderlagen gällande klimatanpassning kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred.

Kontakt