Grön infrastruktur

Grön infrastruktur är ett arbetssätt som innebär att långsiktigt planera för hållbara landskap. Länsstyrelsen utvecklar just nu regionala handlingsplaner för grön infrastruktur.

Grön infrastruktur handlar om att olika livsmiljöer i naturen behöver hänga ihop. Områdena behöver också vara tillräckligt stora och av god kvalitet för att arter ska trivas och överleva. Det gäller för såväl människor som till exempel djur, växter och svampar. Om naturen hänger ihop kan djur och växter förflytta sig och spridas i landskapet, vilket är en förutsättning för att ekosystemen ska fungera.

I ett fungerande ekosystem kan vi människor ta del av naturens tjänster, som till exempel pollinering som är viktigt för vår matproduktion. Detta kallas för ekosystemtjänster och utgör en viktig grund för människors hälsa och välbefinnande. Genom att planera för grön infrastruktur kan dessa tjänster säkerställas på lång sikt.

Ett nätverk av livsmiljöer och naturområden

Vi behöver ha en helhetssyn på landskapet när vi planerar hur mark och vatten ska användas, och hur olika naturvårdsinsatser ska göras. Då kan vi skapa fungerande livsmiljöer för djur och växter. Arbetet med grön infrastruktur baseras på en kartläggning av landskapets kvaliteter. Med ett kartlagt nätverk blir det enklare att prioritera rätt och planera mer effektivt. Grön infrastruktur inkluderar miljöer både på land och i vatten.

Idag är många värdefulla områden isolerade från varandra. Det beror bland annat på att vi använder våra naturresurser och vårt landskap på ett mer storskaligt och effektiviserat sätt. Genom att binda samman miljöer som till exempel skog, parker, våtmarker och sjöar kan vi skapa ett nätverk av livsmiljöer och naturområden. En viktig del av arbetet med grön infrastruktur är också att bibehålla redan fungerande livsmiljöer och länkar mellan dem.

Vad gör Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen utvecklar, samordnar och genomför regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Det är ett löpande arbete som involverar flera aktörer som till exempel markägare, myndigheter, kommuner och föreningsliv. Vårt arbete ska präglas av delaktighet, långsiktighet och en helhetssyn på landskapet.

Regional handlingsplan för grön infrastruktur

Den regionala handlingsplanen ska vara det centrala verktyget i arbetet med att bevara och utveckla grön infrastruktur. Ett viktigt syfte med handlingsplanerna är att ge ökad kunskap om värden i landskapet.

Handlingsplanerna ska utformas så att de kan användas som underlag för att kunna ta ökad hänsyn till ekologiska samband i landskapet vid beslut om markanvändning. På så sätt kan lokala åtgärder bli en del i ett större sammanhang. Underlaget ska tas fram utifrån mottagarnas behov och förutsättningar och ska kunna användas vid exempelvis fysisk planering och vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken.

  • Det regionala arbetet underlättas genom gemensamma riktlinjer för arbetssätt, metoder och underlag.
  • Underlag som går att tillämpa på olika geografiska nivåer tas fram.
  • Prioriteringsunderlag för kommande arbete med mark- och vattenfrågor tas fram.
  • En funktionell grön infrastruktur bevaras i landskapen oavsett administrativa gränser.
  • Värdetrakter får prioriterade naturvårdsinsatser.
  • Bättre förutsättningar för ekosystemtjänster.
  • Ett mer attraktivt friluftsliv och därmed stärkt folkhälsa
  • Vi når miljömålen.

Plan för grön infrastruktur i Västernorrlands län

Länsstyrelsen Västernorrland har tagit fram rapporten Grön infrastruktur i Västernorrland - Analys av nuläget och plan för insatsområden. Rapporten tar avstamp i regionala förutsättningar och utgör en grund i det fortsatta arbetet med länets gröna infrastruktur. Rapporten utgör också en viktig del av Västernorrlands fortsatta miljömålsarbete och motsvarar i stort miljömålsarbetets tredje fokusområde Miljöns och naturens värden.

Grunden för ett långsiktigt arbete

Länsstyrelsen ser framtagandet av handlingsplanen som ett första steg i ett långsiktigt arbete. Vissa av de konkreta åtgärderna i handlingsplanen ligger inom ramen för olika myndigheters ordinarie verksamhet medan andra satsningar styrs av regeringens och andra aktörers prioriteringar. Alla aktörer i landskapet arbetar utifrån sina egna förutsättningar och tidsramar med eventuella åtgärder. Ett framgångsrikt arbete grundas därför på dialog, samverkan och kunskapsutbyte.

Vad händer nu?

Arbetet med planeringsunderlagen fortsätter nu med att göra framtagna kartmaterial tillgängliga via länsstyrelsens karttjänster samtidigt som underlagen kompletteras. Länsstyrelsen kommer på olika sätt att arbeta med handlingsplanens åtgärder och diskutera med berörda aktörer hur arbetet med att stärka den gröna infrastrukturen ska fortsätta.

Vill du få information om eller diskutera förutsättningarna för länets gröna infrastruktur överlag eller kopplat till just ditt markinnehav eller verksamhet? Kontakta i så fall länsstyrelsens samordnare för grön infrastruktur, Kristin Lindström.

Goda exempel - Fjärilslandskapet vid Jämtkrogen

Området runt Jämtkrogen kring E14 mellan Jämtland och Västernorrland är ett väldigt artrikt område där närmare 30 arter knutna till olika åtgärdsprogram för hotade arter påträffats inom en kvadratmil. Här pågår ett samarbete över såväl läns- som organisationsgränser för att tillsammans göra bästa möjliga nytta med de naturvårdande insatser som görs för de hotade arterna.

 

Dagfjärilar är en grupp insekter som minskat kraftigt i Sverige, främst på grund av att deras värdväxter, dvs de örter fjärilarna är beroende av för att hitta föda och föröka sig, minskat i takt med effektiviseringen av jordbruket. Förr fanns många ängar och våtslåttermarker som slogs efter blomningen. Nu för tiden sker slåtter tidigare, innan blommorna fröat av sig och höet plastas in i balar istället för att hässjas.

Kalkrika marker, som i området kring Jämtkrogen, hyser ofta en stor örtrikedom, något som lockar till sig särskilt kräsna och därför mer sällsynta eller hotade fjärilsarter. Här finns viktiga förekomster av ett par av Sveriges mest hotade fjärilsarter.

Precis som på många andra ställen hävdas gräsmarker på traditionellt vis enbart i mycket begränsad utsträckning i området. Denna brist på hävdade miljöer har gjort att fjärilarna ofta återfinns längs vägrenarna i området, många alldeles vid europavägen. Vägrenarna är soliga, öppna och varma och har ofta gott om blommande växter.

Länsstyrelserna arbetar med många olika åtgärdsprogram för hotade arter.

Då många hotade arter finns i området kring E14 har flertalet olika insatser genomförts här över tid. I syfte att göra bästa möjliga nytta för de hotade arterna i området påbörjades ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland och SCA för cirka fem år sen.

Utgångspunkten var att ta ett helhetsgrepp på detta artrika område kring E14 och utifrån ett landskapstänk bättre samordna de naturvårdande åtgärder som görs av de olika aktörerna för få rätt åtgärd på rätt plats.

En viktig insats för att gynna fjärilarna i landskapet är att anpassa skötseln av vägkanter. De behöver slås så pass ofta att det inte hinner komma upp buskar men också att slåttern sker i rätt tid på sommaren. Slås det för tidigt har växterna inte hunnit blomma och slås det för sent gynnas gräsarter. SCA har anpassat skötseln av sina skogsbilvägar i området och Trafikverket, som också knutits till projektet, anpassar sin skötsel längs E14.

För att gynna fjärilen trolldruvemätare har SCA med huggningar skapat små luckor i skogen och huggit upp längs stigar. På så vis skapas korridorer av sol och värme till gagn för fjärilarna.

Insatser för att gynna sälg görs också. Sälg är en bristvara i landskapet och en viktig nektar-och pollenkälla på våren för många insekter, inte minst violett guldvinge som flyger tidigt när få arter blommar.

Länsstyrelserna arbetar mycket med inventeringar av fjärilarna och dess värdväxter som ormrot, trolldruva och sälg. Dessa kartläggningar ligger till grund för vilka åtgärder som behöver genomföras och var. I skyddade områden (företrädesvis naturreservat) genomförs slåtter och bete av ängs- och betesmarker samt myrslåtter på rikkärr. Länsstyrelsen betalar också ut stöd till en del brukare med betesmarker i området.

Kraftledningsgator är liksom vägkanter miljöer som hålls öppna och utsätts för störningar. Även de har således blivit möjliga tillflyktsmiljöer för en del fjärilsarter. Svenska kraftnät har därför också på senare tid knutits till projektet i förhoppningen att de ska kunna förändra och förbättra sina skötselåtgärder längs kraftledningsgatorna.

Länsstyrelsens inventeringar av trolldruvemätare i fjärilslandskapet visar på att insatserna gett resultat-fjärilen har ökat i antal. Troligen har många andra arter också gynnats. Arbetet går vidare med att knyta till sig fler aktörer.

För mer goda exempel på grön infrastruktur i praktiken, se även dessa filmer.

För mer information se filmen från Naturvårdsverket om Grön infrastrukturlänk till annan webbplats eller länsstyrelsernas kartberättelselänk till annan webbplats om grön infrastruktur.

Naturvårdsverket har också sammanställt vanligt förekommande frågor och svar kring arbetet med grön infrastrukturlänk till annan webbplats.

Kontakt

Kristin Lindström

Naturvårdshandläggare