Ensamkommande barn
Ansvaret för ensamkommande barn som söker asyl i Sverige delas mellan olika myndigheter, kommuner och regionen. Länsstyrelsens roll är att samordna mottagandet i länet och stödja kommunernas förmåga att ta emot de barn som kommer.
Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som kommer i sällskap med andra anhöriga, eller helt utan vuxna. Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare och söker asyl kallas för ensamkommande barn. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation.
Till skillnad från andra asylsökande har kommunens socialtjänst ansvaret för de ensamkommande barnens boende och sociala stöd, men även andra aktörer har viktiga roller i mottagandet.
Hur är ansvaret för mottagandet fördelat?
Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och unga delas mellan Migrationsverket, kommunerna, regionen och Länsstyrelsen.
Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn så länge barnet är asylsökande eller om barnet får avslag på sin asylansökan. Migrationsverkets uppgift är bland annat att:
- anvisa en kommun till barnet
- utreda och fatta beslut i asylärendet
- betala ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet
- betala ut ersättningar till kommunen.
Om ensamkommande barn och unga, Migrationsverket Länk till annan webbplats.
Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn gällande:
- boende
- annat stöd som barnet kan behöva
- skolgång
- gode män.
Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden.
Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare.
Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.
Regionen ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård och tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har samma rätt till vård som alla andra barn i länet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder. Regionen ansvarar även för ungdomsmottagningar och för barnpsykiatrin.
Hälsa och mående på olika språk, webbplatsen YOUMO Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen har en samordnande roll för mottagandet av ensamkommande barn i länet. Fokus ligger på kommunernas kapacitet i mottagandet och regional samverkan.
Länsstyrelsen ska
- arbeta för att i det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn.
- föra dialog med kommunerna om hur deras förutsättningar ser ut till exempel gällande boende, utbildning, hälsa, fritid och gode män.
- kontrollera överförmyndarnas verksamhet.
- arbeta för att förhindra att ensamkommande barn försvinner.
Vi genomför uppdraget med utgångspunkt i barnkonventionen.
Anvisning av ensamkommande barn
Mottagandet av ensamkommande barn ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en viss andel av de ensamkommande barnen.
Andelen är uträknad utifrån kommunens folkmängd och tidigare mottagande av nyanlända och ensamkommande barn.
Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.
Ensamkommande barn kan i vissa fall också komma med ett färdigt uppehållstillstånd, om de blivit utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR för vidarebosättning i Sverige. De anvisas då som kvotflyktingar enligt fördelningsmodellen för bosättning av nyanlända. Även för ensamkommande barn som överförs till Sverige som kvotflyktingar får socialtjänsten ansvar för boende och omsorg.
Anvisningskommun, Migrationsverket Länk till annan webbplats.
Ensamkommande barn som försvinner
I länsstyrelsernas uppdrag ingår det att arbeta för att förhindra att ensamkommande barn försvinner. Vi har bland annat tagit fram regionala rutiner, föreslagit åtgärder för att förebygga försvinnanden och genomfört en kartläggning av ensamkommande barn som registrerats som avvikna under perioden 2013–2020.
Ensamkommande barn och unga som försvinner (projekt)
Publikation om ensamkommande barn som avvikit mellan åren 2013–2020, pdf Länk till annan webbplats.
Samverkansplan för Västernorrlands län
Utifrån det nationella uppdraget har ett regionalt nätverk skapats. Nätverket har tagit fram en samverkansplan vars syfte är att bidra till att effektivisera samverkan mellan länets olika aktörer i frågor som rör ensamkommande barn som försvinner. Detta för att förhindra att ensamkommande barn försvinner samt att möjliggöra ett mer samordnat agerande vid avvikande och påträffande. Samverkansplanen är tänkt som ett stöd i arbetet för personer som i sin profession möter ensamkommande barn.
Barn som försvinner - samverkansplan för Västernorrlands län Länk till annan webbplats.
Material och stöd i arbetet
Det finns material och stöd för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga.
Material för ensamkommande barn, webbplatsen informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Ensamkommande barn och unga, webbplatsen Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Särskild hänsyn till barnets bästa
Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:
Artikel 2
Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras
Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Artikel 6
Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.
Artikel 12
Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.