Planerings­underlag

Länsstyrelsen samordnar de planeringsunderlag som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning. Underlagen finns till för att säkerställa att riksintressen och andra statliga intressen tillgodoses i den fysiska planeringen.

Planeringsunderlagen som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning innehåller statliga intressen som till exempel:

  • natur- och kulturvärden
  • infrastruktur
  • militära intressen
  • vattenfrågor.

I underlagen finns också de aspekter som omfattas av Länsstyrelsens tillsyn enligt 11 kapitlet 10 § i plan- och bygglagen (PBL):

  • riksintressen
  • miljökvalitetsnormer
  • strandskydd
  • människors hälsa och säkerhet
  • risker för olyckor, översvämning och erosion.

Genom planeringsunderlaget har staten möjlighet att tillhandahålla kunskaper, föra en dialog och i viss mån bevaka statliga- och mellankommunala intressen med geografisk anknytning, nationella mål, nationella och regionala planer och program med mera.

Hitta underlag i Planeringskatalogen

Planeringskatalogen är en webbaserad söktjänst för planeringsunderlag. Den gör planeringsunderlag för fysisk samhällsplanering tillgängligt för kommuner och myndigheter.

Tjänsten riktar sig till dig som är planerare och arbetar inom kommunen med översiktsplanering och detaljplanering. Du hittar:

  • rapporter
  • vägledningar
  • geodata
  • karttjänster
  • webbsidor.

Planeringskatalogen.selänk till annan webbplats

Riksintressen

Aktuella planeringsunderlag gällande riksintressen och andra statliga intressen är mycket viktiga för dialogen mellan stat och kommun i den fysiska planeringen, och när det gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Syftet är att det ska bidra till att säkerställa att statliga intressen tillgodoses i planeringsprocessen.

Riksintressena ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada på intresset eller avsevärt kan försvåra möjligheterna att nyttja intresset. Skyddsbehovet ska kontinuerligt ses över, och avvägningar och bedömningar i varje enskilt fall ska utgå från de behov som finns.

Riksintressena regleras i de hushållningsbestämmelser som finns i 3 och 4 kapitlet i miljöbalken.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken

Mer om riksintressen i Boverkets handbok om plan- och bygglagen.

Riksintressen i PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats

Riksintressen i Västernorrlands län

Riksintresse kan gälla både områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden och områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande (kommunikationer, energiproduktion, energidistribution och så vidare). Områdena kan också vara riksintressanta för totalförsvaret.

Området som helhet

Riksdagen har i fjärde kapitlet i miljöbalken angivit ett antal områden i landet som är av riksintresse i sin helhet med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. I Västernorrland omfattas Höga Kusten samt ett antal vattenområden med tillhörande käll- och biflöden. För dessa områden anger miljöbalkens fjärde kapitel vad som särskilt ska beaktas när exploateringsföretag eller andra ingrepp ska bedömas.

Det finns för närvarande 127 Natura 2000-områden i länet. Av länets alla Natura 2000-områden är ett tiotal inte skyddade på annat sätt än som Natura 2000. De flesta andra är också skyddade som naturreservat, biotopskydd eller omfattas av naturvårdsavtal.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inom sina ansvarsområden.

Naturvårdsverket: Natura 2000 områdenlänk till annan webbplats

Havs- och vattenmyndigheten: Natura 2000 områdenlänk till annan webbplats

Syftet med att utse riksintressanta områden för rennäring är att ge renskötseln fortsatt förutsättning att kunna bedrivas i Sverige, genom att mark inom varje sameby får ett särskilt skydd. Det kan omfatta kärnområden såsom betes- och kalvningsland eller områden med fasta anläggningar och samlingsplatser samt strategiska områden såsom flyttleder, trånga passager eller rastbetesland.

Ansvarig myndighet är Sametinget.

Sametinget: riksintresset för rennäringlänk till annan webbplats

I Västernorrlands län finns fyra områden av riksintresse för yrkesfisket. När havsplanerna är antagna av regeringen kommer dessa att vara vägledande för riksintressenas tillämpning i olika beslut och för kommunernas havsplanering i större delen av territorialhavet.

Ansvarig myndighet är Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten: riksintresset för yrkesfisketlänk till annan webbplats

I Västernorrlands län finns 90 områden av riksintresse för naturvård.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket: riksintresset för naturvårdlänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har tillsammans med kommunerna i länet tagit fram fördjupade värdebeskrivningar och planscher för respektive riksintresseområde i länet.

Ansvarig myndighet är Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetet: riksintresset för kulturmiljövårdlänk till annan webbplats

Har du frågor om våra riksintressen kontakta:

Michael Thörne
Byggnadsantikvarie
michael.thorne@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611-34 92 60

John Molin
Antikvarie/arkeolog
john.molin@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611-34 92 14

I Härnösands kommun finns tre områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns en militär miljö (Gustavsvik), en stadsmiljö (Härnösand) och en fornlämningsmiljö (Vägnön). 

Motivering: En samlad varvsmiljö med en militärhistorisk bakgrund belägen vid Ångermanälvens utlopp. Örlogsdepå som anlades 1916-1922 och sedan dess har använts som varv för civil verksamhet. Miljön berättar om en tid då det ansågs finnas en risk för att en fientlig flotta skulle kunna stänga av hela Bottniska viken och använda denna som invasionsområde mot Sverige.

Uttryck för riksintresset: Torrdockan med den ursprungliga lyftkranen fortfarande belägen precis intill. Pumphuset och det höga transformatorhuset från 1916-1922 är centralt belägna och har höga arkitektoniska ambitioner. Byggnaderna manifesterar den moderna tekniska utvecklingen som elektrifieringen innebar. Radhuslängan för tjänstemän är en av landets första och ligger vid infarten till varvsområdet. Delar av järnvägsspåren visar hur varvet tidigare var sammankopplat med stambanan.

Värdebeskrivning Gustavsvik-RamvikPDF

Plansch Gustavsvik-RamvikPDF

Motivering: Stifts- och residentstad med mångsidiga förvaltningsfunktioner. Framträdande nyklassicistiska karaktärsbyggnader och en bebyggelse som visar den äldsta strandbundna planstrukturen och gradvis utveckling mot allt större regelbundenhet.

Som ”Norrlands Aten” och Lubbe Nordströms ”Öbacka” förknippas Härnösand med en speciell roll i Norrlands historiska utveckling och kulturliv.

Uttryck för riksintresset: Domkyrkan från 1856, den märkliga gymnasiebyggnaden ritad av Tempelman och residenset båda från sent 1700-tal, samt andra stifts-, residens-, skol- och regementsstadens karaktärsbyggnader.

Området Östanbäcken med bevarad oregelbunden planstruktur från 1500-talet och träbebyggelse från tidigt 1800-tal. Den inte helt regelbundna rutnätsplanen i stadskärnan, utvidgningarna på Kronholmen och arbetarförstaden Rotudden som tillsammans representerar stadsbyggnadsutvecklingen under 1700-talets slut och 1800-talet. Hamnmiljöer.

Värdebeskrivning HärnösandPDF

Plansch HärnösandPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö, typiskt exempel på norrländsk kuströsemiljö med stråk av bronsåldersrösen, delvis samlade i gravfält och där landhöjningsprocessen illustreras.

Uttryck för riksintresset: Anläggningar av varierande former, där många är stora och innehåller kistor av stenhällar. Merparten ligger på en nivå av 25-30 meter över havet, det finns även enstaka lägre liggande rösen och stensättningar (5-15 meter över havet) som dateras till järnålder.

Värdebeskrivning VägnönPDF

Plansch VägnönPDF

I Kramfors kommun finns elva områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns två bruks- och industriorter (Bollstabruk och Svanö), två fiskelägen (Bönhamn och Norrfällsviken), en bymiljö (Norum), en torpmiljö (Pannsjön), en kommunikationsmiljö (Högbonden) och en kyrkomiljö (Ytterlännäs gamla kyrka). Det finns även fyra fornlämningsmiljöer (Gallsäter), (Norrfällsviken), (Nora-Rossvik) och (Värns-Sund-Slåttdalsberget)

Motivering: Industrimiljö med en dynamisk utveckling från järnbruket och den masugn som anlades vid Bollstaån 1737 fram till dagens moderna sågverk. En av länets äldsta industriplatser med kontinuerlig verksamhet under mer än 270 år. Bebyggelsemiljöerna från olika tidsepoker illustrerar olika delar av industrins utvecklingsfaser genom historien fram till idag samt hur den bolagsstyrda bostadsbebyggelsen för anställda har förändrats och utvecklats. (Industrimiljö).

Uttryck för riksintresset: Masugnen intill Bollstaån. Bruksherrgården i nära anslutning till masugnen och sågverksområdet, med byggnader från 1700-1900-tal bestående av tvåflyglar, järnbod, lusthus och ladugård, samt delar av den bevarade herrgårdsparken. Kontorsbyggnaden i tegel är ritad av den vid tiden kände arkitekten Cyrillus Johansson. Byggnader inom sågverksområdet härrör från olika tidsepoker från sekelskiftet 1900 och fram till idag. Av dem kan nämnas en portalbyggnad, ett före detta snickeri, magasinsbyggnader och en mekanisk verkstad. Arbetarbostäder med uthus från mitten av 1800-talet längs raka gator på Udden och utmed Kejsargatan. Tjänstemannavillorna i kanten av herrgårdsparken. En- och tvåfamiljsbostadshus från år 1950, även de ritade av Cyrillus Johansson, på vardera sidan om infartsvägen till Bollstabruk tätort. Allekantade vägar och gator.

Värdebeskrivning BollstabrukPDF

Plansch BollstabrukPDF

Motivering: Före detta säsongsfiskeläge som under århundraden spelat stor roll för Nordingrås näringsliv, med bofast befolkning sedan 1700-talet.

Uttryck för riksintresset: Stora sjöbodar och båthus kring hamnen och ovanför liggande bostadshus. Kapell från 1600-talet.

Värdebeskrivning BönhamnPDF

Plansch BönhamnPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö med bronsåldersrösen i bevarad strandkontakt.

Uttryck för riksintresset: Ensamliggande bronsåldersrösen vid en från Bottenhavet avsnörd sjö. I miljön ingår även ett gravfält från järnåldern och fossil åkermark med inslag av röjningsrösen.

Värdebeskrivning GallsäterPDF

Plansch GallsäterPDF

Motivering: Kommunikationsmiljö, fyrplats med en av landets högst belägna fyrar.

Uttryck för riksintresset: Till anläggningen, uppförd 1906-09, hör fyrtorn och fyrvaktarbostäder med uthus. Läget, siktlinjerna.

Värdebeskrivning HögbondenPDF

Plansch HögbondenPDF

Fornlämningskoncentration

Motivering: Fornlämningskoncentration i en av de tätaste järnåldersbygderna i Ångermanland som tillsammans med sockencentrum från medeltid visar på en lång kontinuitet i bebyggelse och markanvändning. Gamla ortnamn, vikingatida silverskattfynd och medeltida spår i ett öppet odlingslandskap förstärker områdets historiska betydelse. (Fornlämningskoncentration, sockencentrum) (Världsarv).

Uttryck för riksintresset : I sluttningarna och på höjderna i kanten av den öppna odlingsmarken vid Norasundet och Sursundet finns ett stort antal fornlämningar från järnåldern. De utgörs till stor del av gravar i form av gräsbeväxta högar och stensättningar som ligger såväl ensamma som i smågrupper och samlade i gravfält. Här finns också enstaka storhögar, husgrunder och husgrundsterrasser. Spår av det forntida agrara landskapet syns i form av röjda stenfria odlingsytor och röjningsrösen (fossil åkermark). Belägna på en höjd vid Rossvik vänd mot Sursundet finns också gravar i form av stenrösen och stensättningar från bronsåldern. Den äldre vägsträckningen syns tydligt i det öppna odlingslandskapet. Strategiskt placerad i områdets centrum och det nu uppgrundade sundet ligger sockenkyrkan från 1806 som föregåtts av en medeltida kyrka uppförd på 1200-talet.

Värdebeskrivning Nora-RossvikPDF

Plansch Nora-RossvikPDF

Motivering: Fiskeläge som uppstod som säsongsfiskeläge under 1600-talet som tillsammans med fornlämningsmiljöer från förhistorisk och historisk tid tydligt går att koppla till landhöjningsprocessen. Miljöerna belyser hur de mänskliga aktiviteterna kopplat till havet, avspeglas utifrån placering i landskapet och bebyggelsemönster. Kanske med kontinuitet från förhistorisk fram till modern tid. (Fiskeläge, fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Den traditionella bebyggelsegrupperingen i en skyddad naturhamn är uppförd längs en hamngata anlagd parallellt med stranden. Båthus och sjöbodar är tätt placerade, delvis på pålar i vattnet och med gavlarna riktade mot vattnet. Kok- och bostadshus är tätt placerade på hamngatans ovansida med gavlarna riktade mot gatan. Kapellet som ligger i ett fritt läge på höjden ovan vattnet är omgivet av en öppen gistvall.

Gravlokaler i form av mindre enkla stenrösen och stensättningar är belägna på halvöns högre liggande hällmarker och på de plana klappervallama på nivåer mellan 50 till 15 m. ö. h. Under brons- och järnålder anlades de längs de viktiga vattenvägarna. På och invid klapperstensfälten finns lämningar efter husgrunder i form av tomtningar, företrädesvis på 10-15 m. ö. h. På halvöns norra sida finns en skyddad naturhamn med lämningar efter två uppgrundade fiskelägen.

Värdebeskrivning NorrfällsvikenPDF

Plansch NorrfällsvikenPDF

Motivering: Bymiljö från 1800-talet belägen i ett öppet och kuperat odlingslandskap med en karaktäristisk norrländsk bebyggelsestruktur där landskapets förutsättningar har styrt bebyggelseutvecklingen. Kommunikationsmiljö; Vägmiljö med äldre vägar som finns med på 1700-talets karta. (Bymiljö, odlingslandskap, kommunikationsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Det småskaliga och öppna odlingslandskapet. Byns bebyggelsemönster med gårdarna grupperade i klungor på tre tydliga höjder i landskapet med utblick mot Lesjön och fria siktlinjer mellan gårdarna. Flertalet välbevarade bostads- och ekonomibyggnader från 1800-talet, de flesta där det övervägande antalet av boningshusen är uppförda som korsbyggnader. Karaktäristiska gårdsgrupperingar med två eller tre bostadshus i vinkel mot varandra och övriga byggnader oregelbundet placerade runt om. Bebyggelse- och gårdsstrukturer binds samman av terränganpassade äldre vägsträckningar.

Värdebeskrivning NorumPDF

Plansch NorumPDF

Motivering: Torpmiljö med arbetarsmåbruk (Per Albin-torp), en av landets största och mest välbevarade miljöer från 1930-talets nyodlingsepok. (Småbruk).

Uttryck för riksintresset: Sju välbevarade torp med tillhörande ladugårdar, byggda efter en typritning upprättad av Statens Egnahemsnämnd.

Värdebeskrivning PannsjönPDF

Plansch PannsjönPDF

Motivering: Industriort som växt upp kring de forna träindustrierna på ön och visar den kvarvarande bostadsbebyggelsens olika utvecklingsfaser av ett sågsamhälle från år 1867 till början av 1960-talet. Inom ett väl avgränsat område visar miljön hur två industrier under samma bolag har löst bostadsfrågan för sina anställda arbetare och tjänstemän, där Folkets hus var den plats där de båda industriernas anställda möttes (Industriort).

Uttryck för riksintresset: Arbetarkasernerna från 1867 invid den västra stranden och tillhörande det forna sågverket. Arbetar- och tjänstemannabostäder, en- två- och fyrfamiljshus, som hörde till den forna massafabriken och är uppförda mellan 1914 och 1920-talet på öns nordöstra delar. Flerfamiljshus mitt på ön som är byggda 1949 och 1953. Egnahemsbostäder i form av mindre tegelvillor från 1960. Folkets Hus centralt placerat mitt på ön.

Värdebeskrivning SvanöPDF

Plansch SvanöPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö. Representativ och mycket åskådlig kuströsemiljö i karaktäristiskt bronsåldersläge med några av Ångermanlands förnämsta gravmonument i öppen och opåverkad kustmiljö. Spåren av mänsklig aktivitet åskådliggör landhöjningsprocessen vilken tydligt kan utläsas i landskapet.

Uttryck för riksintresset: På de mot havet vända hällmarkerna finns en koncentration av ursprungligen strandbundna gravar i form av stenrösen och stensättningar från bronsåldern, samlade i grupper eller större gravfält. Gravarna ligger på mellan 25-50 meter över havet och uppvisar en stor formvariation, ofta med konstruktionsdetaljer som stenkistor och kallmurade kanter.

Värdebeskrivning Värns-Fanön-SlåttdalsbergetPDF

Plansch Värns-Sund-FanönPDF

Motivering: Kyrkomiljö med typiskt läge för Ådalen i det öppna odlingslandskapet invid älven och längs den äldre landsvägen. (Kyrkomiljö, odlingslandskap, vägmiljö).

Uttryck för riksintresset: Kyrkoplatsens dominerande och älvanknutna läge i landskapet. Det öppna odlingslandskapet som omger kyrkoplatsen med vyer och långa siktlinjer ut över landskapet och Ångermanälven. Detta gör det möjligt att föreställa sig att den medeltida kyrkan omkring år 1200 uppfördes på en udde i den idag uppgrundade älven. Kyrkobyggnaden och tillhörande bogårdsmur med ingång i form av stiglucka. Den äldre landsvägen som binder samman Nordanåker by, den medeltida kyrkan och den nyare Ytterlännäs kyrka från 1854.

Värdebeskrivning Ytterlännäs gamla kyrkaPDF

Plansch Ytterlännäs gamla kyrkaPDF

I Sollefteå kommun finns nio områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns två bymiljöer (Eden och Lidgatu), två bruksmiljöer (Graninge bruk och Gålsjö bruk), en centralbygd (Holm-Björkå), en kyrkomiljö (Ramsele gamla kyrka) och en sanatoriemiljö (Österåsen). Det finns även två fornlämningsmiljöer (Nämforsen och Västanbäck-Kortingön).

Motivering: Bymiljö, ovanligt stor by, välbevarat bymönster och av skiftesreformen oförändrad bykärna.

Uttryck för riksintresset: Enhetlig bebyggelse av bostadshus och ekonomibyggnader i rödfärgat timmer, husen i oskiftade lägen med gårdarna på rad utmed bygatan. Bebyggelsen ligger utmed skogskanten och åkermarken breder ut sig framför byn Fägata.

Värdebeskrivning EdenPDF

Plansch EdenPDF

Motivering: Bruksmiljö, Ångermanlands äldsta järnbruk med privilegium från 1673.

Uttryck för riksintresset: Bruksområde med alléprydda uppfartsvägar samt arbetarbostäder och industrilokaler från 1700- och 1800-talet, grupperade runt bruksdammarna. Till anläggningen hör spik- stål- och plåthammare, ekonomibyggnader samt brukskyrka i trä från 1759.

Värdebeskrivning Graninge brukPDF

Plansch Graninge brukPDF

Motivering: Bruksmiljö med välbevarad 1700-talsprägel. Järntillverkningen upphörde år 1892.

Uttryck för riksintresset: Herrgård från 1776, sex arbetarkaserner och härbren från 1700-talet. Dammar och timmerrännor.

Värdebeskrivning Gålsjö brukPDF

Plansch Gålsjö brukPDF

Motivering: Centralbygd. Holm-Björkå är ett område som har haft stor betydelse som agrar huvudbygd från järnåldern och fram till vår tid. I området finns fornlämningsmiljöer och kyrkomiljö med ett karaktäristiskt läge vid älven samt Holms säteri som visar hur bygden under mycket lång tid präglats av hur samhällets elit verkat på platsen. Den övergripande bebyggelsestrukturen berättar om funktionella samband och sociala skillnader som funnits mellan de stora gårdarna i området och arbetarbostäder, arrendegårdar och torpställen. (Centralbygd, fornlämningsmiljö, odlingslandskap).

Uttryck för riksintresset: Gravfälten vid Holm, Björkå och Rödhammaren från yngre järnålder i nära anslutning till Ångermanälven. Det öppna, flacka landskapet som skapar vida utblickar och fria siktlinjer över odlingslandskapet, bebyggelsen och ner mot älven. Holms säteri med park utgör Norrlands enda säteribildning. Björkå herrgård, Lännäs gård och Överlännäs kyrka med dominerande lägen i landskapet på rad och på samma höjd i förhållande till älven. Allékantade vägar som markerar säteriets makt och särställning i området. Arbetarkasernerna, arrendegårdarna och torpställena längs med Holmstabergets fot. Vägnätet som binder ihop landskapets olika historiska funktioner.

Värdebeskrivning Holm-BjörkåPDF

Plansch Holm-BjörkåPDF

Motivering: Bymiljö, socknens centralort under 1700- och 1800-talet, med samlad bebyggelse och välbevarade ekonomibyggnader som ger en enhetlig och oförvanskad bild av 1800-talets byggnadsskick.

Uttryck för riksintresset: Av skiften oförändrad tomtstruktur med gårdarna på rad utmed bygatan och tydlig åtskillnad mellan man- och fägårdar. Tomterna oförändrade åtminstone sedan 1693 och vid laga skiftet 1843 utflyttade inte någon gård.

Värdebeskrivning LidgatuPDF

Plansch LidgatuPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö. Ett av Nordens största hällristningskomplex, med hällristningar i både nord- och sydskandinavisk tradition. Ristningarna hör samman med ett flertal omfattande och fyndrika boplatser från sten- och bronsålder, vars fyndsammansättning visar att platsen använts under mycket lång tid.

Uttryck för riksintresset: På öar i forsen och utmed forsens stränder finns ett stort antal ristningar med en figursammansättning som visar på influenser från både nord- och sydskandinaviskt område. Ett flertal omfattande och fyndrika boplatser från sten- och bronsålder samt tre gravar av rösetyp.

Värdebeskrivning NämforsenPDF

Plansch NämforsenPDF

Motivering: Kyrkomiljö invid före detta sockencentrum. En i raden av de många medeltidskyrkor som finns och har funnits längs med älvarna i Ångermanland och Medelpad. Kyrkan har ett för Ådalen karaktäristiskt läge i landskapet med direkt anslutning till älven. (Sockencentrum; kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset: Den medeltida kyrkobyggnaden, troligen uppförd under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal, prästgården från 1879 i nära anslutning till kyrkobyggnaden och klockstapeln från 1925 högst upp på branten väster om kyrkan. Kyrkoplatsen, avskilt belägen på en höjd ovan älven och omgiven av branta nipor.

Värdebeskrivning Ramsele gamla kyrkaPDF

Plansch Ramsele gamla kyrkaPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö, fångstgropssystem som nyttjats från ca 1800 f.Kr. till långt in på 1800-talet e.Kr.

Uttryck för riksintresset: Tre långa fångstsystem med gropar, lokaliserade i pedagogiskt tydligt läge på en ö samt i och vid stränderna till Ångermanälven. Stenåldersboplatser i området.

Värdebeskrivning Västanbäck-KortingönPDF

Plansch Västanbäck-KortingönPDF

Motivering: Sanatoriemiljö, socialhistoriskt intressant sjukhusanläggning med park från 1901, uppfört som ett av Oscar II:s jubileumssanatorier.

Uttryck för riksintresset: Huvudbyggnad bestående av fyra envåningspaviljonger länkade till en central byggnadskropp, ritad av Fredrik Lilljekvist. Österåsen var till skillnad från andra jubileumssanatorier uppfört i trä.

Värdebeskrivning ÖsteråsenPDF

Plansch ÖsteråsenPDF

I Sundsvalls kommun finns 14 områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns ett fiskeläge (Brämön), en bymiljö och sockencentrum (Liden), en ensamgård (Gudmundstjärn), en stadsmiljö (Sundsvall), en bruksmiljö (Galtström) och en industrimiljö (Merlo-Skönvik).

Två områden är centralbygder (Allsta-Klingsta-Vi-Tunbyn och Selånger-Kungsnäs) och två områden karaktäriseras främst som odlingslandskap (Norra Alnön och Vattjom-Rude).

Det finns även tre fornlämningsmiljöer (Högom, Kvissle-Nolby-Prästbolet och Njurundakusten).

Ljungans dalgång är i nuläget utpekat som ett utredningsområde vilket innebär att precisering av värden och avgränsningar ännu inte är gjord. Fram till dess att värden och avgränsningar är preciserade ska området hanteras som ett riksintresse.

Riksintresset Merlo-Skönvik karaktäriseras som en sommarnöjesmiljö.

Motivering: Centralbygd med bybebyggelse av 1800-talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö).

Uttryck för riksintresset: Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar, i flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Medelpads största fornborg. Gamla bylägen norr och väster om Klingstatjärnen. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.

Värdebeskrivning Allsta-Klingsta-Vi-TunbynPDF

Plansch Allsta-Klingsta-Vi-TunbynPDF

Motivering: Fiskeläge, en av det äldsta bland de mellansvenska städernas fjärrfiskeplatser vid norrlandskusten och omnämnt sedan 1400-talet samt lotsplats och fyr där fyrvaktarbostäder och fiskelägesbebyggelse har bibehållit sin ursprungliga prägel.

Uttryck för riksintresset: Bebyggelsen vid de två närliggande hamnlägena Brämöhamn och Viken, kapellet från 1600-talet samt lotsplatsen med ett fyrtorn, uppfört 1859. Brämön är omnämnd som fiskeläge sedan 1400- talet.

Motivering: En sammanhållen bruksmiljö som belyser järnbrukshanteringen, vilken var den tidigaste industriella utvecklingen av större betydelse i länet. Bruket grundlades 1673 och järnframställningen lades ner helt först på 1910-talet. Området visar hur viktiga de naturgivna förutsättningarna var för brukens etablering med tillgång till skog, vattenkraft samt ett bra hamnläge. Dammsystem och bebyggelsemiljöer berättar om hur ett brukssamhälle fungerade och var organiserat. Bebyggelsestrukturen i området speglar också platsens och tidens sociala ordning.

Uttryck för riksintresset: Armsjöån med anlagda dammsystem som har varit utgångspunkt för lokaliseringen av brukets bebyggelse. Lämningar efter såg och hamrar. Verksbyggnader som till exempel smedja, gjuteri- och verkstadsbyggnad samt bevarade delar av rost- och masugnsbyggnader. Slaggvarp. Brukets hamn med en ångdriven lyftkran. Vägnät och järnväg som binder ihop brukets produktionsplatser med hamnarna vid kusten. Lokstallet. Bruksherrgården från början av 1800-talet med flyglar, park och trädgård i dominerande och centralt läge i förhållande till arbetsplats och arbetarbostäder. Arbetarbostäder i form av kaserner, längor och torp med tillhörande uthus och liknande. Jordbrukets byggnader. Kapellet från slutet av 1600-talet vid vattnet, väl synligt från arbetsplats och bostäder. De allékantade vägarna. Lämningarna från kolningen i skogsområdena som omger det forna brukssamhället.

Värdebeskrivning GaltströmPDF

Plansch GaltströmPDF

Motivering: En välbevarad ensamgård berättar om ett nybygge anlagt på 1700-talet, långt utanför de mer etablerade jordbruksbygderna, som utvecklades till ett skogshemman i bruk fram till 1940- talet. Bebyggelsemiljön visar hur ett självhushåll i skogsbygden kunde vara organiserat och är samtidigt ett bra exempel på det norrländska månghussystemet. (Ensamgård, fäbodmiljö).

Uttryck för riksintresset: Gårdens välbevarade byggnader, alla med sin egen funktion. Utsikten från gårdens höga läge, ner över tjärnen och odlingslandskapet samt de omgivande, täta skogarna. Den karaktäristiska gårdsstrukturen med boningshusen placerade i vinkel intill varandra och ekonomibyggnaderna oregelbundet placerade omkring. Torplämningarna i typiska lägen intill skogskant. Det hävdade och ålderdomliga odlingslandskapet som omger gården med indelningar och ängslador. Fäboden Högsåsbodarna, med stigen till Gudmundstjärn samt stigar ut till omgivande skogsmark.

Värdebeskrivning GudmundstjärnPDF

Plansch GudmundstjärnPDF

Motivering: Vetenskapligt intressant fornlämningsmiljö med ett av Medelpads största och mest monumentala höggravfält, beläget inom en av Medelpads huvudbygder under järnåldern.

Uttryck för riksintresset: Imponerande höggravfält där undersökningen av tre storhögar givit rika folkvandringstida fynd liksom en underliggande boplats. Inom området står en runsten, möjligen ditflyttad på 1860-talet. Jämför nedanstående miljö Selånger - Kungsnäs.

Värdebeskrivning HögomPDF

Plansch HögomPDF

Motivering: Unik fornlämningsmiljö där kombinationen av ett gravfält med flera storhögar, varav en är Norrlands största, en runsten och en tidigmedeltida gårdskyrkoruin representerar en sannolik stormannabebyggelse under järnålder och tidig medeltid och utgör en av de tydligaste markeringarna av förhistorisk och tidigmedeltida makt och status norr om Dalälven.

Uttryck för riksintresset: Rikt bestånd av husgrundsterrasser, gravgrupper och gravfält från järnålder, inslag av storhögar på två platser samt gårdskyrkoruin. Ensamliggande storhög vid Tingsta gårdsbacke.

Värdebeskrivning Kvissle-Nolby-PräsboletPDF

Plansch Kvissle-Nolby-PräsboletPDF

Motivering: Bymiljö och sockencentrum i lidläge.

Uttryck för riksintresset: Bebyggelseläget högt i dramatiskt kuperat älvlandskap i kanten mot skogsmark och med vidsträckta inägomarker i sluttning mot Indalsälven. Lidens gamla kyrka, uppförd vid 1400-talets slut, ligger vid älven medan 1800-talskyrkan är belägen vid Lidens by.

Värdebeskrivning LidenPDF

Plansch LidenPDF

Utredningsområde: Älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Viktig länk i kommunikationsleden mot Tröndelag och transportled för timmer.

Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk.

Miljön fortsätter mot väster in i Ånge kommun. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö, Industrimiljö, Kraftverksmiljö, Bruksmiljö).

Motivering: Industrimiljö, Sundsvallsdistriktets största sågverkssamhälle Skönvik med industri- och arkitekturhistoriskt intressanta byggnader.

Uttryck för riksintresset: Arbetarkaserner och industribyggnader från 1800-talets slut. En äldre lastageplats och ett glasbruk från 1811 ersattes år 1862 med flera ångsågar och senare med gjuteri och verkstäder. Den del av miljön som omfattar ägarens sommarvilla Merlo ligger i Timrå kommun (K 81 009).

Värdebeskrivning Merlo-Skönvik, Sköns sockenPDF

Plansch Merlo-Skönvik, Sköns sockenPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö. Kuströsemiljö med några av Medelpads mest välbevarade gravrösen. Gravmonumenten i området ingår i det band av rösen och stensättningar från brons- och järnålder som finns utmed hela Norrlandskusten. Gravarna ligger i karaktäristiska lägen och har anlagts under en lång tidsperiod i direkt anslutning till den forntida strandlinjen. Dessa spår av mänsklig aktivitet åskådliggör landhöjningsprocessen, vilken tydligt kan utläsas i landskapet.

Uttryck för riksintresset: På de skogsklädda höjderna och på de mot havet vända hällmarkerna finns en koncentration av gravar i form av rösen och stensättningar. Gravarna ligger vanligen samlade i grupper eller större gravfält och har ursprungligen varit strandbundna, men ligger idag på nivåer mellan 15-45 meter över havet. Gravarna uppvisar stor formvariation och har ofta bevarade konstruktionsdetaljer som hällkistor och kallmurade kanter.

Värdebeskrivning NjurundakustenPDF

Plansch NjurundakustenPDF

Motivering: Centralbygd där fornlämningsområden och bymiljöer visar på en lång kontinuitet. Ett av Medelpads mest framträdande järnålderscentrum. Bygden har under medeltiden och framåt utvecklats vidare genom agrar bebyggelseexpansion och bildande av ett sockencentrum kring kyrkan. Det forntida bosättningsmönstret har levt kvar genom generationer och kopplingen mellan järnålderns gravar och dagens gårdsbebyggelse är tydlig. Områdets bevarade äldre vägar binder samman byarna och möts vid kyrkoplatsen som utgjort bygdens samlingsplats under mycket lång tid. De gamla ortnamnen med rötter i järnåldern förstärker områdets historiska betydelse.

Uttryck för riksintresset: Det öppna odlingslandskapet. Järnålderns gravar, ensamliggande eller samlade i gravfält i landskapets höjdlägen. Det ålderdomliga bebyggelsemönstret i områdets västra delar, där den äldre bebyggelsen ligger i nära anslutning till järnålderns gravar. Lämningar efter bebyggelse och odling från historisk tid i form av till exempel äldre husgrunder, jordkällare och röjningsrösen. Den bevarade äldre jordbruksbebyggelsen, huvudsakligen från 1800-tal och tidigt 1900-tal, som är placerad i höjdlägen i kanten av odlingsmarken och i nära anslutning till vägarna. De äldre, smala vägarna som följer topografin och binder samman bebyggelsen inom området. Kyrkoplatsen vars långa kontinuitet som samlingsplats speglas genom lämningar efter en järnåldersgård med gravfält, den medeltida kyrkan och kyrkan från 1890-talet.

Värdebeskrivning Norra AlnönPDF

Plansch Norra AlnönPDF

Motivering: Centralbygd, Medelpads administrativa och ekonomiska centrum före Sundsvalls grundläggning 1621 och ett av de fornlämningstätaste områdena i landskapet. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö).

Uttryck för riksintresset: Öppet jordbrukslandskap vid djupt liggande havsfjärd med rikt fornlämningsbestånd av järnåldersgravfält, fossila åkrar, pilgrimsled och S:t Olofshamn omtalad 1519. Sockencentrum med medeltida kyrkoruin och skola.

Byarna Hov och Kungsnäs speglar genom det topografiska läget de förhistoriska och medeltida centralfunktioner som kan förknippas med dessa namn. En "tingshög" finns i området. Bybebyggelsen från 1800-talet håller kvar byarnas traditionella lägen.

Värdebeskrivning Selånger-KungsnäsPDF

Plansch Selånger-KungsnäsPDF

Motivering: Stadsmiljö och centrum i en industriregion. Unikt uttryck för sågverksindustrins expansion och det sena 1800-talets burgna stadsbyggande med storstadsmässiga ambitioner samt parallellt härmed utbyggd arbetar- och hantverkarförort.

Uttryck för riksintresset: Stadskärnans rutnätsplan som i grunden härstammar från 1600-talet och de förändringar och utvidgningar som genomfördes vid 1800-talets slut. Stenstadsbebyggelsen som tillkom under en kort period efter den förödande branden 1888. Hamn- och järnvägsmiljöer. Stenhammaren med träbebyggelse, karaktäristiska uthus och trädgårdar.

Värdebeskrivning SundsvallPDF

Plansch SundsvallPDF

Motivering: Odlingslandskap och väl avgränsad järnåldersbygd med fornlämningskoncentration av järnåldersanläggningar samt spår av medeltida vägsträckningar utmed huvudstråket mot Trondheim (Pilgrimsvägen). (Fornlämningsmiljö, Forn- och medeltida vägmiljö, Kyrkomiljö).

Uttryck för riksintresset: Fornlämningsbestånd av mindre gravfält, ensamliggande fornlämningar samt husgrundsterrasser. En enstaka och ovanlig anläggning av monumental karaktär är "Starkotters grav", den ligger inom ett gravfält och består av en rektangulär stensättning med tät stenfyllning.

Av kommunikationshistoriskt intresse är bevarade delar av de medeltida vägarna mot Norge, den anslutande "Finnhuvudvägen" från Tuna kyrka samt en S:t Olofskälla.

Värdebeskrivning Vattjom-RudePDF

Plansch Vattjom-RudePDF

I Timrå kommun finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns en bruksmiljö (Lögdö bruk), en sommarnöjesmiljö (Merlo-Skönvik), en industrimiljö (Vivstavarv) och en fornlämningsmiljö (Våle-Skilsåker).

Riksintresset Merlo-Skönvik karaktäriseras som en industrimiljö.

Motivering: Bruksmiljö, järnbruk från 1685 med välbevarad bebyggelse från 1700- och 1800-talets masugnsepok.

Uttryck för riksintresset: Till bruksmiljön hör herrgård med ekonomibyggnader, arbetarbostäder och ett kapell från 1717. Produktionsanläggningarna vid vattendragen norr och söder om bruket utgjordes av kvarnar och smedjor respektive rost- och masugn, som idag står som ruiner.

Värdebeskrivning Lögdö brukPDF

Plansch Lögdö brukPDF

Motivering: Delmiljö, sommarvillan "Merlo slott" med tillhörande park. (Sommarnöjesmiljö).

Uttryck för riksintresset: Sågverkspatronen Fredrik Bünsow uppförde 1884 en sommarvilla Merlo i medeltidsromantisk stil som ritades av arkitekten Gustaf Isac Clason. Park och ekonomibyggnad. Området utgör delmiljö av sågverkssamhället Skönvik i Sundsvalls kommun.

Värdebeskrivning Merlo-Skönvik, Timrå sockenPDF

Plansch Merlo-Skönvik, Timrå sockenPDF

Motivering: En industrimiljö belägen vid Indalsälvens mynning där de trävaruindustrier som har varit betydelsefulla för länets industriella utveckling har avlöst varandra under mer än 200 år. Industriverksamheten på platsen inleddes med ett skeppsvarv 1797 och därefter har det funnits ångsåg, massafabrik och pappersbruk i Vivstavarv fram till 2007. Här finns ett karaktäristiskt bebyggelsemönster för de tidiga sågverkssamhällena. (Industrimiljö).

Uttryck för riksintresset: Den övergripande bebyggelsestrukturen från 1800-tal och tidigt 1900-tal, inspirerad av 1700-talets järnbruk i Mellansverige där bebyggelsen är planlagd efter strandlinjen. De allékantade vägarna som förstärker den linjära strukturen i området. Herrgården från tidigt 1800-tal med tillhörande park som dominerar i området med utblickar över arbetsplats och arbetarbostäder. Arbetarbostäder uppförda i ett axialt mönster längs den raka bruksgatan och på Näsängen. Tjänstemannabostäder och kontor med annex placerade vid infarten Jordbruksbebyggelsen och den öppna åkermarken. Det före detta spruthuset vid den forna arbetsplatsen. Skeppsvägen som löper parallellt med strandlinjen.

Värdebeskrivning VivstavarvPDF

Plansch VivstavarvPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö i representativ och åskådlig kuströsemiljö där gravarna ligger i karaktäristiska lägen. Gravmonumenten i området ingår i det band av rösen och stensättningar som finns utmed hela Norrlandskusten. De har anlagts under en lång tidsperiod i direkt anslutning till den forntida kustlinjen. och dateras till brons-och järnålder. Dessa spår av mänsklig aktivitet åskådliggör landhöjningsprocessen, vilken tydligt kan utläsas i landskapet.

Uttryck för riksintresset: På impediment i odlingsmarken, på höjderna och hällmarkerna finns en koncentration av gravar. Dessa utgörs av rösen och stensättningar vilka förekommer ensamliggande eller samlade i grupper. Gravarna är vända mot havet och har ursprungligen varit strandbundna, men ligger idag på nivåer mellan 10-40 meter över havet. De har stor formvariation och några har kallmurade kanter.

Värdebeskrivning VålePDF

Plansch Våle-SkilsåkerPDF

I Ånge kommun finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns en bymiljö (Boltjärn), ett sockencentrum (Borgsjö) och en fornlämningsmiljö (Haverö).

Ljungans dalgång är i nuläget utpekat som ett utredningsområde vilket innebär att precisering av värden och avgränsningar ännu inte är gjord. Fram till dess att värden och avgränsningar är preciserade ska området hanteras som ett riksintresse.

Motivering: Bymiljö med bibehållen 1800-talskaraktär och ett av länets bäst bevarade exempel på ålderdomlig agrar bebyggelsestruktur.

Uttryck för riksintresset: Bebyggelse i höjdläge med gårdarna på rad utmed bygatan. En fägata bakom ekonomibyggnaderna längs skogskanten.

Motivering: Sockencentrum, en gång viktig anhalt utmed "pilgrimsleden", med lämningar efter Borgsjö skans och en av landskapets rokokokyrkor av hög klass. (Kyrkomiljö, Skansmiljö).

Uttryck för riksintresset: Välbevarad 1700-talskyrka och skans från 1600-talet. Kyrkan med rokokointeriör är en av de främsta exemplen på det norrländska 1700-talets kyrkoarkitektur. S:t Olofskälla.

Värdebeskrivning BorgsjöPDF

Plansch BorgsjöPDF

Motivering: Fornlämningsmiljö kring sjösystemen Havern, Kyrksjön och Holmsjön, koncentration av boplatser från stenåldern i typiska strandlägen.

Uttryck för riksintresset: Boplatser, anlagda i för inlandsboplatser karaktäristiska lägen utefter stränder vid från havet avsnörda sjöar. Området ligger ovanför högsta kustlinjen.

I området ingår även: Dammar, kvarn och fiskehus vid Haverö strömmar. Haverö 1800-talskyrka med det gamla riksgränsmärket Haffrastenen.

Värdebeskrivning HaveröPDF

Plansch HaveröPDF

Utredningsområde: Älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Viktig länk i kommunikationsleden mot Tröndelag och transportled för timmer.

Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk.

Flertal S:t Olofskällor. Miljön fortsätter mot öster in i Sundsvalls kommun. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö, Industrimiljö, Kraftverksmiljö, Bruksmiljö).

I Örnsköldsvik kommun finns tolv områden av riksintresse för kulturmiljövården.

Det finns ett sockencentrum (Arnäsbacken), en torpmiljö (Eliasmyren), ett område som karaktäriseras som ett odlingslandskap (Lillsjöslåttern), en bymiljö (Myckelgensjö), en såg- och kraftverksmiljö (Brynge), en industrimiljö (Gideå bruk) och en fornlämningsmiljö (Slåttdalsberget).

Det finns även fem fiskelägen som är av riksintresse (Grisslan, Marviksgrunnan, Sandviken, Trysunda och Ulvöhamn). Riksintresset Slåttdalsberget sträcker sig in i Kramfors kommun där det övergår till namnet Värns-Sund-Fanön.

Motivering: Sockencentrum med kringbebyggelse som vuxit fram i anslutning till landets nordligaste höggravfält från yngre järnålder och anslutande boplatsområde. (Fornlämningsmiljö).

Uttryck för riksintresset: Ovanligt åskådlig och välbevarat höggravfält från yngre järnålder i visuellt samband med kyrkan. I samband med arkeologiska undersökningar i senare tid har intill gravfältet påträffats en samtida boplats, överlagrad av en medeltida gårdstomt med synliga husgrunder.

Vid kyrkan prästgård, skola, sockenstuga och tiondebod samt välbevarade kyrkstallar. "Centrumbebyggelse" sydväst om kyrkan med smedja, mejeri och skinnhandel med mera.

Motivering: Tidigindustriell såg- och kraftverksmiljö som tydligt visar vattenkraftens betydelse för det industrialiseringen med en av de få, välbevarade finbladiga vattensågarna från 1700-talet i landet. (Tidigindustriell miljö).

Uttryck för riksintresset: Finbladig vattensåg från 1764, flyttad till nuvarande plats 1842. Lärftmangel och arbetarbostad från 1700-talet samt en smedja. Välbevarad kraftverksbyggnad från 1919.

Motivering: Torpmiljö, välbevarat kronotorp och representant för de uppodlingar som gjordes på kronans marker under 1900-talets början som ett led i arbetslöshetspolitiken.

Uttryck för riksintresset: Kronotorp med bostadshus, ladugård, tvättstuga och ett uthus, byggnaderna är i huvudsak uppförda på 1910-talet.

Motivering: Industrimiljö, järnbruk från 1800-talet i isolerat läge som ger exempel på den lokalisering till områden med god tillgång på träkol och vattenkraft som skedde under järnbruksepokens sista blomstringstid. (Bruksmiljö).

Uttryck för riksintresset: Det isolerade, av vattenkraftstillgången styrda läget. Väl bevarad herrgårdsmiljö från 1826 med paviljonger, kägelbana samt ekonomibyggnader till jordbruket, skolhus, kvarn och kraftverk. Husgrunder och slaggvarp från järnframställningen.

Motivering: Fjärrfiskeläge i yttre havsbandet med kapell från 1600-talet. (Fiskeläge).

Uttryck för riksintresset: Sjöbodar, kokhus och båthus med enhetlig färgsättning i falurött och vita snickerier. Ovanför bygatan ligger gistvallen.

Motivering: Odlingslandskap, slåttermark med bevattningssystem. (Odlingslandskap med övervattnade slåttermarker).

Uttryck för riksintresset: Bevattningsanläggning från 1880 i form av sildiken och fördämningar. Inom området står sju glest timrade starrlador, en skogskoja och ett tiotal hässjor, gärdesgårdar.

Motivering: Fjärrfiskeläge med kapell och lämningar efter tomtningar. (Fiskeläge, Forn- och medeltida kustmiljö).

Uttryck för riksintresset: Tätt bestånd av sjöbodar och kokhus, samlade kring den gamla hamnkanalen. Kapellet som ligger högre upp är från 1771.

Läget är anlagt av Gävleborgare och därefter använt av fiskare från Ullånger. Söder om fiskeläget en koncentration av tomtningar, lämningar efter enkla byggnader som använts i samband med säljakt under förhistorisk och tidig historisk tid.

I området ingår även: Spår av malmtäkt från 1700-tal till 1900-tal i berget ovanför hamnen.

Motivering: Bymiljö där en gård visar den nordsvenska månghussystemets bebyggelsestruktur. (Fäbodsmiljö, Skogsbruksmiljö).

Uttryck för riksintresset: Genbergska gården i Myckelgensjö med totalt 24 bevarade knuttimrade hus från 1700- och 1800- talen. Omgivande, och strandanknutet, odlingslandskap med hävdade inägomarker samt Östdalbodarnas välbevarade fäbod. Kallmurad flottningsränna.

Motivering: Fjärrfiskeläge anlagt av Gävlefiskare, med kapell och välbevarad äldre bebyggelse genom att platsen aldrig haft bofast befolkning. (Fiskeläge).

Uttryck för riksintresset: Bebyggelse från 1700-talet med tiotal kokhus och tillhörande sjöbodar, kapell från 1867. Byggnadernas exteriörer är bevarade i ursprungligt omålat skick.

Motivering: Fornlämningsmiljö, representativ och mycket åskådlig kuströsemiljö i karaktäristiskt bronsåldersläge med några av Ångermanlands förnämligaste gravmonument.

Uttryck för riksintresset: Omfattande komplex av rösen och stensättningar med rik formvariation; runda, rektangulära, ovala och längre, ofta med konstruktionsdetaljer som stenkista och kallmurade kanter. Anläggningarna är belägna cirka 25 - 50 meter över havet. Rösestråket utgör en del av miljön Värns - Sund – Slåttdalsberget som sträcker sig in i Kramfors kommun.

I området ingår även: Fäbodar.

Motivering: Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. (Fiskeläge).

Uttryck för riksintresset: Karakteristisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren.

Motivering: Unikt fiskeläge, Norrlands största och äldsta fjärrfiskeläge av medeltida ursprung (sedan 1500-talet Gävlebohamn), med kapell av stort kulturhistorisk värde. Fast befolkning sedan 1800-talet. Flera av Lubbe Nordströms tidiga noveller utspelas i denna miljö.

Uttryck för riksintresset: Hamn med långsmala tomter och karakteristisk bebyggelsebild med kokhus från 1900-talets början. Kapell från 1622, rikligt inrett med målningar från 1719.

Det har nyligen gjorts en översyn av friluftslivets riksintressen. Naturvårdsverket har överlämnat nya uppgifter om områden av riksintresse för friluftslivet till länsstyrelserna. I Västernorrlands län har 32 områden pekats ut, varav nio är helt nya områden. Nio områden har minskats och för ett område har gränserna justerats. Riksintresseområdet Höga kusten har preciserats och delats upp i tolv mindre områden, vilket ger en mer exakt beskrivning av områdets kärnvärden.

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket: riksintresset för friluftslivlänk till annan webbplats

Områden med värdefulla ämnen och material ska redovisas i planeringen så att dessa verksamheter inte begränsas av exempelvis ny bebyggelse. Västernorrlands län berörs av två områden av riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler. Det första är Rockliden i Örnsköldsviks kommun, cirka 25 km ostnordost om Junsele, och Enåsens före detta gruva, som egentligen ligger några hundra meter in på Gävleborgs sida om länsgränsen. Båda områdena rymmer mineraliska ämnen enligt minerallagen.

Ansvarig myndighet är Sveriges geologiska undersökning (SGU).

SGU: riksintresset för värdefulla ämnen eller materiallänk till annan webbplats

Energimyndigheten tar fram områden på land och till havs med särskilt goda vindförutsättningar som ska vara av riksintresse för vindbruk. Den senaste uppdateringen genomfördes år 2013 och ett tilläggsbeslut togs i maj 2015 för ett mindre antal områden, men inget av de nya områdena ligger i Västernorrland. På Energimyndighetens webbplats Vindbrukskollen finns en detaljerad vindkartering.

Vindbrukskollenlänk till annan webbplats

Ansvarig myndighet är Energimyndigheten.

Energimyndigheten: riksintresset för vindbruklänk till annan webbplats

Trafikverket ansvarar för att bedöma vilka områden som är av riksintresse för kommunikationer, gällande de fyra transportslagen väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Riksintressen utpekade av Trafikverket gäller för mark- och vattenområden för både befintliga, planerade och framtida kommunikationsanläggningar.

De utpekade riksintressena uppdateras årligen med en större översyn vart fjärde år. Den senaste uppdateringen gjordes i februari 2017.

Dessvärre uppdateras inte väg- och järnvägsdata regelbundet i kartmaterialet som presenteras på Trafikverkets webbplats. För att få aktuell information om exakt fysisk utbredning av Trafikverkets riksintressen får man kontakta Trafikverkets regionala samhällsplanerare.

Ansvarig myndighet är Trafikverket.

Trafikverket: riksintressen för trafikslagens anläggningarlänk till annan webbplats

Karta över riksintressen för trafikslagens anläggningarlänk till annan webbplats

I Västernorrlands län finns sju områden utpekade som riksintresse för totalförsvaret, i form av skjutfält och sjöövningsområden. I länet finns också två områden med särskilt behov av hinderfrihet, varav det ena delvis är stoppområde för vindkraftverk.

Om flera riksintressen krockar med varandra har totalförsvaret alltid företräde, i enlighet med 3 kap. 10 § MB.

Försvarsmakten arbetar löpande med översyn av riksintressena, där den senaste gjordes i december 2017. En fullständig redovisning av riksintressena i Västernorrland går att hitta nedan.

Ansvarig myndighet är Försvarsmakten.

Totalförsvarets riksintressen i Västernorrlands länlänk till annan webbplats

Försvarsmakten: riksintresset för totalförsvaretlänk till annan webbplats

Havs- och vattenmyndigheten beslutar om områden eller anläggningar som är så pass strategiskt viktiga att de utpekas som riksintressen för vattenförsörjningen. 2016 kom en uppdaterad version över landets sådana riksintressen. I Västernorrland finns bara ett sådant, Sundsvalls och Timrås dricksvattenanläggningar vid Indalsälvåsen.

Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet.

Havs- och vattenmyndigheten: riksintresset för dricksvattenförsörjninglänk till annan webbplats

Vem ansvarar för att ta fram planeringsunderlag?

Uppgifterna och ansvaret för att ta fram planeringsunderlag för riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden (1998:896). Här utpekas de tolv centrala myndigheter som, efter samråd med Boverket, Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, ska lämna underlag om områden som de anser vara av riksintresse enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Länsstyrelsen samordnar planeringsunderlagen. Myndigheterna ska i samverkan med Länsstyrelsen följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområdena.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen jobbar för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Vi arbetar sektorsövergripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv, och samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen deltar i planeringsprocessens olika steg. I tidiga planskeden lämnar vi råd och planeringsunderlag för kommunernas planering för framtida mark- och vattenanvändning. I slutskedet av planeringsprocessen bevakar vi att de statliga intressen som anges i 11 kapitlet 10 § i plan- och bygglagen har tillgodosetts i planeringen.

Sammanfattande redogörelse

Länsstyrelsen ska minst en gång under varje mandatperiod lämna en sammanfattande redogörelse till kommunen. I den redovisar vi vår uppfattning om statliga- och mellankommunala intressen som kan vara av betydelse för aktualiteten i kommunens översiktsplan.

I juni 2014 lämnade vi den senaste sammanfattande redogörelsen för alla länets kommuner. Redogörelsen består av tre delar:

  1. En rapport som redovisar regionala strukturer, aktuella planeringsfrågor och statliga intressen. Här har vi försökt bryta ner fokusområden från den regionala utvecklingsstrategin till förslag på lämpliga frågor att hantera i översiktsplaneringen.

    Rapport - Aktuellt underlag för översiktsplanering, Västernorrlands län 2014.

  2. En kommunspecifik bedömning av gällande översiktsplaner med tillhörande fördjupningar och tematiska tillägg.
    HärnösandPDF
    KramforsPDF
    SollefteåPDF
    SundsvallPDF
    TimråPDF
    ÅngePDF
    Örnsköldsvik - ny översiktsplan håller på att tas fram.

  3. En lista över planeringsunderlagExcel utifrån sakområden.

Det finns även en sammanställning över de planeringsunderlag och vägledningar som kan användas i kommunernas fysiska planering i syfte att dels begränsa klimatpåverkan. Dels förebygga men också på andra sätt hantera de risker som följer med ett förändrat klimat.

Sammanställning över planeringsunderlag och vägledningar.PDF

Allmänna intressen

Länsstyrelsen ska ta fram underlag inför kommunens bedömningar om de allmänna intressen som enligt 2 kapitlet i plan- och bygglagen bör vägas in vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Riksintressen

Länsstyrelsen ska ta fram planeringsunderlag gällande riksintressen enligt 3–4 kapitlet miljöbalken. Arbetet med planeringsunderlag ska enligt hushållsförordningen baseras på underlag från de övriga centrala myndigheterna. Om vi anser att ytterligare riksintressen bör tillkomma eller om klassningen eller avgränsningen av ett riksintresse bör omprövas ska vi enligt hushållsförordningen underrätta Boverket och andra berörda myndigheter. Vi ska även informera regeringen om urvalet av riksintresseområden enligt 4 kapitlet miljöbalken behöver regleras närmare.

Hushållning med mark och vatten

Länsstyrelsen ska sammanställa utredningar, program och annat planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter, och som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet. Vi ska på begäran erbjuda planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kapitlet i miljöbalken.

Havsplanering

Kommuner har ofta eget underlag som beskriver havet och skärgårdens utveckling. Utöver det har Länsstyrelsen sammanställt en lista över tillgängliga geodata som kan användas som stöd i havsplaneringen.

Klimatanpassning

Vi behöver ta hänsyn till det förändrade klimatet i den fysiska planeringen. Planeringsunderlagen gällande klimatanpassning kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred.

Hållbar stadsutveckling

Kommuner, regioner och staten har tillsammans ett stort ansvar i att balansera olika enskilda och allmänna intressen genom en aktiv och hållbar samhällsplanering. En stor del av Länsstyrelsens uppgifter har koppling till området hållbar stadsutveckling.

Rådet för hållbara städer ska stötta kommunerna

För att stötta kommuner i arbetet med stadsutveckling har regeringen bildat Rådet för hållbara städer. I forumet deltar Länsstyrelsen och tio andra statliga myndigheter. Rådet har i uppgift att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030 som behandlar långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

Alla myndigheter som ingår i rådet ska redovisa vilka uppdrag och åtgärder som myndigheten har genomfört, eller har i uppdrag att genomföra.

Rådet för hållbara städer publicerar varje år en åtgärdslista på webbplatsen Hållbar Stadlänk till annan webbplats

Länsstyrelseinstruktionen (2017:868). Länsstyrelsens instruktion sätter ramarna för vår verksamhet. Instruktionen utfärdas av regeringen och den talar om vilka uppgifter Länsstyrelsen har som myndighet, det vill säga en övergripande beskrivning av vad Länsstyrelsen ska arbeta med.

I regleringsbreven anger regeringen de krav som den ställer på Länsstyrelsens inriktning och på våra insatser under budgetåret. Regleringsbrev för Länsstyrelserna 2019 innehåller följande uppgifter med koppling till hållbara städer:

  • Bidra i sin verksamhet till Agenda 2030 målen (1:2).
  • Bidra i sitt kulturmiljöarbete till de nationella kulturmiljömålen (1:4).
  • Mänskliga rättigheter – stödja kommunerna och samarbeta med andra berörda myndigheter (1:6).
  • Efterbehandling av förorenade områden för bostadsbyggande - informera och stödja kommunerna (1:7).
  • Samordna och leda det regionala arbetet avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, artbevarande, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning. (1:9).
  • Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet – arbeta för bättre luftkvalitet (1:11).
  • Bedöma måluppfyllelsen avseende Livsmedels- och foderkontrollen, kontrollen av djurskydd, djurhälsa och smittskydd, animaliska biprodukter (1:16).
  • Verka för att behovet av bostäder tillgodoses (1:22).
  • Verka för ökad kompetens och kunskap om kulturmiljön och kulturmiljövärden i lokala plan-, bygg och bostadsprocesser gentemot berörda aktörer. (3:6).
  • Verka för att minoritetspolitikens fastställda mål uppnås; diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet (3:8).
  • Främja, samordna och leda det regionala arbetet inom samtliga relevanta sakområden avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. (3:9).
  • Stödja kommunernas arbete med att utveckla strategiska vatten- och avloppsplaner (3:13).
  • Skydda dricksvatten inklusive skydd av vatten som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas som vattentäkt (3:14).
  • Genom förebyggande insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål (3:16).
  • Ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (3:17).
  • Samordna och leda det regionala arbetet med friluftslivspolitiken genom samverkan med Skogsstyrelsen, kommunerna och andra berörda aktörer (3:21).
  • Sammanställa regionala lägesbilder inklusive bedömning av beredskap och kapacitet för kommuner och landsting avseende vilken påverkan som mottagandet av asylsökande och nyanlända har för verksamheterna inom socialtjänsten, skola och utbildning samt hälso- och sjukvård.
  • Samordna det regionala arbetet med tidiga insatser för asylsökande med flera (3:41).
  • Anvisa medel för flyktingmottande och etableringsåtgärder (3:44).
  • Samordna det regionala arbetet med samhällsorientering för nyanlända (3:45).
  • Samordning av det regionala ANDT arbetet (3:48).
  • Stödja det regionala arbetet avseende spelmissbruk (3:50).
  • Stödja kommuner och landsting i att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och i huvudsak universellt stöd i föräldraskapet till föräldrar. Barnrättsperspektivet, att främja jämlikhet och jämställdhet och ett jämställt föräldraskap är centrala utgångspunkter. Även funktionshinderperspektivet och förebyggande av våld ska beaktas (3:51).
  • Stödja kommuner och landsting i samarbete med Myndigheten för delaktighet, och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, under 2018–2020, att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer (3:52).
  • Förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor mot bakgrund av den nationella strategin (3:53).
  • Stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (3:54).
  • Ta fram regionala lägesbilder avseende utsatta EU/EES medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige samt genomföra kompetenshöjande insatser mot relevanta aktörer (3:55).

Länsstyrelsen deltar i Miljösamverkan Sverige, ett samverkansorgan kring tillsynsvägledning, tillsyn och viss prövning inom miljöbalksområdet och närliggande lagstiftningar. Vi arbetar även med miljösamverkan på regional nivå.

Kontakt

Enheten för samhällsbyggnad

Telefon växel 0611-34 90 00