Goda exempel och vägledning

Ett långsiktigt mål med grön infrastruktur är att arbetet ska bidra till att nå miljömålen och göra skillnad i landskapet genom konkreta insatser. Här samlar vi goda exempel att inspireras av, både på regional och nationell nivå.

Restaurering av strandängar och ekhagar i Nyköping

Återställande av vattendrag i Lögdeälven

Återställande av vattendrag i Klingavälsån och Fyledalen

Fjärilslandskapet i Jämtkrogen

Ett väldigt artrikt område

Området runt Jämtkrogen kring E14 mellan Jämtland och Västernorrland är ett väldigt artrikt område där närmare 30 arter knutna till olika åtgärdsprogram för hotade arter påträffats inom en kvadratmil. Här pågår ett samarbete över såväl läns- som organisationsgränser för att tillsammans göra bästa möjliga nytta med de naturvårdande insatser som görs för de hotade arterna.

Dagfjärilar är en grupp insekter som minskat kraftigt i Sverige, främst på grund av att deras värdväxter, dvs de örter fjärilarna är beroende av för att hitta föda och föröka sig, minskat i takt med effektiviseringen av jordbruket. Förr fanns många ängar och våtslåttermarker som slogs efter blomningen. Nu för tiden sker slåtter tidigare, innan blommorna fröat av sig och höet plastas in i balar istället för att hässjas.

Kalkrika marker, som i området kring Jämtkrogen, hyser ofta en stor örtrikedom, något som lockar till sig särskilt kräsna och därför mer sällsynta eller hotade fjärilsarter. Här finns viktiga förekomster av ett par av Sveriges mest hotade fjärilsarter.

Precis som på många andra ställen hävdas gräsmarker på traditionellt vis enbart i mycket begränsad utsträckning i området. Denna brist på hävdade miljöer har gjort att fjärilarna ofta återfinns längs vägrenarna i området, många alldeles vid europavägen. Vägrenarna är soliga, öppna och varma och har ofta gott om blommande växter.

Länsstyrelserna arbetar med många olika åtgärdsprogram för hotade arter.

Då många hotade arter finns i området kring E14 har flertalet olika insatser genomförts här över tid. I syfte att göra bästa möjliga nytta för de hotade arterna i området påbörjades ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland och SCA för cirka fem år sen.

Utgångspunkten var att ta ett helhetsgrepp på detta artrika område kring E14 och utifrån ett landskapstänk bättre samordna de naturvårdande åtgärder som görs av de olika aktörerna för få rätt åtgärd på rätt plats.

En viktig insats för att gynna fjärilarna i landskapet är att anpassa skötseln av vägkanter. De behöver slås så pass ofta att det inte hinner komma upp buskar men också att slåttern sker i rätt tid på sommaren. Slås det för tidigt har växterna inte hunnit blomma och slås det för sent gynnas gräsarter. SCA har anpassat skötseln av sina skogsbilvägar i området och Trafikverket, som också knutits till projektet, anpassar sin skötsel längs E14.

För att gynna fjärilen trolldruvemätare har SCA med huggningar skapat små luckor i skogen och huggit upp längs stigar. På så vis skapas korridorer av sol och värme till gagn för fjärilarna.

Insatser för att gynna sälg görs också. Sälg är en bristvara i landskapet och en viktig nektar-och pollenkälla på våren för många insekter, inte minst violett guldvinge som flyger tidigt när få arter blommar.

Länsstyrelserna arbetar mycket med inventeringar av fjärilarna och dess värdväxter som ormrot, trolldruva och sälg. Dessa kartläggningar ligger till grund för vilka åtgärder som behöver genomföras och var. I skyddade områden (företrädesvis naturreservat) genomförs slåtter och bete av ängs- och betesmarker samt myrslåtter på rikkärr. Länsstyrelsen betalar också ut stöd till en del brukare med betesmarker i området.

Kraftledningsgator är liksom vägkanter miljöer som hålls öppna och utsätts för störningar. Även de har således blivit möjliga tillflyktsmiljöer för en del fjärilsarter. Svenska kraftnät har därför också på senare tid knutits till projektet i förhoppningen att de ska kunna förändra och förbättra sina skötselåtgärder längs kraftledningsgatorna.

Länsstyrelsens inventeringar av trolldruvemätare i fjärilslandskapet visar på att insatserna gett resultat-fjärilen har ökat i antal. Troligen har många andra arter också gynnats. Arbetet går vidare med att knyta till sig fler aktörer.

För mer information se filmen från

Naturvårdsverket om Grön infrastrukturlänk till annan webbplats

Länsstyrelsernas kartberättelse om grön infrastrukturlänk till annan webbplats

Naturvårdsverket har också sammanställt vanligt förekommande frågor och svar kring arbetet med grön infrastruktur.

Frågor och svar på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt

Kristin Lindström

Naturvårdshandläggare