Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Yttrande över förslag till ”Strategi för försörjningsberedskap med inriktning mot privat-offentlig samverkan”

Yttrande

Länsstyrelsen Västernorrland har ombetts att lämna synpunkter på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förslag till ”Strategi för försörjningsberedskap med inriktning mot privat-offentlig samverkan” (MSB 2021–01459).

Länsstyrelsen är positiv till att en strategi för försörjningsberedskap med inriktning på privat-offentlig samverkan tas fram och att fler aktörer är tänkta att involveras i totalförsvarsplaneringen.

Länsstyrelsen lämnar synpunkter på beskrivningarna av den önskade utvecklingen, behov av andra åtgärder samt behov av stöd. Länsstyrelsen har samrått med Cobra Biologics AB som är ett företag i länet som bland annat framställer läkemedel, Norrmejerier som är en ekonomisk förening inom mjölkproduktion och LRF Västernorrland som är ett förbund för lantbrukare, i framtagandet av remissvaret.

Sammanfattade synpunkter

Länsstyrelsen anser att beskrivningen av den önskade utvecklingen i strategin i sin helhet är bra men den bör kompletteras med en tydligare beskrivning av syftet med strategin. Enligt länsstyrelsen bör strategin också ha ett större fokus på färdplanen framåt. Vidare anser länsstyrelsen att strategin bör kompletteras med en beskrivning av nyttan för näringslivet att arbeta utifrån strategin samt att begreppen ”samhällsviktiga verksamheter” och ”totalförsvarsviktiga företag” förtydligas.

För att förbättra försörjningsberedskapen anser länsstyrelsen att det finns behov av att öka självförsörjningsgraden. Länsstyrelsen anser också att hanteringen av avtal mellan det offentliga och näringslivet behöver tydliggöras och att det finns behov av utbildning kring lagstiftningen. Även behov av lagerhållning bör kartläggas. Vidare anser länsstyrelsen att det behöver tydliggöras vad det kan innebära för näringslivet att ha en lägre ambitionsnivå i sin verksamhet än i ett fredstida normalläge. Länsstyrelsen ser också behov av en konkret plan för samarbetet mellan det offentliga och näringslivet.

Länsstyrelsen har behov av stöd kring hur länsstyrelsen ska arbeta med dessa frågor och hur säkerhetsskydd mellan det offentliga och privata ska fungera. Länsstyrelsen ser också att det finns behov av utbildning och kompetenshöjning för näringslivet.

Kan beskrivningarna av den önskade utvecklingen kompletteras på något sätt?

1. Enligt länsstyrelsen behövs en tydligare beskrivning av vad som är syftet med strategin. I avsnittet om en strategi för försörjningsberedskap (s.2) anges att syftet är att beskriva hur MSB ska arbeta med området. Om det är syftet så bör uttryck som ”det offentliga” och ”staten” bytas ut till MSB. Det skulle öka tydligheten kring var ansvaret ligger för att den önskade förmågeutvecklingen ska drivas framåt.

2. Länsstyrelsen anser att det bör vara ett större fokus på beskrivningen av färdplanen framåt i strategin och vad som ska göras på nationell respektive regional nivå. Strategins avsnitt om önskad förmågeutveckling (s. 6–10) fokuserar mycket på identifierade brister och behov men inte hur MSB anser att dessa ska hanteras och av vem.

3. Enligt länsstyrelsen bör strategin kompletteras med en beskrivning av på vilket sätt näringslivet kan främjas av att arbeta utifrån målsättningarna i strategin. Norrmejerier har påpekat till länsstyrelsen att för deras del skulle den önskade förmågeutvecklingen sannolikt kräva ett nytt sätt att arbeta och ställa nya krav på resurser, reservlösningar, lagerhållning, finansiering, kompetens med mera. Från länsstyrelsens sida menar vi därför att det är viktigt att näringslivet redan i fredstid ser möjligheter och finner en anledning till att arbeta med försörjningsberedskap. Det kan också öka chanserna till att de kan bidra i kris och krig. Cobra Biologics har framfört till länsstyrelsen att det kan finnas risk för att arbetet blir personberoende i och med att organisationer förändras och personal omsätts. Länsstyrelsen anser därför att det är viktigt att strategin bidrar till att skapa incitament för näringslivet att delta i planeringsarbetet även på längre sikt.

4. Enligt länsstyrelsen bör också begreppen ”samhällsviktiga verksamheter” och ”totalförsvarsviktiga företag” förtydligas i strategin. Vilka typer av företag, organisationer och näringsverksamheter som är samhällsviktiga respektive totalförsvarsviktiga bör klargöras eller exemplifieras i ett tidigt skede om strategin ska få ett brett genomslag. På så sätt kan det skapas en medvetenhet och en känsla av att man är en del av Sveriges försörjningsberedskap.
Norrmejerier har framfört till länsstyrelsen att det är av stor vikt att det görs lokala/regionala bedömningar av vilka företag som är samhällsviktiga respektive totalförsvarsviktiga samt att dialogen bör föras med respektive företag och inte bara via olika branschorganisationer.

Ser ni andra åtgärder som behöver vidtas för att försörjningsberedskapen ska kunna förbättras enligt regeringens målsättning?

1. Gällande exempelvis livsmedelsförsörjning så är andelen heltidsjordbruk lägre i Västernorrland än totalt i Sverige och länets jordbruksföretagare har blivit färre1. Utifrån länsstyrelsens perspektiv så kan försörjningsberedskapen förbättras om självförsörjningsgraden ökar och försörjningen av nödvändiga varor, exempelvis insatsvaror, tryggas.
LRF Västernorrland har påpekat till länsstyrelsen att livsmedelsproduktionen i Sverige behöver öka och att många av de småskaliga livsmedelsproducenterna har en betydligt större kapacitet än vad de producerar i dagsläget. Enligt LRF Västernorrland är den kapaciteten beroende av att företagarna redan i fredstid ser nyttan av att bidra till ökad livsmedelsproduktion och försörjningsberedskap. Länsstyrelsen menar också att det är viktigt att näringslivet ser nyttan av att arbeta med försörjningsberedskap, se s.2, punkt 3.

2. Enligt länsstyrelsen behövs det tydliggöras hur avtal mellan det offentliga och näringslivet ska hanteras. Länsstyrelsen ska enligt förordningen (1992:390) om förberedelser för leverans av varor och tjänster träffa avtal med företag. Här ser länsstyrelsen behov av tydliggöranden kring vilka varor eller tjänster det ska avtalas om, i vilken omfattning och hur det ska säkerställas att avtalen upprätthålls även under störda förhållanden. Norrmejerier har framfört till länsstyrelsen att det behövs avtal som definierar försörjningskrav, men också hur tillkommande kostnader finansieras eftersom det kan påverka hur man ser på ägarskap, delägarskap med mera.

3. Länsstyrelsen anser att det finns behov av att kartlägga vad som bör lagerhållas och på vilken nivå det ska lagerhållas. En packning kan exempelvis vara lämplig att lagerhålla på gårdsnivå, reservdelar hos en reparatör och sällanvaror hos myndigheter. En sådan kartläggning kan vara ett steg i rätt riktning till att produkter börjar lagerhållas på olika nivåer.

4. Vid höjd beredskap och krig kan det antas att samhället inte fungerar så som vi är vana vid, vilket också kommer påverka näringslivet. Från länsstyrelsens sida anser vi att det behövs tydliggöras vad det kan innebära för näringslivets verksamhet och vad det kan betyda att ha en lägre ambitionsnivå än i ett fredstida normalläge. LRF Västernorrland har framfört till länsstyrelsen att det också finns behov av att besluta om undantag och om det görs skyndsamt kan det också användas i en fredstida krissituation.

5. LRF Västernorrland har också påpekat till länsstyrelsen att det finns ett behov av en översyn av lagstiftningen kring försörjningsberedskap eftersom den är svår att använda i en modern kontext. LRF Västernorrland menar att lagstiftningen är skriven under en tid då de flesta samhällsviktiga verksamheter hanterades av staten. Från länsstyrelsens sida ser vi att det kan vara svårt att på regional nivå påbörja ett samarbete med näringslivet utifrån de verktyg som finns i lagstiftningen i dag. Länsstyrelsen anser att det behövs utbildning om lagstiftningen brett, både för det offentliga och för näringslivet.

6. Länsstyrelsen anser att det finns behov av en konkret plan för hur samarbetet mellan det offentliga och det privata ska fungera i planeringsarbetet, exempelvis gällande företagsplanläggning. Från länsstyrelsens sida är det är önskvärt att arbetet med att ta fram en konkret plan påbörjas på nationell nivå för att därefter omsättas på regional och lokal nivå. Cobra Biologics har också uttryckt till länsstyrelsen att det finns behov av en plan för samarbete. Kopplat till läkemedelstillverkning ser Cobra Biologics att det behövs ett samarbete mellan Läkemedelsverket, en region och läkemedelstillverkare. Cobra Biologics har också framfört till länsstyrelsen att de ser behov av tydliga riktlinjer och rekommendationer kring vilken tillverkning som bör planeras för omställning och hur en sådan omställning kan göras. På så sätt kan läkemedel tillverkas på ett säkert sätt även under kristider.

Vilket behov av stöd ser ni för att kunna arbeta vidare utifrån målsättningen i strategin?

1. Från länsstyrelsens sida finns det behov av stöd kring hur länsstyrelsen själva ska arbeta med frågor kopplat till försörjningsberedskap. En viktig del av länsstyrelsernas arbete handlar om att stödja kommunerna som enligt gällande lagstiftning har ett omfattande ansvar för försörjningsfrågor. Kommunerna saknar dock idag både resurser och styrning från nationell nivå om vad som förväntas åstadkommas. I avsaknad av uppgifter på försörjningsområdet i kommunöverenskommelsen (MSB/SKR) kommer länsstyrelserna att ha begränsade möjligheter att stödja uppbyggnaden av försörjningsberedskap på regional och lokal nivå.

2. Länsstyrelsen anser också att det finns behov av stöd gällande säkerhetsskydd i den privat-offentliga samverkan. Det behöver finnas en förmåga att delge varandra information vilket också kräver relationsskapande och tillit mellan samtliga parter.

3. Norrmejerier har framfört till länsstyrelsen att de har behov av utbildning och kompetensutveckling om totalförsvar, försörjningsberedskap och vad det innebär att vara ett totalförsvarsviktigt företag. Det finns också behov av utbildning kring lagstiftning kopplat till försörjningsberedskap och vad det innebär i praktiken.

Övriga synpunkter

1. Länsstyrelsen anser att det är bra att strategin har en långsiktig målsättning fram till 2030 men det är viktigt att MSB vid behov reviderar strategin utifrån resultatet av de utredningar som kommer göras inom området.

2. Länsstyrelsen anser att det är bra med ambitiösa målsättningar men påminner om att i nuläget är den önskade förmågan inte förankrad hos det offentliga eller hos näringslivet.
3. Strategin sträcker sig från 2020–2030. I och med att år 2020 redan har passerat bör strategin sträcka sig från 2021 istället.

De som medverkat i beslutet

Beslutet har fattats av länsråd Daniel Gustafsson med beredskapshandläggare Jonna Toivonen som föredragande. I den slutliga handläggningen har även enhetschef Helén Leijon, beredskapsdirektör Torbjörn Westman samt beredskapshandläggare Thomas Bengtsson medverkat.

Kontakt

Jonna Toivonen

Beredskapshandläggare