Hur klarar vi maten i kris? Det diskuterades under beredskapsdag i länet

Ett 30-tal deltagare från olika delar av länet samlades under torsdagen för en kunskapshöjande dag om livsmedelsberedskap i Västernorrland.

Dagen arrangerades inom ramen för den regionala livsmedelsstrategin tillsammans med Länsstyrelsen Västernorrland och medfinansieras av Europeiska unionen.

Representanter från myndigheter, kommuner, region, lantbruk, handel och livsmedelsproduktion deltog i föreläsningar, praktiska moment och diskussioner om hur samhället kan stärka sin förmåga att klara kriser och samhällsstörningar.

Livsmedelsberedskap handlar i grunden om att säkerställa att människor har tillgång till mat även i kris och krig. Ju mer oro i vår omvärld, desto viktigare blir det att identifiera och förebygga sårbarheter i livsmedelssystemet, säger Mirjam Åkerström, handläggare, Länsstyrelsen Västernorrland.

Bakgrunden är ett ökat fokus på livsmedelsförsörjning i Sverige efter händelser som extrema vädersituationer, coronapandemin, kriget i Ukraina och ett försämrat säkerhetsläge i omvärlden.

Sveriges livsmedelsproduktion – stora sårbarheter i norr

Jordbruksverket inledde dagen med en genomgång av Sveriges livsmedelsförsörjning. Presentationen visade tydligt att norra Sverige står för en mycket liten del av den nationella produktionen.

Endast 4 procent av Sveriges spannmålsproduktion sker i norra Sverige, säger Saranda Daka, projektledare och beredskapshandläggare, Jordbruksverket.

Det innebär att norra Sverige är starkt beroende av transporter från södra delen av landet, där mer än 40 procent av livsmedelsproduktionen sker. Samtidigt saknas buffertar i stora delar av livsmedelskedjan – från produktion till förädling och distribution – vilket gör systemet känsligt för störningar.

Flera viktiga insatsvaror är dessutom helt beroende av import. Mineralgödsel och diesel importeras i praktiken till hundra procent, och även en stor del av proteinfodret och foderspannmålet kommer från andra länder eller andra delar av Sverige.

En upphandling av beredskapslager för spannmål pågår nu i de fyra nordligaste länen. Det beräknas dock ta fem till tio år innan lagren är fullt utbyggda.

Nödvattenberedskap – lärdomar från verkliga händelser

Under dagen berättade även HEMAB om arbetet med att stärka nödvattenberedskapen i Härnösands kommun. Arbetet är fortfarande i ett tidigt skede och omfattar både upphandling av utrustning och planering för logistik och bemanning.

Ett konkret exempel lyftes från en incident där en bil körde ner i en dricksvattentäkt och orsakade ett oljeläckage. Tack vare snabba insatser kunde vattnet renas och provtas, men abonnenterna fick förlita sig på reservvatten i en och en halv vecka.

Det behöver inte vara krig för att skapa en kris. Det kan räcka med en bil i en sjö, säger Mats Andersson, driftchef, Hemab.

Kokvagnslunch och praktisk beredskap i köken

Under lunchen fick deltagarna ett praktiskt exempel på hur beredskap kan se ut i vardagen. Restaurangprogrammet i Sollefteå deltog med en kokvagn och serverade en beredskapsanpassad lunch – en gryta tillagad på lokalproducerat kött och svenska grönsaker.

Det var första gången kokvagnen användes i ett skarpt scenario.

Från teori till praktik

Dagen avslutades med en övning där deltagarna fick arbeta vidare med de frågor som lyfts under Jordbruksverkets presentation och diskutera hur livsmedelsberedskapen konkret kan stärkas i Västernorrland.

Syftet var att öka kunskapen, men också att skapa samverkan mellan aktörer i hela livsmedelskedjan – från produktion till distribution – för att stärka Västernorrlands motståndskraft vid framtida samhällsstörningar.