Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Fälla ska visa hur laxen mår

Ett grönt nät i V-formation sticker upp ur vattnet. Detta är en laxfälla. Vattnet är omgivet av gröna löv- och barrträd. Foto.

En laxfälla i Ljungan ska bidra till ökad kunskap om hur laxen i älven mår och hur beståndet återhämtar sig.

Sedan några år tillbaka är det förbjudet att fiska lax i Ljungan på grund av laxbeståndets dåliga status. Nedgång beror på att ett stort antal laxar dog innan leken under ett antal år.

Kvoten för hur mycket lax som får fiskas i Sverige bestäms av EU och baseras på det bestånd i landet som mår sämst. Just nu mår laxen i Ljungan sämst, därför görs extra insatser just här.

Samarbete med SLU

Länsstyrelsen har sedan förra året ett samarbetsprojekt med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där länsstyrelsen genomför det praktiska momenten med räkning av lax. För att göra det har en laxfälla placerats ut mitt i älven i närheten av Njurundabommen, i Sundsvalls kommun.

- Med hjälp av fällan fångar vi in och märker smolt, laxyngel, som vi sedan släpper ut i älven igen. Fällan täcker ungefär en fjärdedel av älvens bredd. På det här viset kan vi beräkna ungefär hur mycket lax som vandrar ut från älven för att växa på sig i havet, berättar David Jonsson, länsfiskekonsulent hos Länsstyrelsen Västernorrland.

Fällan placerades ut i början av maj och kommer att ligga kvar i vattnet till början av juni. Därefter kan projektet se ett resultat men beräkningar görs löpande och fisk märks och släpps tillbaka dagligen.

- Under 2016-2018 dog mycket lax i Ljungan och för att beståndet inte ska dö ut helt har allt fiske stoppats sedan dess. För sportfisket i Ljungan innebär det att man inte får fiska efter lax, och det innebär ekonomiska förluster för yrkesfiskare som bedriver sitt fiske i anslutning till Ljungan. Jag hoppas att projektet visar positivt resultat så att vi kan börja fiska igen. Senaste åren har andra studier på laxungar i Ljungan visat en positiv trend så det verkar gå åt rätt håll, säger David Jonsson.

Eu fattar beslut om laxkvot

Resultaten från Ljungan nyttjas senare tillsammans med andra insamlade data i laxälvarna av Internationella Havsforskningsrådet som lämnar ett förslag till EU om hur stor laxkvoten för fisket i Östersjön kan vara för att säkerställa att bestånden inte överfiskas. EU fattar sedan ett beslut om storleken på laxkvoten.

  • Abborre: 23
  • Brax: 2
  • Flodnejonöga: 3
  • Gers: 10
  • Gädda: 4
  • Id: 32
  • Lax: 147
  • Löja: 132
  • Mört: 1706
  • Nors: 732
  • Spigg: 2969
  • Stäm: 186
  • Ål: 2
  • Öring, vild: 48
  • Öring, odlad: 113
En lax på en mätbräda som visar 16,5 cm. Foto.

Smolt är yngel redo att simma ut i havet

Yngelstadiet är laxens första tid i sötvatten. Då är fiskens beteende och utseende anpassat för ett liv i sötvatten. Smoltstadiet infaller sedan efter 2-4 år då laxarna (och havsöringarna) ändrar utseende och blir mer anpassade för saltvatten. Deras instinkt att hela tiden simma mot strömmen ändras till att i stället söka sig nedströms för att simma ut i havet. Denna process heter smoltifiering. Det är laxar i detta stadium vi vill fånga, dessa kallar vi smolt.

Kontakt

David Jonsson

Fiskerikonsulent

Dela sidan:

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Organisationsnummer

202100-2445

Följ oss