Årets vårflod bedöms bli lugn i söder och intensivare i norr

Länsstyrelsens bedömning är att vårfloden 2023 kan bli intensivare i de norra kustnära delarna av länet. Däremot bör den bli något lugnare än normalt i söder.

Bedömningen av vårfloden i Västernorrland har gjorts med hjälp av vårflodsprognoser från SMHI, Vattenregleringsföretagen och länsstyrelsens egna analyser.

Snömängderna i länet är just nu varierande.

• I de kustnära områdena finns det generellt mer snö än normalt för årstiden, framförallt i området norr om Ångermanälven.
• I kustlandet i den södra delen är snömängderna något över det normala eller normala.
• I inlandet är snömängderna normala eller något under det normala för årstiden.
• I fjällen är snömängderna normala eller under det normala.

- Väger man samman allt det här gör det att förutsättningarna för vårfloden blir varierande i Västernorrland. De områden som har mest snö och där det kan bli problem är framförallt i den norra halvan av länet och då i den delen som är kust eller kustnära, säger Martin Neldén, beredskapshandläggare vid Länsstyrelsen Västernorrland.

De stora vattendragen, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven bedöms få en lugn vårflod. Vattenmagasin och kraftverksdammar fångar upp mycket av vattnet samtidigt som snömängderna i de olika avrinningsområdena är kring normala nivåer.

Hur kraftig vårfloden blir beror samtidigt på vädret under snösmältningen. Blir det väldigt varmt och en snabb avsmältning tillsammans med mer nederbörd blir det en kraftig vårflod, men sker avsmältningen långsamt och under längre tid blir det lugnare. Det tillsammans med mängden snö som ska smälta avgör hur illa det kan bli. Det spelar också roll om ett vattendrag har många sjöar då detta dämpar flödet.

- Med de prognoser och analyser som vi har tillgång till bedömer vi att förutsättningarna i länet varierar. Mindre vattendrag, främst i norr, kan få en rejäl skjuts när värmen kommer. Då kan områden som haft problem tidigare drabbas igen, speciellt om avsmältningen går snabbt och kombineras med nederbörd. Bor man i ett sådant område bör man vara uppmärksam och förbereda sig oavsett hur kraftig årets vårflod bedöms bli, säger Martin Neldén.

Vårfloden startar lite olika

I länets mindre vattendrag vid kusten kan troligen vårfloden börja märkas redan nu i veckan efter påskhelgen. Längre in i landet och på högre höjder håller kylan ofta i sig lite längre, vårvärmen dröjer och med det vårfloden. Sammantaget för alla mindre vattendrag, oavsett om det ligger vid kusten eller inlandet, är bedömningen att vårfloden startar under andra halvan i april.

I lite större vattendrag, som Gådeån, Nätraån och Moälven, kommer inte vattenflödena öka märkbart förrän det varit en lite längre period med varmare väder. Om det blir en varmare period i andra halvan av april kommer vårfloden troligen börja även här då.

För länets tre stora älvar, Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven, kommer inte vårfloden igång ordentligt förrän senare, troligen någon gång i maj och vårfloden kan hålla på långt ut i juni eller början på juli. Längs dessa älvar finns det kring det normala med snö totalt. Det gör att flödena till stor del samlas upp i magasinen för vattenkraften. Ljungan har något mer snö än normalt, Indalsälven något under och Ångermanälven ganska prick på en normal nivå. I dessa vattendrag spelar även väderutvecklingen längs med hela vattendraget roll.

- Det är trots allt prognoser och bedömningar och bor man i närheten av ett vattendrag så är det alltid bra att ha en beredskap. Fördelen är att man ofta vet sedan tidigare händelser var vattnet kommer att stiga, säger Martin Neldén.

Stort eget ansvar vid översvämningar

Det är du som fastighetsägare som ansvarar för att skydda din egen fastighet mot översvämningar och pumpa ut eventuellt vatten som kommit in. Hus som ligger lågt och hus med källare är mer utsatta för risker än andra. Kontrollera diken, vägtrummor och andra tänkbara hinder för vattnet.

Kommunen kommer i första hand att skydda samhällsviktiga funktioner som till exempel pumpstationer för vatten och avlopp, vägar och elcentraler samt äldreboenden.

Länsstyrelsen hjälper till att samordna arbetet. Om kommunens eller regionens egna resurser inte räcker till har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förstärkningsresurser som kan användas.