Publiceringsdatum: 10 juni 2019

Pressinbjudan: Följ med på fjärilsvandring onsdag 12 juni

En fjäril sitter på en blomma.

I ett nästan tre mil långt område kring E14 på gränsen mellan Jämtlands och Västernorrlands län finns många hotade fjärilsarter. Området är känt bland fjärilsintresserade i hela Sverige eftersom det finns så många arter här.

Pressen är välkommen att följa med på en fältvandring i området

Plats: Naturum Ånge (i Borgsjö) samt Fjärilslandskapet mellan Bensjö och Tälje, i Jämtland och Västernorrlands län.

Tid: 12/6 kl 9:00 - 16:00

Deltagare: Fjärilskunniga entomologer, markägare och aktörer i området samt tjänstemän på länsstyrelserna och kommunen.

Syfte: Studera arterna, genomförda och planerade åtgärder och diskutera hur fortsatt samverkan kan ske.

Kontakt: Kristin Lindström, Länsstyrelsen Västernorrland (070-3098153) eller Malin Fuchs, Länsstyrelsen Jämtland (010-2253393).

De flesta dagfjärilar minskar kraftigt

Marken här är ovanligt kalkrik vilket gör att många örter trivs vilket i sin tur lockar hit fjärilarna. Här arbetar SCA, Trafikverket, kraftledningsägare och länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland med att förbättra och skapa nya livsmiljöer åt fjärilarna. De flesta dagfjärilar minskar kraftigt i antal i Sverige. Det beror främst på att de örter som fjärilarna är beroende av har minskat i takt med att böndernas slåttermetoder har förändrats. Vissa fjärilsarter påverkas även av skogsbruk.

Ett par av arterna som har det tufft är trolldruvemätare och violett guldvinge. De räknas båda som starkt hotade i Sverige och finns med på Sveriges lista över arter som kräver särskilda åtgärdsprogram för att återhämta sig. Då många hotade arter finns i området kring E14 har flertalet insatser inom åtgärdsprogram för hotade arter genomförts här över tid.

I syfte att göra bästa möjliga nytta för de hotade arterna i området påbörjades ett samarbete mellan länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland och SCA för cirka fem år sen. Utgångspunkten var att ta ett helhetsgrepp på detta artrika område och utifrån ett landskapstänk bättre samordna de naturvårdande åtgärder som görs av de olika aktörerna för få rätt åtgärd på rätt plats.

Traditionellt hävdade, örtrika miljöer utgör en allt mindre spillra av Sveriges natur. Bristen på den typen av gräsmarker har gjort att fjärilarna söker sig till andra örtrika, öppna miljöer. I fjärilslandskapet återfinns fjärilarna därför ofta längs vägrenarna i området, många alldeles vid europavägen. Vägrenarna är soliga, öppna och varma och har ofta gott om blommande växter.

– Det är egentligen fantastiskt att fjärilarna trivs så bra i vägkanter och kraftledningsgator - de miljöerna påminner väldigt mycket om gamla tiders ängs- och betesmarker, säger Annika Carlsson, Länsstyrelsen Västernorrland.

Anpassad skötsel av vägrenar hjälper fjärilarna

Ett sätt att hjälpa fjärilarna är att anpassa hur vägrenar sköts. Det gäller bland annat att slå vägkanterna så pass ofta att det inte hinner komma upp buskar och att göra det i rätt tid på sommaren.
– Slår man för tidigt har växterna inte hunnit blomma och slår man för sent så gynnar man gräset i stället för örterna, förklarar Håkan Blomquist, SCAs naturvårdsspecialist i Jämtland. SCA anpassar skötseln längs sina skogsbilvägar i området och Trafikverket sin skötsel längs E14.

För att gynna trolldruvemätare har SCA huggit fram ljusare och varmare miljöer i skogen, som luckor i skogen samt bredare korridorer längs stigar och StOlofsleden. SCA har också huggit fram sälg och på annat sätt gynnat sälgen. Sälg är en bristvara i landskapet och en viktig nektar-och pollenkälla på våren för många insekter, inte minst violett guldvinge som flyger tidigt när få arter blommar.

Länsstyrelserna arbetar mycket med inventeringar av fjärilarna och dess värdväxter som ormrot, trolldruva och sälg. Dessa kartläggningar ligger till grund för vilka åtgärder som behöver genomföras och var. I skyddade områden (företrädesvis naturreservat) genomförs slåtter och bete av ängs- och betesmarker samt myrslåtter på rikkärr. Länsstyrelsen betalar också ut stöd till en del brukare med betesmarker i området.

Arbetet ger resultat

Arbetet i området började så smått för fem år sedan, redan innan SCA och länsstyrelserna hade utsett det till fjärilslandskap, och det har gett ett tydligt resultat. – Länsstyrelsen har inventerat antalet trolldruvemätare både före och efter insatserna och det är roligt att se att den har ökat. Troligen har många andra arter också gynnats, säger Bodil Carlsson, Länsstyrelsen Jämtlands län.

Kontakt