Markavvattning

Ska du ta bort vatten från din mark genom dränering eller dikning eller skydda mot vatten genom invallning? Det kan räknas som markavvattning. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och i vissa fall behöver du även söka dispens.

Vad är markavvattning?

Markavvattning innebär att man genomför åtgärder som permanent ändrar markens vattenförhållanden. Åtgärden genomförs för att marken ska bli lämplig att använda för ett visst ändamål. Markavvattning är åtgärder som

  • tar bort oönskat vatten genom dränering eller dikning
  • skyddar mot vatten, till exempel invallning.

Det är alltid syftet med åtgärden som avgör om den räknas som markavvattning eller inte. Om syftet är att permanent ändra markens lämplighet för ett ändamål, som till exempel för odling, bebyggelse eller torvtäkt, räknas det som markavvattning.

Om syftet med åtgärden är att tillfälligt ändra markens egenskaper räknas det inte som markavvattning. Det räknas alltså inte som markavvattning att anlägga en slamgrop i ett dike eller skyddsdika i skogsmark i samband med avverkning. Vid skyddsdikning rör det sig om grunda tillfälliga diken som inte ska underhållas. Om du ska skyddsdika ska du göra en anmälan till Skogsstyrelsen.

Tillstånd och dispens för markavvattning

Du behöver alltid ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning. Ibland behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Ansökan om tillstånd och dispens för markavvattning prövas av Länsstyrelsen. I vissa fall ska Länsstyrelsen överlämna tillståndsprövningen till mark- och miljödomstolen.

Dispens behövs där det är markavvattningsförbud

På vissa platser i Sverige är det markavvattningsförbud. Bland annat i stora delar av södra och mellersta Sverige. För att få utföra markavvattning på dessa platser räcker det inte att ansöka om tillstånd. Här behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Du behöver med andra ord göra två ansökningar.

Områden där du behöver dispens från markavvattningsförbudet

Markavvattning är förbjudet i områden där det är särskilt viktigt att bevara våtmarker och skydda det unika djur- och växtliv som finns där. Syftet med förbudet är att kraftigt begränsa eller sätta stopp för markavvattningen eftersom många våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling.

I Västernorrlands län är det markavvattningsförbud i följande områden/kommuner:

  • Vattenån i Jämtlands och Västernorrlands län
  • Mossaträsk-Stormyran och Övre sulån

En förteckning över områdena och deras geografiska avgränsningar finns tillgänglig hos Naturvårdsverket enligt 15 § andra stycket 4 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera Förordning (2016:725).

Tillstånd och dispens kan behövas för åtgärder i befintliga diken

I vissa fall kan åtgärder i befintliga diken räknas som markavvattning. Du kan alltså behöva ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuellt ansöka om dispens från markavvattningsförbudet för åtgärder i befintliga diken. Till exempel kan det räknas som markavvattning om du vill

  • bredda eller fördjupa ett befintligt dike för att leda bort mer vatten
  • börja underhålla ett dike som inte har underhållits på länge.

Ett dike som inte har underhållits på länge kan ha förlorat sin ursprungliga funktion vilket gör att ett nytt naturtillstånd har uppstått. När ett nytt naturtillstånd har uppstått behövs oftast ett nytt tillstånd för markavvattning. Om du känner dig osäker på om en åtgärd i ett befintligt dike räknas som markavvattning, rådgör med Länsstyrelsen.

Ansök om markavvattning

I Västernorrlands län är det inte förbjudet att avvattna mark generellt. Det innebär att du enbart behöver söka tillstånd och alltså inte dispens. Om inga motstående intressen med ersättningsanspråk finns, prövar länsstyrelsen ansökan och meddelar beslut.

I vissa fall då markavvattningen berör flera sökanden, lämnas ärendet över till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning, med ett yttrande från länsstyrelsen. Ges tillstånd till markavvattning förenas detta med vissa villkor om exempelvis hur, samt under vilken tidsperiod markavvattningen får utföras. I tillståndet anges även inom vilken tid åtgärderna ska vara utförda.

Samråd inför ansökan om tillstånd

Innan en ansökan om tillstånd görs ska som regel samråd ske med länsstyrelsen och eventuella enskilda som kan bli berörda av markavvattningen. Behovet av samråd kan avgöras genom att i ett tidigt skede kontakta länsstyrelsen och beskriva de planerade åtgärderna. Syftet med samrådet är att utreda om verksamheten kan påverka någon annan än sökanden, samt om åtgärderna kan medföra en betydande miljöpåverkan. Inför samrådet ska ett skriftligt samrådsunderlag tas fram av sökanden. Samrådsunderlaget ska innehålla de uppgifter som behövs för att kunna ta ställning till om markavvattningen kan medföra en betydande miljöpåverkan.

Följande uppgifter ska ingå i samrådsunderlaget:

  1. verksamhetens eller åtgärdens utformning och omfattning,
  2. rivningsarbeten, om sådana kan förutses,
  3. verksamhetens eller åtgärdens lokalisering,
  4. miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
  5. vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
  6. de betydande miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga,
  7. åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
  8. den bedömning som den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gör i frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas.

Efter att samrådet har genomförts ska sökanden sammanställa vad som framkommit under samrådet i en samrådsredogörelse som ska redovisas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer därefter att fatta beslut om åtgärderna innebär en betydande miljöpåverkan eller inte. Länsstyrelsens beslut avgör omfattningen på den miljökonsekvensbeskrivning som ska ingå i ansökan, samt om ytterligare samråd behöver genomföras innan tillståndsansökan.

Ansökan om tillstånd ska vara skriftlig och innehålla:

  • Namn på sökande
  • Fastighetsbeteckning
  • Syftet med markavvattningen
  • Översiktskarta/topografisk karta
  • En detaljerad karta, exempelvis en kopia på den gula/ekonomiska kartan, med aktuella och befintliga diken inritade samt annan relevant information. Vattendrag inom det aktuella området och i omgivningar ska också finnas angivna.
  • Dimensioner på exempelvis de planerade dikena: bredd, djup samt total dikeslängd.
  • Områdesförhållanden: naturtyp, skogsbestånd och ålder, jordart etcetera.
  • Samrådsredogörelse från samrådet inför ansökan om tillstånd, samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av den omfattning som man kommit fram till under samrådet. I MKB:n ska troliga konsekvenser för miljön framgå, exempelvis grumling av anslutande vattendrag och dess effekter på djur- och växtliv.
  • Förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller förhindra skador från verksamheten, till exempel anläggande av slamgropar eller gaffeldiken för att minska slamtransporter.
  1. Redovisa allmänna hänsynsregler. Du ska också i din ansökan redovisa uppgifter, som behövs för att länsstyrelsen skall kunna bedöma hur du har tagit hänsyn till reglerna i 2 kapitlet miljöbalken. (Som bland annat handlar om att du skall skaffa dig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skador eller olägenheter i den aktuella verksamheten, samt att med olika skyddsåtgärder, försiktighetsmått med mera förhindra att verksamheten medför skada eller olägenheter för människors hälsa och miljön).
  2. Planerar du samtidigt dikesrensning? Planerar du samtidigt dikesrensningar i det aktuella området, så bör uppgifter om detta också finnas med och markeras på kartan. Uppgifterna ska innehålla en beskrivning av hur dessa diken ser ut i dag med avseende på djup, bredd och igenväxningsgrad, samt om dikena ingår i något markavvattningsföretag.

Avgift för prövning av ansökan

För att din ansökan skall behandlas måste du betala en prövningsavgift, vars belopp är beroende av den planerade dikeslängden. Avgiften ska betalas in i samband med att ansökan lämnas in:

Tabell över dikeslängd

Dikeslängd som prövningen avser

Avgift kronor

Upp till 100 meter

1 660

101-1000 meter

2 900

1001-10 000 meter

7 100

10 001 meter eller mer

10 700

Avgiften ska betalas in till Länsstyrelsen Västernorrland via bankgiro 5050-0651. I fältet "meddelande till betalningsmottagaren" anges: Ansökan om tillstånd för markavvattning, samt fastighetsbeteckning.

Skicka din ansökan via e-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se eller till Länsstyrelsen Västernorrland, 871 86 Härnösand.

Skogsägare och skogsbolag kan ansöka via Skogsstyrelsen

Via Skogsstyrelsens e-tjänster kan du skicka in ärenden som hanteras av olika myndigheter med koppling till skog. Skogsägare och skogsbolag kan därför ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuell dispens från markavvattningsförbudet via e-tjänsten hos Skogsstyrelsen.

Via Skogsstyrelsens e-tjänster kan du även anmäla om skyddsdikning och dikesrensning.

Kontakt

Enheten för miljöutredningar och fiske

Telefon växel 0611-34 90 00