Genomfört arbete med förorenade områden
Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.
En blomstrande industrihistoria i länet har gett upphov till utveckling men även en hel del miljöskulder.
Det finns idag cirka 2 900 potentiellt förorenade områden i EBH-stödet, av dem är det 900 områden som det har jobbats med på något sätt av någon aktör. Av de totalt 2 900 områdena är 225 åtgärdade helt eller delvis och av dessa är det 35 som har varit prioriterade, det vill säga de med störst risk (riskklass 1 och 2). Cirka 200 prioriterade områden är kvar att arbeta med framöver.
Inventering
Den statligt finansierade inventeringen av länets nedlagda förorenade områden är avslutad, men fortfarande är många områden ännu inte inventerade. Inventering av pågående verksamheter drivs via tillsynen av tillsynsmyndigheten för verksamheten (länsstyrelse eller kommun). Andra aktörer som exempelvis Försvarsmakten eller Trafikverket har arbetat med sina respektive ansvarsområden.
Länsstyrelsens inventeringsarbete pågick mellan 1999 och 2013 enligt den metodik som Naturvårdsverket tagit fram för inventering (MIFO). Länsstyrelsen har prioriterat inventering av områden där omfattande verksamhet har bedrivits och där sannolikt även de största problemen finns. I länet finns ett stort antal områden med risk- eller branschklass 1 och 2.
Utifrån branschlistan prioriterades branscher för inventering. Listan bygger på ”Branschkartläggningen” som ursprungligen gjordes av Naturvårdsverket tillsammans med Länsstyrelserna 1995. Listan har uppdaterats flera gånger då ny kunskap tillkommit. Det är en gruppriskklassning som baseras på generella bedömningar utifrån den verksamhet som funnits på platsen. Den senast uppdaterade listan från 2020 finns hos Naturvårdsverket.
Vid inventering söks information via arkivstudier, intervjuer med tidigare anställda, fotografier, kartor och platsbesök. Insamlade uppgifter sammanställs sedan i EBH-stödet där varje inventerat område riskklassas (1–4, där 1 är mest prioriterat). Klassningen av ett förorenat område bygger på en samlad bedömning av sannolikheten att området kan ge upphov till oönskade effekter på miljön och människors hälsa. Inventeringsarbetet har gett en betydande och bred kunskap om länets industrihistoria och har varit utgångspunkt för en stor del av det EBH-arbete som genomförs i länet.
Utredningar i länet
De områden som prioriterats efter riskklassning undersöks vidare genom översiktliga miljötekniska undersökningar. Därefter avgörs om utredningen tyder på ett åtgärdsbehov eller om risken bedöms som liten och området kan lämnas utan åtgärd. I vissa fall kan bedömningen utmynna i att för nuvarande markanvändning finns ingen risk. Men om markanvändningen ändras kan det finnas behov av utredningar och åtgärder.
Om en utredning visar på en risk utreds området mer i detalj för att veta bättre vilka åtgärder som behövs. Arbetet sker lämpligen i samverkan med tillsynsmyndigheten som bör vara med i arbetet för att ställa krav på försiktighetsmått för att undvika spridning eller exponering i samband med provtagningar.
Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft och byggnadsmaterial. Proverna skickas till godkända laboratorier där analyserna utförs. Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där riskerna för föroreningarna på området sammanfattas.
Med statliga utredningsmedel har under årens lopp flertalet projekt drivits med kommunerna och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som huvudmän. Flera av projekten är gamla sågverk med en föroreningsproblematik som i huvudsak består av dioxin men andra vanliga föroreningar är PAHer och metaller. Fiberhaltiga sediment utanför Svanö och Hallstanäs i Kramfors kommun har utretts i huvudstudier med statligt bidrag med SGU som huvudman. Många områden har även utretts med privata medel.
Åtgärder
Länsstyrelsen Västernorrland har arbetat med statliga efterbehandlingsprojekt i många år, här nedan följer de objekt som hittills åtgärdats helt eller delvis med statliga medel:
- Ankarsvik före detta sågverk, Sundsvalls kommun
- Fagervik före detta sulfitfabrik, Timrå kommun
- Forsmo före detta impregnering, Sollefteå kommun
- Helgum före detta impregnering, Sollefteå kommun
- Hjälta före detta impregnering, Sollefteå kommun
- Karlsvik före detta sågverk, Sundsvalls kommun
- Kramfors före detta sulfitfabrik deponi, Kramfors kommun
- Köpmanholmen industriområde, Örnsköldsviks kommun
- Marieberg före detta sågverk, Kramfors kommun
- Nacksta oljeförorening, Sundsvalls kommun
- Skräddaren, PAH-förorening, Sundsvalls kommun (bostadsbidraget)
- Svanö före detta sulfitfabrik, Kramfors kommun
- Svartvik före detta industriområde, norra delen, Sundsvalls kommun
- Söråkers udde, före detta kisaskedeponi, Timrå kommun
- Viskan före detta sågverk, Sundsvalls kommun.
Förutom ovan nämnda områden har drygt 200 områden blivit åtgärdade i länet med privata medel.
Genomförda projekt
Länsstyrelserna har varje år möjlighet att söka pengar för särskilda tillsynsprojekt. Under åren har det även funnits andra pengar att söka för särskilda insatser. Nedan beskrivs några av de projekt som drivits av Länsstyrelsen Västernorrland.
Fiberbanksprojektet
Avfall från tidigare pappers- och massaindustrier har gett upphov till förorenade fiberhaltiga sediment. 2009 beviljades Länsstyrelsen Västernorrland medel för att utveckla en metod för kartläggning av fiberhaltiga sediment. Projektet genomfördes 2010 och 2011 i samarbete med Sveriges geologiska undersökning (SGU) som även genomfört hydroakustiska mätningar och sedimentprovtagning. Projektet har förutom en metodutveckling resulterat i en översiktlig kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust. Kartläggningen omfattade klassning av sedimenten (fiberbankar respektive fiberrika sediment), karakterisering av sedimenten samt kemiska analyser från minst en punkt per lokal som klassats som fiberbank. Länsstyrelsens kartläggning visar att halterna av både ett stort antal organiska miljögifter och tungmetaller är alarmerande höga i de fiberhaltiga sedimenten längs bottenhavskusten och många gånger högst i ytsedimenten, vilket utmanar bilden av att halterna skulle sjunka över tid.
Riskklassning av fiberhaltiga sediment
För att länsstyrelserna och kommunerna ska kunna prioritera mellan de olika fiberhaltiga sedimenten behövdes en metodik liknande den som finns för inventering av förorenade områden på land. 2015 sökte Länsstyrelsen Västernorrland pengar för att utveckla en sådan riskklassningsmetod samt för att genomföra riskklassning av Västernorrland läns fiberhaltiga sediment. Efter att projektet var genomfört fanns en metod för att riskklassa fiberbankar och fiberrika sediment samt en prioritering av vilka fiberområden i länet som har störst behov av åtgärder.
Riskklassning av fiberhaltiga sediment
Länk till annan webbplats.
Allvarlig miljöskada
2016 slutfördes ett tillsynsprojekt där syftet var att utreda vilket vägledande material som finns och vilka förutsättningar som krävs för att en miljöskada ska kunna betraktas som en allvarlig miljöskada enligt 10 kap miljöbalken. Vidare var syftet att utreda hur tillsynsmyndigheter kan agera samt vilka utredningar och åtgärder som kan anses vara skäliga om en skada är att betrakta som en allvarlig miljöskada. Inom projektet ingick även att arbeta med ett fallexempel i syfte att utgöra ett stöd i länsstyrelsens operativa tillsyn enligt miljöbalken. Resultaten från projektet skulle även kunna användas som inledande vägledning av andra tillsynsmyndigheter.
Allvarlig miljöskada – redovisning av tillsynsprojekt Länk till annan webbplats.