Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Industrier och andra verksamheter har genom åren orsakat förorenade områden i Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland arbetar med de förorenade områden som är prioriterade regionalt, för att nå det nationella miljömålet giftfri miljö. Arbetet med förorenade områden gynnar människors hälsa och miljön. Det innebär också att ett stort antal arbetstillfällen skapas för lokala entreprenörer.

Västernorrland har hittills mottagit flera hundra miljoner kronor i statliga bidrag för att undersöka och sanera förorenade områden i länet. Därutöver har de bolag som är ansvariga för föroreningar inom industriområden bidragit med betydande privata medel. Efterbehandlingsarbetet innebär att länet får en hög kompetens inom området.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Förorenade områden kan utgöras av mark, vatten, sediment, byggnader och/eller anläggningar. Vilka risker föroreningar utgör och hur de kan spridas beror till stor del på vilken typ av förorening som finns inom området samt på hur områdets geologiska och hydrogeologiska förutsättningar ser ut.

Geologiska och hydrologiska förhållanden i länet

Västernorrlands län är ett storkuperat landskap med tätt liggande och mjukt rundade bergshöjder, branta älvdalar och en brant kustzon. I länet är den vanligaste moräntypen sandig morän som är uppbyggd av olika bergarter som graniter, gnejser och vulkaniter. I länet finns värdens största landhöjning som på vissa ställen orsakat att vattendrag eroderat ner i fina jordarter med ras och ravinbildning som följd.

Beroende på den kuperade terrängen är grundvattenmagasinen ofta av begränsad storlek. I de mycket markerade dalgångarna i NV-SO-riktning finns dock grusåsar med större grundvattenmagasin. Den extremt stora landhöjningen har haft stor inverkan på landskapet genom svallning och omfördelning av de lösa jordlagren. Sedimentlagren i lägre liggande terräng och vid kusten har genom den kraftiga omfördelningen av jordlagren ofta blivit mäktiga, vilket där lett till större skredkänslighet.

Geografiska förutsättningar och industristruktur

Västernorrland är till landytan Sveriges sjätte största län och har en landareal på cirka 214 kvadratmil varav den största delen, cirka 86 procent, är skogsmark. Västernorrland har en 1130 kilometer lång kuststräcka och här finns världens högst belägna kustlinje på Skuleberget med 286 meter över nuvarande havsnivå. Under 2000-talet har folkmängden i Västernorrlands län legat stadigt på drygt 245 000 invånare.

Västernorrlands läns industrihistoriska utveckling har formats genom tillgången på skog, vattenkraft och hamnar. Detta har lett till att etablering av samhällen och industrier i regel skett i älvdalarna eller i mynningsområdena utmed kusten. Det har funnits ett stort antal sågverk i länet. Sågverken kom tillsammans med varven och glasbruken att utgöra länets basnäring under en tid. De flesta av sågverken var av mindre storlek och kom kring förra sekelskiftet och första världskriget att kämpa mot dålig lönsamhet. Flera av sågverkspatronerna kom därför att intressera sig för en satsning på cellulosatillverkning. Mellan 1870 och 1930 uppfördes totalt 30 massafabriker i länet och Västernorrland blev ett centrum för cellulosatillverkning. Både stora älvar och mindre vattendrag har varit avgörande för länets flottningsepok och vattenkraftsutbyggnad. Alla större älvar med biflöden är påverkade av vattenkraften vars elproduktion har bidragit till elintensiva industriers lokalisering i länet. Numera är gamla industriområden längs kusten även intressanta för olika typer av samhällsutveckling som till exempel bostäder och rekreationsområden.

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Länsstyrelsen Västernorrland är tillsynsansvarig för ett stort antal förorenade områden i länet. Arbetet med förorenade områden är prioriterat och förankrat hos länsledningen hos Länsstyrelsen Västernorrland. Arbetet bedrivs i arbetsgruppen för förorenade områden.

Arbetet med förorenade områden sker stegvis och enligt en process som kallas Efterbehandlingsprocessen, EBH-processen. Här beskrivs översiktligt processens olika steg.

En grafisk beskrivning av de olika stegen i bedömningen av vem som har ansvar för föroreningarna: identifiering, inventering, undersökningar och utredningar, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering samt åtgärder.
  1. Identifiering av objektet registreras i den nationella databasen, EBH-stödet, hos Länsstyrelserna.
  2. Inventering genomförs genom metoden för inventering av förorenade områden (MIFO). Objektet tilldelas därmed en riskklass utefter vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och/eller miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor risk respektive stor risk och objekt som tilldelats dessa riskklasser behöver utredas och undersökas vidare.
  3. Undersökningar och utredningar planeras och utförs i tillräcklig omfattning för att få kunskap om hela området. Historiken för området ligger till grund för hur provtagning ska utföras. Provtagningar kan behöva göras av bland annat mark, grundvatten, ytvatten, sediment och inomhusluft. Undersökningar kan behöva göras i flera steg för att få tillräcklig information inför nästa steg, att bedöma risken med området.
  4. Riskbedömning genomförs med syfte att bedöma risken med området och till vilken nivå risken behöver reduceras för att området ska medföra en acceptabel risk. Resultaten av tidigare undersökningar och utredningar ligger till grund för bedömningen.
  5. Åtgärdsutredning och riskvärdering innebär att identifiera och sålla bland tänkbara åtgärdsalternativ. Jämföra och riskvärdera åtgärdsalternativens för- och nackdelar gällande bland annat hälsa, miljö, teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen.
  6. Åtgärder kan starta när det lämpligaste åtgärdsalternativet har utkristalliserats och mätbara mål för åtgärden tagits fram. De mätbara målen omsätts i projekteringen till åtgärdskrav för entreprenaden och följs upp av tillsynsmyndigheten.
  7. Bedömning av vem som har ansvar för föroreningarna sker löpande genom hela processen. Beroende på vilken fas man är i och hur tydligt ansvaret är görs en ansvarskoll, ansvarsbedömning eller ansvarsutredning. Ansvarsutredning är den mest omfattande utredningen av de nämnda.

Tillsynsvägledning

Tillsynsvägledning ska bidra till att miljöbalkens mål om en hållbar utveckling nås. Vägledningen syftar till att främja, förstärka och utveckla arbetet med den operativa tillsynen i kommunerna. Det skapar förutsättningar för mer likartade arbetssätt och bedömningar. Länsstyrelsen har ansvaret för tillsynsvägledning på regional nivå och Naturvårdsverket på nationell nivå.

Länsstyrelserna har tagit fram en gemensam miniminivå för tillsynsvägledning avseende förorenade områden. Miniminivån anger vilken tillsynsvägledning kommunerna bör kunna förvänta sig från länsstyrelsen inom en treårsperiod.

Tillsynsvägledning i form av gemensamma nationella checklistor, mallar, vägledningsmaterial och liknande publiceras på EBH-portalen.

ebhportalen.se Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen Västernorrland samarbetar med övriga norrlän för att kunna erbjuda tillsynsvägledning och utbildningsinsatser för de sammanlagt 54 kommuner som ingår i de fem nordligaste länen. Föreläsningar och seminarier erbjuds via digitala kanaler och ibland även via fysiska träffar i respektive län. Seminarierna spelas in och finns tillgängliga för kommunerna att ta del av i efterhand.

Länsstyrelsen deltar även varje år vid en träff med länets kommuner.

Tillsyn

Länsstyrelsen har tagit fram de tio högst prioriterade förorenade områden i länet och arbetar aktivt med de flesta av dessa. Länsstyrelsen Västernorrlands strategi för den egeninitierade tillsynen de närmsta åren är att arbeta vidare med de påbörjade tillsynsobjekten för att stegvis komma vidare mot målet att avsluta eventuella efterbehandlingsåtgärder. Länsstyrelsen arbetar även med händelsestyrd tillsyn vid exempelvis exploateringar. Tillsynsarbetet sker delvis i projektform för att bland annat utnyttja varandras styrkor och göra likvärda bedömningar.

Statliga bidrag och stöd

Om ingen ansvarig finns för det förorenade området, eller om den ansvarige redan stått för sin del av ansvaret, kan statliga medel sökas för undersökningar och åtgärder. För att få bidrag krävs att det förorenade området är regionalt och nationellt prioriterat. Det vill säga tillhör riskklass 1 eller 2. Det krävs även en huvudman som ansvarar för att undersökningar och åtgärder genomförs. En myndighet kan vara huvudman, oftast är det kommunen eller Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

Länsstyrelsen har ekonomiskt och administrativt ansvar för projekten gentemot Naturvårdsverket. Länsstyrelsens roll i bidragsprojekt är även att se till att medlen används på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt.

Som ett komplement till det statliga bidraget finns det möjlighet att söka statligt bidrag till att åtgärda förorenade områden inför byggande av bostäder. Bidragets syfte är att underlätta bostadsbyggandet på förorenade områden och bidra till ökat bostadsbyggande.

Mer information om hur och till vilka undersökningar och åtgärder statligt bidrag kan sökas, finns beskrivet på Naturvårdsverkets webbplats:

Statlig finansiering av efterbehandling, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Prövning

Tillståndspliktiga verksamheter inom både Västernorrlands län och Jämtlands län prövas av antingen Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västernorrland eller Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt. Länsstyrelsen är remissinstans i de prövningsärenden som rör Västernorrlands län och gruppen för förorenade områden är ofta med i den remissprocessen. Länsstyrelsen har då möjlighet att yttra sig om ett förorenat område kan påverkas av den planerade verksamheten under uppbyggnad, drift och efter det att verksamheten lagts ner. Länsstyrelsen bör också yttra sig om de begränsningar av planerad verksamhet som är nödvändiga och rimliga för att den planerade verksamheten ska vara tillåtlig ur miljösynpunkt och med hänsyn till människors hälsa.

Fysisk planering

Förorenade områden spelar en stor roll vid nyttjande av mark och fortsatt samhällsutveckling. I Västernorrland har detta aktualiserats i och med exploatering för bostäder av centralt belägna hamnområden i bland annat Sundsvall, Örnsköldsvik och Härnösand. En annan typ av exploatering som påverkas av förorenade områden är de väg- och järnvägssatsningar som pågår i länet. Arbetsgruppen för förorenade områden yttrar sig internt inom länsstyrelsen över ett stort antal planer varje år, där hänsyn behöver tas till förorenade områden.

Miljöövervakning

Västernorrland har i flera år fått anslag från Havs- och vattenmyndigheten för att följa upp den påverkansanalys som har utförts inom vattenförvaltningen. Förorenade områden har varit en del av påverkananalysen och gett information om potentiella områden, som sedan har bekräftats med miljöprovtagning. Arbetet har både bekräftat och hittat nya förorenade områden.

Samverkan externt

Många olika aktörer jobbar med och är berörda av arbetet med att undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden; länsstyrelsen, kommunerna, verksamhetsutövare, Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Alla länsstyrelser träffas med några års intervall för utbyte av erfarenheter inom förorenade områden. Regionala träffar för de sex nordligaste länen arrangeras ungefär vartannat år. En träff mellan länsstyrelsen och länets kommuner arrangeras årligen.

Kommuner

I Västernorrlands län finns sju kommuner. Kommunerna är tillsynsmyndighet för ett stort antal förorenade områden i länet. Flera kommuner i länet agerar huvudmän för efterbehandlingsarbetet vid olika större eller mindre förorenade områden med statligt bidrag. Kommunerna kan även ha en roll som tillsynsmyndighet vid de statliga objekten.

Juristsamverkan

En nationell juristsamverkansgrupp tar varje år fram vägledningsmaterial som tillgängliggörs för länsstyrelsens jurister och miljöhandläggare bland annat på EBH-portalen. Vägledningsmaterialet vidareförmedlas även till kommunernas miljöhandläggare.

Vägledning från juristsamverkansgruppen på EBH-portalen Länk till annan webbplats.

Nätverket Renare Mark

Renare Mark är ett nätverk som syftar till att vara ett forum för att främja utvecklingen inom efterbehandling av föroreningar i mark och vatten. Målet är att skapa en ökad kontakt mellan olika grupper i samhället som berörs av problematiken. De driver aktuella frågor och samarbetar med nordiska och europeiska nätverk i seminarier, konferenser och workshops i syfte att främja utvecklingen inom efterbehandling. Länsstyrelsen Västernorrland är medlem i Renare Mark och deltar i nationella och regionala träffar.

Nätverket Renare Mark Länk till annan webbplats.

Digitala kanaler

För att informera allmänheten, media och andra externa används Länsstyrelsen Västernorrlands Instagram. Där finns allmän information om förorenade områden och vad som händer i länet.

@lst_vasternorrland Länk till annan webbplats.

Referensgrupper

Länsstyrelsen Västernorrland deltar även i referensgrupper i olika forskningsprojekt för att kunna ta del av och vara delaktig i den forskning som utförs både inom och utanför länet.

Databasen EBH-stödet

Länsstyrelserna har en gemensam databas över potentiellt förorenade områden i Sverige, det så kallade EBH-stödet. I EBH-stödet lagras information om utförda inventeringar, undersökningar och åtgärder. EBH-stödet används för att bevara information om till exempel vilka verksamheter som har funnits och finns kvar på platsen, vilka miljötekniska markundersökningar som har gjorts och slutrapporter på vilka åtgärder som har utförts.

I takt med att kommunerna inventerar nedlagda och pågående verksamheter tillsammans med alla externt initierade undersökningar och saneringsinsatser som pågår i länet, höjs även kraven på ett uppdaterat EBH-stöd. Kommunerna skickar löpande saneringsanmälningar, markundersökningar och slutrapporter av åtgärder till länsstyrelsen för att EBH-databasen ska uppdateras. Kommunerna skickar även in ”nya” förorenade områden för registrering, vilket görs i de fall det finns en verksamhet som kan kopplas till föroreningen. Så länge kommunerna inte har tillgång till databasen innebär ansvaret att ajourhålla databasen en stor arbetsinsats för länsstyrelsen.

Så jobbar vi med EBH-stödet i Västernorrlands län

När vi får kännedom om genomförda undersökningar eller vidtagna efterbehandlingsåtgärder läggs informationen löpande in i EBH-stödet. För att kvalitetssäkra informationen görs ett årligt utskick till kommunerna som granskar och kompletterar den information som finns i EBH-stödet. Insatsen varierar mellan kommunerna och från år till år. Kvaliteten i EBH-stödet höjs för varje insats och för varje år.

Alla potentiellt förorenade områden finns inte i EBH-stödet. Det kan fortfarande finnas områden som vi inte känner till och som inte finns i EBH-stödet. Det finns även andra myndigheter som till exempel Trafikverket och Försvarsmakten som har sina potentiellt förorenade områden i egna system.

Det finns olika anledningar till att någon vill ha information om vad som finns i EBH-stödet. Det kan vara en person som ska köpa en fastighet, en konsult som ska göra en utredning eller en fastighetsmäklare som vill kolla upp en fastighet. Enklast är att personen skickar mejl till Länsstyrelsens gemensamma resursbrevlåda för frågor om förorenade områden. Då gör länsstyrelsen en sökning i databasen och får fram information som vi sedan kan skicka tillbaka.

EBH-stödet används som planeringsunderlag och internt inom länsstyrelsen när ärenden inom detalj- och översiktsplaner, exploatering eller vattenverksamhet handläggs.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Organisationsnummer

202100-2445

Följ oss