Tillväxt

Vi arbetar för en hållbar tillväxt i Västernorrlands län med målet att alla ska ha möjlighet att bo, utvecklas och driva företag.

För att skapa en hållbar tillväxt behöver arbete ske inom många olika områden som är viktiga för länet. Ofta innefattar det arbete inom områden som:

  • landsbygd,
  • energi- och klimatfrågor,
  • miljöskydd,
  • planfrågor.

Alla län i Sverige har dock olika förutsättningar och behov. Det är därför viktigt att det regionala tillväxtarbetet anpassas efter de egna förutsättningarna i länet.

Så arbetar vi med regional tillväxt i länet

För att skapa tillväxt i länet behöver vi arbeta tillsammans. Länsstyrelsen arbetar därför för att samordna och skapa förutsättningar för samverkan mellan viktiga aktörer i länet såsom kommuner, landsting, näringsliv, föreningar och andra frivilligorganisationer. Samverkan är inte minst viktig när vi tar fram strategier för hur länet ska utvecklas. Strategierna som tas fram anpassas efter de särskilda förutsättningar och behov som finns i det egna länet. I handlingsplanen kan du läsa mer om hur vi arbetar med regional tillväxt.

Handlingsplan landsbygdsprogrammet

Hållbarhet inom klimat, miljö och energi

Ett samhälle där vi minskar klimatpåverkan, tar hand om miljön och arbetar för en hållbar energiförsörjning är en viktig förutsättning för en hållbar tillväxt. Inom klimat, miljö och energi är de nationella politiska målen också högt ställda. Det kräver arbete på alla nivåer, inte minst på regional nivå. Mer information om hur vi arbetar finns i handlingsplanerna för miljömålsarbete och energi- och klimat.

Handlingsplan för miljömålsarbete

Handlingsplan energi och klimat

Hållbarhet inom sociala frågor

Hållbarhet inom sociala frågor är viktigt för länets tillväxt. Läs mer om hur vi arbetar i handlingsplanen för jämställdhet.

Handlingsplan för jämställdhet

Finansiering av utvecklingssatsningar

Till viss del arbetar vi med att fördela bidrag och stöd för strategiska utvecklingssatsningar i länet.

Dom regionala utvecklingsmedlen som länsstyrelsen förfogar över söks via www.minansökan.selänk till annan webbplats och se även gällande riktlinjer för utvecklingsmedelPDF.

Lägesrapport v. 2.0PDF

ProjekthandbokPDF

Regionala projekt

I länet arbetar vi i två projekt kopplade till regional tillväxt. Dig 2020 och Integration och tillväxt.

Vad är Dig.2020?

Projektet är Västernorrlands satsning för att nå regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020.

Tanken är att vi 2020 ska ha ett strategiskt utbyggt ortssammanbindande nät som är öppet, robust, redundant, operatörsneutralt och ger möjlighet till existerande och planerade områdesnät att kunna koppla in sig i. Med ett utbyggd fibernät skapar vi möjligheter för företag, som idag saknar fiberuppkoppling, att kunna ansluta sig mot ett öppet nät. Därmed ges nya företag en större möjlighet och fler fördelar att etablera sig.

Hur påverkar det här mig?

Projektet bygger en form av stomnät för bredband vilket innebär att fiberkabeln inte kommer att gå ända fram till din dörr. För att få fiber till ditt hus eller företag behöver du kontakta din kommun. De kommer att hjälpa dig hur du ska gå tillväga för att bli uppkopplad. Ibland bedömer operatörerna att det inte är lönsamt att bygga ut, och utbyggnad av bredbandsnät kan då ske med statligt stöd. Genom Landsbygdsprogrammet finns möjlighet för byaföreningar eller enskilda företag att söka bredbandsstöd.

Mer information om bredbandsstöd.

Projektets mål

De övergripande målen i projektet är att till 2020:

  • minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit per sekund
  • alla kommuner i länet ska ha ett öppet, robust och operatörsneutralt nät
  • alla fasta offentliga arbetsställen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit per sekund.
Europeiska regionala utvecklingsfonden

Samverkan

Projektet pågår till 2020 och finansieras till hälften av Europeiska regionalfonden.

Övriga medfinansiärer är Region Västernorrland och kommunerna i Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Projektägare är Länsstyrelsen Västernorrland.

Projektet samverkar med insatser från landsbygdsprogrammet som också finansierar bredbandsutbyggnad. Satsningarna i landsbygdsprogrammet och bredbandsprojektet kommer på så sätt att komplettera och förstärka varandra.

Vad är det för skillnad mellan Dig.2020 och Landsbygdsprogrammet? Vi försöker reda ut och svara på de vanligaste frågorna.

Varför finns Dig.2020?

Projektet är Västernorrlands satsning för att nå regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020. Idag har cirka 54 procent av hushållen och företagen tillgång till dessa hastigheter i Västernorrland. En regional samverkan för finansiering av en ortsammanbindande bredbandsutbyggnad är centralt för att uppfylla målen till år 2020. Skälet för denna samverkan är att marknadskrafterna i landsbygd och glesbygd inte bedöms vara tillräckligt starka för att en utbyggnad verkligen skall ske i alla delar av länet.

Är Dig.2020 densamma som länets bredbandsstrategi?

Nej, den regionala bredbandsstrategin i Västernorrland består av tre delar som har beteckningarna En digital agenda för Västernorrland (Dnr: 341-5076-14) och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad samt Bilaga till Handlingsplan för bredbandsutbyggnad (samma dnr som digitala agendan) och tillsammans är de dem vägledandedokument för länets utbyggnad för att nå regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020 .

Projektet är länets satsning utifrån de vägledande dokument för att nå regeringens mål. Vi bygger ett ortssammanbindande nät (stomnät) som är öppet, robust, redundant, operatörsneutralt men som inte går ändra fram till dörren.

Hur har länets bredbandsstrategi (En digital agenda för Västernorrland och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad) tagits fram?

Arbetet med strategin startade under 2013 inom projektet Nya digitala perspektiv samt i länsstyrelsens löpande arbete med frågor rörande IT-infrastrukturen. Utifrån de förslag och synpunkter som framkom under 2013 – 2014 skickade Länsstyrelsen den 25 juni 2014 ett remissunder till ett stort antal organisationer. Remissunderlaget bestod av tre delar:

  1. Utkast till En digital agenda för Västernorrland.
  2. Utkast till handlingsplan för bredbandsutbyggnad och mobilitet.
  3. Bilaga till handlingsplan för bredbandsutbyggnad och mobilitet.

Ett tiotal organisationer besvarade remissen. Efter slutlig bearbetning överlämnades förslag till En digital agenda och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad med bilagor till Länspartnerskapet för ställningstagande. Vid mötet den 3 december 2014 beslutade Länspartnerskapet att ställa sig bakom förslagen. Därefter fastställdes Den Digitala agendan och Handlingsplanen med bilaga den 15 januari 2015.

Varför bygger inte Dig.2020 ända fram till dörren?

EU bidrar med finansiering av IT-infrastrukturen i länet. Detta görs genom regionalfondsprogrammet och genom landsbygdsprogrammet. De båda programmen har delvis olika syften, men satsningarna kommer att komplettera och förstärka varandra. Regionalfondsprogrammet kan ge stöd till mer övergripande ortssammanbindande nät.

Landsbygdsprogrammet fokuserar på bredbandsnät nära slutanvändaren, så kallade lokala nät. Satsningarna är beroende av varandra då de mer lokala näten är beroende av att de större ortssammanbindande näten är sammanhållande och har en god kapacitet och är tillförlitliga. Utbyggnaden av ortssammanbindande nät genom Dig.2020 kan också göra att det blir kommersiellt lönsamt att bygga lokala nät utan ekonomiska stöd.

Hur har man kommit fram till de sträckningar som byggs i Dig.2020?

Länets handlingsplan för bredbandsutbyggnaden (se Bilaga till handlingsplan för bredbandsutbyggnad) beskriver behoven av bredbandsutbyggnad i länet. Trots att det finns möjlighet till finansiering från EU räcker inte resurserna till alla behov. Det var därför inte möjligt att finansiera alla sträckor i handlingsplanen i Dig.2020-projektet. Därför har projektets samverkansparter med utgångspunkt i handlingsplanen valt ut det antal sträckor som ryms inom EUs ekonomiska ramar. Det är dessa sträckor som ingår i Dig.2020-projektet.

Vilka är samverkansparter i Dig.2020?

  • ServaNet
  • Sundsvalls Elnät
  • Övik Energi
  • Kramfors Mediateknik
  • Sollefteå kommun

Hur sker samverkan mellan kommunerna och Dig.2020?

Länsstyrelsen samarbetar med samtliga kommuner i länet där antingen kommunen eller ett kommunalt bolag är samverkanspart. Projektorganisationen innefattar en styrgrupp (politiker), referensgrupp (representanter från samverkansparterna och kommunerna) och projektledningen (projektledare, ekonom, kommunikatör och projektmedarbetare).

Vad är det för skillnad mellan Dig.2020 och Landsbygdsprogrammet

Dig.2020 bygger ett ortssammanbindande nät (stomnät) som är öppet, robust, redundant, operatörsneutralt men som inte går ändra fram till dörren. Det ortssammanbindande nätet finaniseras till hälften av Europeiska regionalfonden. Övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen Västernorrland och kommunerna i Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik.

Projektet samverkar med insatser från Landsbygdsprogrammet som också finansierar bredbandsutbyggnad (från ortssammanbindande nätet till dörren). Satsningarna i landsbygdsprogrammet och Dig.2020 kompletterar och förstärker på så sätt varandra. För dig som slutkund innebär detta en ökad möjlighet att koppla upp dig på ett områdesnät. Genom till exempel stöd från Landsbygdsprogrammet kan alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter ansöka om pengar. Landsbygdsprogrammet finansieras med pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Hur kan kommunala bolag få stöd via Landsbygdsprogrammet?

Alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet. Det innebär också att till exempel en enskild privatperson eller en enskild firma inte kan ansöka om stödet eftersom de inte är juridiska personer.

Hur bedöms min ansökan om stöd via Landsbygdsprogrammet?

Din ansökan kommer att bedömas och prioriteras av länsstyrelsen med hjälp av en poängsättning. Uppgifter till poängsättningen hämtar vi från din ansökan om stöd. Den kontroll vi gör vid handläggningen är att ta reda på om projektet är förenligt med den regionala bredbandsstrategin eller inte. Enligt 1305/2013 EU:s landsbygdsutvecklingsförordning är det ett krav att bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet och den regionala bredbandsstrategin har en viss koppling. För att försäkra sig om detta finns ett villkor som jordbruksverket har beslutat om som säger att om det finns en regional bredbandsstrategi (vilket Västernorrland har) måste projekten som söker stöd inom landsbygdsprogrammet vara förenliga med denna regionala strategi. Detta går att läsa i 6 kap. 6 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Är projektet inte förenliga med den regionala bredbandstrategin ska projektansökan avslås enlig jordbruksverkets reglemente.

Hur poängsätter länsstyrelsen en ansökan?

  1. Projektet ska ha ett högt antal möjliga anslutningar till nätet: Som möjlig anslutning räknas alla hushåll med folkbokförda personer inom det område som avgränsats för projektet. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda som en anslutning. Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte ”vita fläckar” uppstår mellan områdena.
  2. Projektet ska ha hög anslutningsgrad till bredbandsnätet: Med anslutningsgrad menar vi hur stor andel av de hushåll med folkbokförda personer som tänker ansluta sig till bredbandsnätet inom ditt område som du avgränsat för projektet. Med ansluten menas att bredbandsnätet minst går ända fram till utsida på huset. Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att ansluta sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs.
  3. Du ska ha kunskap, kompetens och kapacitet att genomföra investeringen: Du ska ha samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet.

Kontakta oss

Marika Bystedt Gaulitz
Projektledare
E-post: marika.bystedt.gaulitz@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611 - 34 93 06

Therese Svedin
Kommunikatör
E-post: therese.svedin@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611 - 34 91 14

Jessica Berglund
Ekonom
E-post: jessica.berglund@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611 - 34 91 28

Henrietta Philp
Tf. projektledare
E-post: henrietta.philp@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611 - 34 90 54

Vi är ett utvecklingsprojekt som syftar till att skapa tillväxt i länets näringsliv genom att ta tillvara på den kompetens som finns bland utrikesfödda.

Varför ett projekt?

Undersökningar visar att tillväxt hos företagen i länet hämmas av i stor utsträckning av kompetensbrist. Vi tror det finns en stor potential i gruppen utrikes födda som inte tas till vara för att täcka kompetensbehovet.

Vi riktar oss till dig som företagare och dig som utrikesfödd.

Vad ska vi uppnå?

Ökad tillväxt i länets företag genom:

  • Förbättrad kompetensförsörjning då utrikes föddas kompetens tas tillvara.
  • Ökat antal nya företag och fler innovationer i gruppen utrikes födda.

Delmål:

  • Kunskapen om nyanländas kompetens ökar.
  • Kunskapen om lokala kompetensbehov ökar.
  • Fler företag anställer eller tar emot utrikesfödda kvinnor och män på praktik.
  • Stöd till utrikes födda entreprenörer och innovatörer, kvinnor och män, ökar.

Vad innebär det rent konkret?

  • 371 företag ska ha fått stöd av oss.
  • 50 rekryteringsbehov har kunna tillgodosett i länets företag.
  • 36 nya företag har skapats.
  • 10 nya innovationer till marknad.
  • Etablerade metoder i innovationsstödsystem och entreprenörskapssystem för att tillgodose utrikes föddas behov.
  • Förändrade attityder ska bidra till att fler företag ser all den kompetens som finns i länet och fler företag har utvecklat sina rekryteringsmönster för att ta till vara denna.
Europeiska regionala utvecklingsfonden

Samverkan/finansiering

Projektet pågår mellan 2017-2020 och finansieras till hälften av Europeiska regionalfonden.

Övriga medfinansiärer är Arbetsförmedlingen, Landstinget Västernorrland, länets samtliga sju kommuner och Länsstyrelsen Västernorrland, som även är projektägare.

Operativa partners är Handelskammaren Mittsverige, Företagarna Västernorrland, BizMaker och Almi Företagarpartner Mitt.

Följ oss gärna på facebook: Integration och tillväxt i Västernorrlandlänk till annan webbplats.

Kontakta oss

Anneli von Wachenfeldt
Projektledare
E-post: anneli.von.wachenfeldt@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611 - 34 93 61, 076 - 130 80 63

Therese Svedin
Kommunikatör
E-post: therese.svedin@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611 - 34 91 14, 073 - 274 13 40

Marzena Nordin
Rådgivare
E-post: marzena.nordin@lansstyrelsen.se
Telefon: 072- 450 08 07

Fáten Nilsson
Rådgivare
E-post: faten.nilsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611-34 91 67, 070 - 330 02 37

Chanette Sjödin
Rådgivare
E-post: chanette.sjodin@lansstyrelsen.se
Telefon: 0611 - 34 90 58, 070 - 298 64 60

Kontakt

Jenny Lindgren

Enhetschef, Stabs- och utvecklingsenheten