Naturens olika skyddsformer

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

Balesuddenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Björkbäcksmyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Björntjärnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Blåsttorpetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Bodåsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Bågalidenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Del av Bremönlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Djupdalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Djupvikbergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Ensillre kalkbarrskoglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Ensillrebodarnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Fagerviken hackslåttlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Fageråsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå/Sundsvalls kommuner

Fransmyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Färenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Gammelbodarnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Gammtrattenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Gideåbergsmyrarnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Gnäggenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Granbodåsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Granlidenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Grenforsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Grönviksmyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Guldnäsbäckenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Habborn, Härnösand/Kramfors kommuner (saknas i dagsläget)

Halsviksravinenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Hassel hackslåttlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Helvetesbrännanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (kallas Helvetesbrännan södra i GIS), Ånge kommun

Hemlingsånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Herrbergslidenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Hummelviklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Högbergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Högbondenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Höglands naturminnelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Högängelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Indalsälvens deltalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Juni-Stormyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Juånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Jämtgavelnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Jättjärnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Klövberget (norra)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Kullbäcken-Markbäckenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Kålhuvudetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Lidängenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Lill-Mårdsjöbäckenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Lillsjöslåttenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Linvarpetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Lovik-Storflonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Långharsholmenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Långnäsmonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Lövlundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Maljanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Malungsfluggenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Masugnsgrundetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Mossaträsklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Moälvenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Myckelsjö hackslåttlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Myckeläng hagmarklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Måckelmyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Navarånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Nipor i Myrelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Nipsippan i Nässjö bylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Nipsippan vid Krångenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Nordsjövikarna i Faxälvenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Nyängetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Omnebergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Oringsjö/Mo-Långsjönlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Pengsjökomplexetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Prästflonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Ranklevenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Ravin i Holmelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun 

Ravin på Ronönlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Ravin vid Lidens gamla kyrkalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Raviner i Nilsbölelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Raviner vid Latmansmonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Härnösands kommun

Remmarnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Revabergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Rigstakärretlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Rigåsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Rismyrbergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Ruskhöjdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Rågsvedjebergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Rödmyråsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Salusandenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Skjulsta strandänglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Skuleskogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsvik/Kramfors kommuner

Smedsgårdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Smitingen-Härnöklubblänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Härnösands kommun

Spångmyran-Rötjärnsmyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Stensjöflonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Stockholmsgatorna (södra)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Storkälenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Stormyran i Njurundalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Stormyran på Ulvönlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Stormyran vid Äxingenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Stormyran-Lommyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Stormyrskogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge/Sundsvalls kommuner

Stornäsetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Sumpskog vid Flärkmyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Sundsjöåsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Svartnäsuddenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Svarttjärnsåsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Sönnasjöbergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Sör-Lappmyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Sör-skirsjöbergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Tolvösandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Trolltjärnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Trysundalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Tågsjöbrännanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Uvsjönlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Vattenånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Ånge kommun

Villmyranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Vitbergsbäckenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Vägsjöknösenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Härnösands kommun

Vällingsjö urskoglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sollefteå kommun

Vändåtbergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Vänta litets grundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Härnösands kommun

Västanåhöjdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Örnsköldsviks kommun

Åsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Åttjärnsbodarnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (kallas även Åtjärnsbäcken), Örnsköldsviks kommun

Älgberget-Björnbergetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Kramfors kommun

Örasjöbäcken-Storsvedjanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Timrå kommun

Övre Sulånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Sundsvalls kommun

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Länsstyrelsen får medge dispens från biotopskyddet endast om det finns särskilda skäl.

Läs mer om dispens för naturskydd.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd 
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt bioptopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

I Västernorrlands län finns 19 fågelskyddsområden. De flesta av fågelskyddsområdena är öar längs kusten där det är förbjudet att landstiga eller uppehålla sig i den omedelbara närheten under perioden 15 april - 15 augusti. Förbudet gäller inte markägarens familj eller yrkesfiskare som fiskar. Det finns också fyra naturreservat i länet som har beträdnadsförbud under viss tid; Gnäggen, Idbyfjärden, Brämön och Salen.

Två kommunala fågelskyddsområden bildades i Timrå kommun under år 2003, Rödskäret och Svartbådan. För dessa gäller landstigningsförbud mellan 1 april och 31 juli.

För Öfjärden i Örnsköldsviks kommun gäller förbud att färdas eller uppehålla sig inom området mellan 15 april och 1 augusti. Det är också förbjudet att jaga eller medföra jaktredskap eller hund mellan 1 mars och 1 oktober samt att föra bort eller skada ägg eller bo. För fågelskyddsområdet i Junsele gäller förbud under tiden 15 april - 31 juli att köra motordrivet fordon, jaga, ta med hund som inte är kopplad och föra bort eller skada ägg eller bo. Förbudet ska inte vara ett hinder för berörda markinnehavare att nyttja sina fastigheter.

De djurskyddsområden som finns i länet hittar du i kartverktyget Skyddad naturlänk till annan webbplats.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd. 

I dag görs inga nya sådana skydd, istället används andra instrument såsom detaljplaner eller naturreservat.

Karta över landskapsbildskyddet hittar du i kartverktyget Skyddad naturlänk till annan webbplats.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

I Västernorrland finns 17 naturminnen, varav de flesta är beslutade under åren 1940 - 1970. Ungefär hälften utgörs av gamla, grova eller på annat sätt märkliga träd. De övriga är geologiska bildningar eller växtlokaler.

Naturminnenas exakta läge hittar du i kartverktyget Skyddad natur.länk till annan webbplats

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara, dock maximalt 50 år, och ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer som tillexempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald men kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

I länet har vi tre Ramsarobjekt, Sulsjön/Övre Sulån i Sundsvalls kommun, Mossaträsk-Stormyran i Örnsköldsviks kommun samt Vattenån i Ånge kommun. Ett områdes status som Ramsarområde innebär inte ett särskilt juridiskt skydd, men däremot har Sverige som nation åtagit sig att bevara denna typ av områden.

Ramsarområdena hittar du i kartverktyget Skyddad natur.länk till annan webbplats

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Natura 2000 är benämningen på det europeiska ekologiska nätverk som håller på att byggas upp inom EU. Nätverket innehåller idag flera tusen naturområden varav 122 stycken finns i Västernorrlands län. I dessa naturområden ska särskilda arter och naturtyper bevaras för framtiden.

Mer information finns i respektive områdes bevarandeplan. Natura 2000-områdenas exakta läge hittar du på länsstyrelsens externa WebbGISlänk till annan webbplats eller i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad naturlänk till annan webbplats.

I Västernorrland finns 90 områden av riksintresse för naturvård. Områdena representerar naturgeografiska regioner i länet i form av karaktäristiska landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden. Men riksintressena kan även ha sällsynta karaktärsdrag ur ett nationellt eller internationellt perspektiv. Områdenas utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.länk till annan webbplats

Höga kusten pekas ut som ”kustområdet och skärgården i Ångermanland från Storfjäden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde”. Den exakta avgränsningen för området togs under 70- och 80-tal, i sampel mellan stat och kommun. Områdets utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad naturlänk till annan webbplats.

Ett antal vattendrag med tillhörande käll- och biflöden samt älvsträckor i Västernorrland är utpekade som riksintresse för skyddade vattendrag.

I de vattenområden som är utpekade i miljöbalken får inte vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftändamål utföras. Områdenas utbredning kan ses i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.länk till annan webbplats

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Du ansöker generellt om strandskyddsdispens hos kommunen. Ska du söka strandskyddsdispens inom skyddade områden gör du det hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen gjorde 2014 på uppdrag av regeringen en översyn av det utvidgade strandskyddet. Översynen resulterade i beslut att vissa områden i länet ska omfattas av utvidgat strandskydd.

Utvidgningen omfattar land- och vattenområde 200 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. På så sätt kan människor röra sig längs stränderna, samtidigt som värdefull natur i strandzonen skyddas.

Beslut SundsvallPDF

Beslut HärnösandPDF

Beslut KramforsPDF

Beslut ÖrnsköldsvikPDF

Beslut TimråPDF

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att skydda ett nätverk av värdefulla havsområden i Östersjön och Nordostatlanten. I Östersjön kallas dessa områden BSPA (Baltic Sea Protected Area). I Västernorrland finns två BSPA-områden, Höga Kusten samt Vänta Litets Grund. Sverige har ett internationellt ansvar för områdena så att värdena inte går förlorade.

Mer information om BSPA Höga Kustenlänk till annan webbplats

Kontakt