Åtgärd i naturmiljön

Ska du utföra en åtgärd som riskerar att väsentligt ändra en naturmiljö? Då måste du först samråda med Länsstyrelsen. Det gäller även områden som inte är skyddade.

Om du vill utföra en åtgärd i landskapet som kan väsentligt ändra naturmiljön ska du först samråda med Länsstyrelsen. Vi, eller annan berörd myndighet, avgör om åtgärden får utföras och vilka eventuella villkor som gäller. Detta gäller för alla områden, inte bara skyddade områden.

Ibland kan det vara svårt att bedöma i hur stor omfattning åtgärden kan komma att ändra naturmiljön. Även i tveksamma fall bör du göra en anmälan. Om du inte anmäler åtgärden, måste du som har utfört åtgärden kunna bevisa att naturmiljön inte har ändrats.

Exempel på när anmälan om samråd krävs:

  • anläggande av nya skoterleder
  • prospektering i vissa fjällområden
  • samt uppförande av renstängsel eller andra fasta anläggningar för renskötseln.

Exempel på andra tillfällen då det normalt är lämpligt att anmäla om samråd:

  • arbete med ledningar
  • husbehovstäkter
  • vindkraftverk lägre än 50 meter, mast/torn
  • eller vid andra prospekteringar.

Anmälan om samråd 

  • Du ska anmäla om samråd enligt 12 kap 6§ miljöbalken.
  • Anmäl minst sex veckor innan du planerar att genomföra åtgärden.
  • För alla anmälningar är det viktigt att du som söker först har tagit reda på vilka natur- och kulturvärden som finns i området.
  • Om risken finns för påverkan av natur- och kulturvärden ska du ange vilka försiktighetsåtgärder som vidtagits för att minimera påverkan.

Åtgärder i skog

Om åtgärden eller verksamheten gäller skogsbruksåtgärder ska samrådsanmälan göras till Skogsstyrelsen.

Åtgärder inom militära områden

Om åtgärden eller verksamheten gäller inom militära områden där Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt är verksamma ska samrådsanmälan göras till Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM).

Kommunens roll

Om Länsstyrelsen har överlåtit tillsynsansvaret till kommunen ska samrådsanmälan göras till kommunen.

Samråd för ledningar

Om åtgärden gäller att dra nya eller byta ut luft- och markledningar, rasera, underhållsröja, trädsäkra/kantträdsavverka och bredda befintliga ledningsgator med mera.

Samråd för husbehovstäkter

Om åtgärden gäller husbehovstäkt av naturgrus, berg, matjord, morän, torv, sand, lera med mera.

Samråd för mast/torn eller vindkraftverk lägre än 50 meter

Om åtgärden gäller uppförande av mast/torn eller vindkraftverk lägre än 50 meter

Samråd för prospekteringsarbeten

Om åtgärden gäller geofysiska mätningar, geokemisk provtagning, moränprovtagning, diamantborrning, karteringsdiken med mera.

Samråd för övriga verksamheter

Om åtgärden till exempel gäller att schakta i större omfattning, bygga vägar, tippa och lägga upp rivningsmassor om det inte är anmälningspliktigt enligt 9 kapitlet miljöbalken, anlägga leder för vandring, ridning och skoteråkning, genomföra större friluftsaktiviteter, friluftstävlingar med många deltagare eller rennäringsanläggningar. 

Tips inför anmälan till samråd

Vi tar hänsyn till flera saker för att en åtgärd ska kunna utföras på ett sätt som förhindrar att natur- eller kulturmiljön skadas på ett betydande sätt. Denna information kan därför hjälpa dig att göra en komplett samrådsanmälan, vilket förkortar handläggningstiden betydligt.

I vissa fall kan informationen även hjälpa dig att anpassa den planerade åtgärden till natur- och kulturvärden på ett så pass bra sätt, att du inte ens behöver göra en samrådsanmälan.

  • Ange kommun, ortsnamn och fastighetsbeteckningar.
  • Tydliga kartor så att länsstyrelsen tydligt ser var åtgärden ska utföras.
  • Tydlig beskrivning av planerad åtgärd och avsikten med den.
  • Ritningar, skisser eller bilder. T.ex. på området, arbeten som ska utföras och på saker som ska byggas.
  • Tidpunkt för den planerade åtgärden.
  • Metod för passage av vattendrag (exempelvis tryckning, grävning)
  • Exempel på natur- och kulturvärden som är viktiga att märka ut på kartorna är:
  • Fornlämningar som kan påverkas av åtgärderna.
  • Vattendrag, sjöar eller havsområden som är berörda av åtgärden du tänker utföra eller är belägna i närheten av platsen.
  • Skyddad natur, till exempel naturreservat och Natura 2000-områden.
  • Generella biotopskydd, till exempel stenmurar och öppna diken i odlingslandskapet. Ett annat exempel är alléer (även utanför odlingslandskap).
  • Platser där det finns rödlistade eller skyddade (fridlysta) växter eller djur.
  • Länsstyrelsens egna naturvårdsobjekt.
  • Områden från ängs- och betesmarksinventeringen eller ängs- och hagmarksinventeringen.
  • Nyckelbiotoper.
  • Skogsstyrelsens sumpskogar.
  • Skyddsvärda träd, till exempel sådana som har en diameter på upp mot en meter, är ovanligt gamla, har en väl utvecklad hålighet i stammen eller hamlas (beskärs regelbundet).
  • Riksintressen, t.ex. för naturvård och friluftsliv.
  • Områden där marken kan vara förorenad.
  • Beskriv vilken påverkan åtgärden har på naturmiljön och hur du tänker ta hänsyn till de natur- och kulturvärden som riskerar att påverkas. Beskriv även hur ni tänker göra för att begränsa eventuella skador på värdena.
  • Ange om du sökt andra tillstånd eller dispenser, alternativt gjort andra anmälningar, som kan behövas för att få utföra åtgärden. T.ex. strandskyddsdispens, dispens i naturreservat eller anmälan om vattenverksamhet.

Du kan ta reda på vilka natur- och kulturvärden som berörs av den åtgärd du planerar genom att gå in och söka i länsstyrelsens Webb-GISlänk till annan webbplats. Där kan du också skapa kartor över värdena. Du kan även rita in åtgärderna på kartorna.

Det finns även andra lagar och regler som är viktiga att tänka på när man gör en anmälan om samråd. Även om du bedömer att din åtgärd inte kräver ett samråd gäller fortfarande de här bestämmelserna. Tillstånd gäller för dessa områden:

Ingrepp i fornlämningar. Alla fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen. Det är förbjudet att flytta, ta bort, gräva ut, täcka över eller skada dem på något annat sätt. Tänk på att vissa fornlämningar (eller delar av dem) inte syns ovan mark. Ett område runt fornlämningen som inte är utmärkt på kartan kan därför omfattas av skyddet. Om du tänker göra något som skadar en fornlämning krävs det tillstånd för ingrepp i fornlämning.

Vattenverksamhet. Exempel på vattenverksamheter är grävning eller förläggning av kabel i ett vattenområde. En anmälan till länsstyrelsen eller ett tillstånd från domstol kan behövas för att få utföra en vattenverksamhet.

Skyddad natur. I en del områden är naturen skyddad, till exempel i naturreservat eller natura 2000-områden. Då krävs det vanligtvis tillstånd eller dispens för att göra åtgärder som kan påverka naturen i området. För Natura 2000-områden kan tillstånd krävas även om åtgärden sker utanför dess gränser men ändå kan påverka naturen i området. 

Generellt biotopskydd. Vissa biotoper i odlingslandskapet, till exempel stenmurar, åkerholmar, bäckar och öppna diken, är skyddade av generellt biotopskydd. Alléer är även de skyddade och för dessa gäller det generella biotopskyddet även utanför odlingslandskapet. Det krävs dispens för att vidta åtgärder inom biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet.

Strandskydd. Längs sjöar, hav och vattendrag finns ofta strandskydd inom 100 meter från strandlinjen. Det krävs dispens för åtgärder som skadar växter och djur eller hindrar friluftslivet. På en del platser är strandskyddet utvidgat till 300 meter.

Fridlysta växter och djur. En del växter och djur är fridlysta, vilket innebär att de skyddas av artskyddsförordningen. Då är det förbjudet att plocka, samla in, fånga, döda eller på annat sätt skada dem. I många fall är det också förbjudet att ta bort eller skada deras frön, ägg eller bon samt att störa dem. Om någon vidtar en åtgärd som innebär något av detta krävs det en dispens.

Vattenskyddsområden har skyddsföreskrifter och bildas av kommunen eller länsstyrelsen. Det kan krävas tillstånd eller dispens för åtgärder i ett sådant område. Tillståndet söks hos den myndighet som beslutat om skyddet.

Förorenad mark. Om du, vid till exempel grävarbete, misstänker föroreningar i marken ska det anmälas till tillsynsmyndigheten. Vanligtvis är det kommunen som är tillsynsmyndighet.

Bygg- eller marklov. Om åtgärden utförs inom ett område med detaljplan kan det krävas till exempel bygg- eller marklov. Kontakta kommunen om du har frågor om detta.

Åtgärder som ofta anmäls för samråd

Åtgärder som ofta anmäls för samråd är elledningar, fiberkabel, husbehovstäkter, telemaster och prospektering. Läs mer om respektive område nedan.

En vanlig anledning till att någon gör en anmälan om samråd är för att dra nya, byta ut eller rasera luft- och markledningar. Det handlar inte bara om elledningar, utan kan även handla om fiberkabel, vatten- eller avloppsledningar.

Vi rekommenderar att du går in i vårt Webb-GISlänk till annan webbplats och söker efter natur- och kulturvärden som berörs av den åtgärd du planerar. Där kan du skapa kartor över värdena samt rita in åtgärderna.

När du lämnar in en anmälan om samråd - tänk på detta:

  • Kartorna ska tydligt visa ledningens exakta sträckning, till exempel ska det framgå på vilken sida om en väg kabeln ska förläggas.
  • Om ledningen passerar vattendrag ska de platserna märkas ut på kartorna. Beskriv även vilken metod du tänker använda vid passagen.
  • När du gör en anmälan om samråd finns flera viktiga saker du bör tänka på. Läs mer under avsnittet Tips inför anmälan om samråd.

Specifika anvisningar för olika typer av ledningar

Om du följer anvisningarna i denna lista, bedömer länsstyrelsen att du inte behöver göra en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken för att dra nya, byta ut eller rasera luft- och markledningar för el eller fibernät:

  • Du måste följa övriga bestämmelser i miljöbalken samt andra lagar och regler. Vilka lagar och regler som gäller kan du läsa om i avsnittet ovan "Tips för anmälan till samråd/andra viktiga bestämmelser".

  • Permanenta körskador ska undvikas och mindre körskador eller spårbildningar ska lagas.

  • När du passerar vattendrag med arbetsmaskiner ska du använda en bro eller någon annan anordning, så att du undviker att köra i vattendraget eller påverka bottnen.

  • Du ska undvika att köra med motorfordon på våtmarker och i anslutning till sjöar och vattendrag. Alternativt ska körningen göras vintertid på tjälad mark.

  • Markledningar ska så långt möjligt dras längs befintliga vägar och plöjas ner i marken. Schaktning ska begränsas.

  • Passage med ledningar igenom ett vattenområde ska utföras med en metod där vattenområdet inte berörs (till exempel styrd borrning, tryckning eller dragning över befintlig bro).

  • Vid arbeten i kraftigt stenbunden betesmark ska marken återställas så långt som möjligt till ursprungligt skick.

  • Vid passage igenom naturbetesmarker ska det översta gräslagret (grässvålen) försiktigt tas bort för att sedan läggas tillbaka överst vid återfyllnad.

  • Dra inte ledningen igenom följande typer av områden, alternativt använd tryckning eller styrd borrning under dem:
     
    • Länsstyrelsens egna naturvårdsobjekt.
    • Områden från ängs- och betesmarksinventeringen eller ängs- och hagmarksinventeringen.
    • Nyckelbiotoper.
    • Sumpskogar.
  • Eventuellt länsvatten får inte spolas direkt ut i vattendrag utan ska samlas upp i ett slutet system eller tömmas över en yta där inga natur- eller kulturvärden skadas.

  • Spår och material från raserad luftledning ska tas omhand.

Innan du påbörjar en åtgärd, tänk på detta:

Går det inte att följa anvisningarna i listan, bedömer länsstyrelsen att du behöver göra en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

Tänk på att alla åtgärder i naturmiljön utförs på eget ansvar. Länsstyrelsen kan bedriva tillsyn oavsett om du gjort en anmälan om samråd eller inte.

Vatten- eller avloppsledningar innebär ofta en kraftigare konstruktion, och därmed större miljöpåverkan, än till exempel elledningar eller fiberkabel. Oftast behöver du därför göra en anmälan om samråd vid anläggning av dessa ledningstyper.

Med husbehovstäkt avses den förbrukning som behövs för att sköta och driva en fastighet (brukningsenhet). Materialet som bryts ut får endast användas på egen brukningsenhet. En brukningsenhet kan utgöras av flera registerfastigheter. Material får tas ur en täkt på en fastighet för att försörja hela brukningsenheten. Ska materialet användas kommersiellt, det vill säga säljas, bytas eller skänkas krävs tillstånd enligt 9 kap miljöbalken.

När det gäller samfällda vägar får material tas ur en husbehovstäkt motsvarande fastighetens andelstal i vägen. Materialet får dock läggas längs hela vägsträckan.
Verksamhetsutövaren är skyldig att känna till omfattningen av de husbehovsuttag som görs. Detta bör ske genom dokumentation och uppmätning före, under och efter avslutad täkt. Verksamhetsutövaren är skyldig att utöva egenkontroll enligt miljöbalken.

Anmälspliktiga husbehovstäkter

Husbehovstäkter kan vara så kallade C-verksamheter som ska anmälas till kommunen. Anmälningsplikt C och verksamhetskod 10.40 gäller för täkt för markinnehavarens husbehov av:

  • mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd berg,
  • torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller
  • mer än 50 000 kubikmeter totalt uttagen mängd torv.

Anmälningsplikt C och verksamhetskod 10.30 gäller för täkt för markinnehavarens husbehov av mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd naturgrus. Naturgrusförekomster utgör våra viktigaste grundvattenreservoarer och miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” syftar till att säkerställa en god och kvalitetsmässigt bra tillgång på grundvatten idag och i framtiden. Därför är det viktigt att fortsätta minska användningen av grus för att så långt som möjligt bevara naturgruset som grundvattenresurs.

Lagen säger att om en naturgrustäkt kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap. 6 f § miljöbalken eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd om:

  • det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda annat material,
  • naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller
  • naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

Om husbehovstäkten är en C-verksamhet räcker det med en anmälan till kommunen.

En husbehovstäkt är inte anmälningspliktig hos kommunen om:

  • uttaget är mindre än 10 000 ton berg eller naturgrus,
  • uttaget är mindre än 50 000 kubikmeter torv, eller
  • uttaget består utav morän.

Om husbehovstäkten inte är anmälningspliktig hos kommunen ska du som verksamhetsutövare bedöma om den kan medföra en väsentlig ändring av naturmiljön. Då ska en anmälan om samråd enligt ett 12 kap. 6 § miljöbalken göras hos länsstyrelsen. Detta gäller oavsett om du ska ha en husbehovstäkt av berg, naturgrus, torv eller morän.

Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken.

Om du bedömer att en mast, torn eller ett vindkraftverk lägre än 50 meter kan medföra en väsentlig ändring av naturmiljön, ska du göra en anmälan om samråd enligt ett 12 kap. 6 § miljöbalken.

Vi rekommenderar att du går in i vårt Webb-GISlänk till annan webbplats och söker efter natur- och kulturvärden som berörs av den åtgärd du planerar. Där kan du skapa kartor över värdena samt rita in åtgärderna.

För att skydda fågellivet i närområdet och minska riskerna för att fåglar flyger in i staglinor på konstruktioner utrustade med sådana, ska linorna förses med fågelavisare.

När master, torn eller vindkraftverk lägre än 50 meter tas ner, ska det ianspråktagna området återställas. Återställningen ska utformas så att platsens naturliga flora och fauna kan återetablera sig. Vidare ska vegetationen så långt möjligt återfå samma funktion som innan uppsättningen.

Undersökningar av berggrunden med syfte att finna utvinningsbara fyndigheter kallas för prospektering. I Sverige sker ingen statlig prospektering, i stället är det privata företag eller enskilda personer som utför prospekteringen. Prospektering kräver speciell kompetens och stora finansiella resurser.

Den som vill starta en gruva eller har en idé om var en fyndighet kan finnas behöver ett undersökningstillstånd. Ett undersökningstillstånd avser ett specifikt område och det är Bergmästaren på Bergsstaten som beviljar tillståndet. Tillståndet ger ensamrätt till undersökning och gäller för en treårsperiod. Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt (även i förhållande till markägaren) att kartlägga berggrundsgeologin inom det aktuella området med syfte att ta reda på om det finns en fyndighet, hur den i så fall är beskaffad, dess storlek och eventuella brytvärdhet.

För att bedriva undersökningsarbete krävs en arbetsplan. Arbetsplanen godkänns av Bergmästaren men markägare och sakägare får yttra sig över arbetsplanen. Trots att en verksamhetsutövare beviljats undersökningstillstånd krävs oftast ett 12:6 samråd. Där kan länsstyrelsen besluta om den planerade verksamheten/åtgärden är av sådan karaktär att den inte kan tillåtas eller tillåtas med vissa skyddsåtgärder. Ett undersökningstillstånd ger inte verksamhetsutövaren rätt till att bryta utan det är precis som det låter, man får undersöka om området innehåller de fyndigheter som önskas.

Om en fyndighet påträffas, och en utvinning bedöms sannolik, beviljar bergmästaren efter samråd med länsstyrelsen bearbetningskoncession. Den som beviljats bearbetningskoncession bestämmer över fyndigheten under den tid koncessionen gäller, vilket normalt är 25 år. Den som har haft ett undersökningstillstånd på den aktuella platsen ges företräde till en bearbetningskoncession av den eventuella fyndigheten.

För att själva gruvan ska kunna starta krävs tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Tillståndet söks hos mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen kan ge tillstånd för provbrytningstillstånd. Mer information om prospektering finns på bergsstatens webbplatslänk till annan webbplats.

Kontakt