Vilt och rovdjur

I jaktlagen står vilka vilda djur som får jagas. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.

All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. I jaktlagen anges att allt vilt är fredat. För fredat vilt gäller fredningen även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas om det tillåts enligt jaktlagen. Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- och licensjakt.

I Sverige har fastighetsägare rätt att jaga på den mark som hör till fastigheten. Jakt kan också utarrenderas.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser samt samla in och sammanställa avskjutningsstatistik

Länsstyrelsens ansvar för viltförvaltningen:

  • att administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
  • att delta i förvaltningen av de stora rovdjuren
  • att i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
  • att förebygga och ersätta skador av vilt som inte får jagas
  • att informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.

Varje län har viltförvaltningsdelegationer som hjälper Länsstyrelsen med att förvalta viltstammarna. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Jaktförordningenlänk till annan webbplats

Statens vilt – 33 § i Jaktförordningenlänk till annan webbplats

Jakttid för björn 2018

Björnen är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former. För att reglera antalet björnar och förebygga skador på tamdjur och renar får skyddsjakt och viss licensjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda.

Länsstyrelsernas beslut om licensjakt utgår från den inriktning som den regionala förvaltningen har beslutat sig för ska gälla i länet. Licensjakt får aldrig ske så att antalet björnar i ett län eller ett förvaltningsområde understiger den miniminivån som Naturvårdsverket fastställt för länet och förvaltningsområdet.

Björn får efter beslut jagas från och med den 21 augusti till och med senast den 15 oktober eller tills beslutat antal björnar inrapporterats är fällda.

Beslut björnjakt 2018PDF

Underlag för licensjaktbeslutPDF

Lathund - information inför björnjakt i Västernorrland 2018PDF

Björnspillningsinventering VSC-rapport 2015PDF

Villkor samt blankett - anmälan av björnåtelPDF

Dokumentation av åtelPDF

Så gott som all björnjakt beslutas av länsstyrelsen. Du som tänker jaga björn behöver känna till en del villkor förutom de generella bestämmelserna om jakt och vapen som finns i jakt- och vapenlagstiftningen. Du behöver läsa länsstyrelsens beslut om jakt för just det område där du ska jaga. Där finns viktiga villkor för jakten och telefonnummer för att få reda på hur många djur som finns kvar på tilldelningen i området.

  • För jakt på björn krävs kulvapen klass 1.
  • Vid jakt på björn får halvautomatiska vapen laddas med maximalt sex skott, ett i loppet samt fem i ett magasin som har kapacitet för fem skott.
  • Det är tillåtet att använda åtel vid licensjakt på björn.
  • Det är tillåtet att använda hundar som är lämpliga vid björnjakt. Högst två hundar får användas samtidigt vid jakt på björn eftersom jakt med hund på ett olämpligt sätt kan innebära en onödigt hög stress för den jagade björnen.
  • Vid jakt på björn ska en eftersökspatrull finnas tillgänglig inom två timmar.

För aktuell information om antal fällda björnar och hur många som återstår av tilldelningen i länet eller området ring 0611-34 91 53.

Läs mer om fällda björnar på Statens veterinärmedicinska anstaltlänk till annan webbplats (SVA) eller på databasen Rovbaselänk till annan webbplats.

Besiktningsmän från länsstyrelsen besiktar fällda björnar och tar prover. Statens veterinärmedicinska anstalt kan med hjälp av dessa prover bestämma exempelvis ålder på björnen. Förvaltning och forskning samarbetar och många provdata som samlas in används inom björnforskningen. Vid licensjakt får jägaren behålla skinnet.

Lodjuret är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former. För att reglera antalet lodjur och förebygga skador på tamdjur och renar får skyddsjakt och viss licensjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda.

Länsstyrelsernas beslut om licensjakt utgår från den inriktning som den regionala förvaltningen har beslutat sig för ska gälla i länet. Licensjakt får aldrig ske så att antalet lodjur i ett län eller ett förvaltningsområde understiger den miniminivån som Naturvårdsverket fastställt för länet och förvaltningsområdet.

Så gott som all lodjursjakt beslutas av länsstyrelsen. Du som tänker jaga lodjur behöver känna till en del villkor förutom de generella bestämmelserna om jakt och vapen som finns i jakt- och vapenlagstiftningen. Du behöver läsa länsstyrelsens beslut om jakt för just det område där du ska jaga. Där finns viktiga villkor för jakten och telefonnummer för att få reda på hur många djur som finns kvar på tilldelningen i området.

  • För jakt på lodjur kan kulvapen, klass 1 eller 2, samt hagelvapen användas.
  • Halvautomatiska vapen får användas endast om de kan laddas med maximalt två patroner i magasin och ett i patronläge.
  • För andra vapen finns ingen sådan begränsning.
  • Hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas tillgänglig inom två timmar.
  • Det är tillåtet att använda hund vid lodjursjakt, det får dock inte släppas fler än två hundar efter samma lodjur och hundarna får inte bytas ut under jakt på samma lodjur under en och samma dag.
  • Länsstyrelsen får besluta om jakt på lodjur med typgodkända fångstredskap.

Lodjur får efter beslut jagas från och med den 1 mars till och med senast den 15 april eller tills beslutat antal lodjur inrapporterats är fällda.

För aktuell information om antal fällda lodjur och hur många som återstår av tilldelningen i länet eller området ring 0611-34 91 53.

Läs mer om fällda björnar på Statens veterinärmedicinska anstaltlänk till annan webbplats (SVA) eller på databasen Rovbaselänk till annan webbplats.

Besiktningsmän från länsstyrelsen besiktar fällda lodjur. Hela lodjurskroppen tas omhand och skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt. Förvaltning och forskning samarbetar och många provdata som samlas in används inom lodjursforskningen. Vid licensjakt får jägaren behålla skinnet.

Kronhjorten har sin utbredning i vissa delar av Västernorrlands län. Stammen ska regleras så att inte oacceptabla skador uppkommer på växande gröda och skog samt risker för trafikskador orsakade av kronhjort. Jakt efter kronhjort ska i huvudsak ske inom kronhjortsskötselområden.

Inom kronhjortsskötselområde har markägare ett direktinflytande och ett ansvar för förvaltningen.

Vid beslut om bildande av kronhjortsskötselområde är det viktigt att risken för trafikolyckor samt skador på skog och gröda särskilt beaktas. Det är synnerligen viktigt att markägare som har kronhjort på sina marker får möjlighet att upprätthålla en rimlig balans mellan hjortstammen och skogens utveckling. Detta bör tydligt framgå av en skötselplan. Ett väl fungerande samråd mellan markägare och jakträttshavare är av mycket stor betydelse.

Områdena bör sammanfalla med skötselområdena för älg. Ansökan om registrering av kronhjortsskötselområde samt ändringar i befintligt område ska komma in till länsstyrelsen senast den 31 januari. Blankett för ansökan om registrering av kronhjortsskötselområde hittar du längst ner på sidan.

Inom kronhjortsskötselområden är jakttiden 16 augusti– den 31 januari. Under tiden den 16 augusti fram till den andra måndagen i oktober får jakten enbart avse hind och kalv. Till och med den 30 september ska jakten efter hind och kalv ske som smyg- eller vaktjakt.

På mark som inte registrerats som kronhjortsskötselområde får årskalv jagas under tiden den 16 augusti fram till den andra måndagen i oktober (enbart smyg- eller vaktjakt) och under tiden den 1 januari – den 31 januari.

Om det behövs för att förebygga skada, får årskalv som uppträder vid fält med oskördad gröda eller orsakar stamskada på barrträd jagas utan att det behövs något tillstånd från länsstyrelsen under tiden 1 juli till 15 april.

Anmälan om jaktresultat skall för registrerat kronskötselområde göras till Länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång, även om inte något djur har fällts.

Naturvårdsverket har ansvar för säljaktlänk till annan webbplats tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten.

Beslut om säljakt 2018.PDF

Skyddsjakt tillåts av länsstyrelsen på en del arter under vissa förutsättningar. Beviljandet av skyddsjakt är ett undantag från de allmänna bestämmelserna om att alla vilda däggdjur och fåglar i grunden är fredade. Skyddsjakt kan till exempel beviljas för att förhindra allvarlig skada.

Ansökningsblankett för skyddsjakt hittar du längst ner på sidan.

Som framgår av jaktförordningen ska tre förutsättningar vara uppfyllda för att skyddsjakt ska kunna medges:

  • ett av de fyra skälen nedan ska föreligga
  • skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den aktuella artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde
  • det får inte finnas någon annan lämplig lösning som löser behovet av skyddsjakt

De fyra skälen är:

  1. Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön
  2. Av hänsyn till flygsäkerheten
  3. För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
  4. För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana växter eller djur

Stegvis bedömning av skyddsjakt

En stegvis bedömning om behov av skyddsjakt gör det lättare att se om alla förutsättningar är uppfyllda. När det gäller en ansökan som rör allvarlig skada kan en stegvis bedömning till exempel se ut så här:

  1. Är det sannolikt att en allvarlig skada kommer uppstå eller förvärras under rådande förhållanden?
    Svar: Nej - ansökan avslås
    Svar: Ja - till steg 2
  2. Försvårar skyddsjakten upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten i dess naturliga utbredningsområde? Svar: Ja - ansökan avslås
    Svar: Nej - till steg 3
  3. Finns det en annan lämplig lösning?
    Svar: Ja - ansökan avslås
    Svar: Nej - skyddsjakt kan medges

 

Länsstyrelsen kan i vissa fall ge tillstånd till jakt på sådant allmänt vatten och sådana holmar, klippor och skär, som inte hör till något hemman. Jakt gäller säl och småvilt såsom sjöfågel och annat vilt som omfattas av den allmänna jakttiden.

Hur ansöker jag?

  1. Ansök genom att fylla i och skicka in blanketten "Ansökan om jakt på allmänt vatten" till Länsstyrelsen Västernorrland, 871 86 Härnösand eller vasternorrland@lansstyrelsen.se. Blanketten hittar du längst ner på denna sida. 
  2. Betala ansökningsavgiften. Summan är 1350 kronor och ska betalas in på bankgiro 5050-0651. Ange tydligt vem som är avsändare. Vi prövar din ansökan när du betalat ansökningsavgiften.

Vem får tillstånd?

Vi ger i första hand tillstånd till personer som är fast bosatta i skärgården eller vid kusten och som har erfarenhet av jakt samt goda kunskaper om djurlivet och naturförhållandena i dessa områden. Tillstånden kan beviljas för tre år.

Vad är allmänt vatten?

Jakträttigheterna på allmänt vatten tillhör staten. Allmänt vatten finns i havet samt i vissa större sjöar till exempel Vänern och Vättern.

Var går gränsen mellan enskilt och allmänt vatten?

Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten går 300 meter ut från strandlinjen eller, om kurvan för tre meters djup går längre ut, längs den kurvan.

Mindre öar

Vid bestämmande av strandlinjen räknas inte mindre öar, varför dessa kan vara omgivna av allmänt vatten. I det sistnämnda fallet görs ett visst undantag från principen att det allmänna vattnet disponeras av staten. I den mån de nyssnämnda mindre öarna utgör fastighet eller del av fastighet har ägaren jakträtt intill 100 meter från stranden.

Landshövdingen är ordförande i delegationen. Utöver honom består delegationen av 15 ledamöter med varsin ersättare. Dessa är utsedda enligt en förordning och består av fem politiska företrädare, en ledamot med särskild kunskap om trafiksäkerhet och illegal jakt, samt ledamöter från intressena jakt- och viltvård, naturvård, friluftsliv, jordbrukare, lokalt näringsliv och turism, yrkesfiske, rennäring, fäbodbruket och skogsnäring.

Hans Backlund, Politisk företrädare

Susanne Lindahl, Politisk företrädare

Lars-Gunnar Hultin, Politisk företrädare

Rodney Engström, Politisk företrädare

Ola Halling, Politisk företrädare

Roger Wiklander, Särskild kunskap i frågor om trafiksäkerhet och illegal jakt

Göte Grubb, Representerar jakt- och viltvårdsintresset

Lars Bengtsson, Representerar naturvårdsintresset

Wiltrud Daniels, Representerar naturvårdsintresset

Bertil Nordin, Representerar friluftsintresset

Stig Högberg, Representerar ägare och brukare av jordbruksmark

Agne Säterberg, Representerar näring och turism

Göran Tjernberg, Representerar skogsnäringen

Lennart Vessberg, Representerar Ekoturism

Mika Pastinen, Representerar yrkesfisket

Thomas Eriksson, Representerar fäbodbruket

Thomas Kroik Kristoffersson, Representerar rennäringen

Kontakt

Karin Saltin

Jakthandläggare