Skötsel av skyddad natur

Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.

Länsstyrelsens skötsel av skyddad natur

I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.

Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.

Skötsel och förvaltning i Västernorrlands län

Länsstyrelsen Västernorrland ansvarar för skötsel och förvaltning av länets statligt skyddade naturområden så som Skuleskogens nationalpark, naturreservat, Natura 2000-områden och fågelskyddsområden. Arbetet syftar till att bevara och stärka naturmiljöer och arter samt att göra en del av områdena tillgängliga för allmänheten.

För dig som besökare

För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.

Kontakta Länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.

Programmet Värna Vårda Visa

Värna Vårda Visa Västernorrland är en avsiktsförklaring för hur Länsstyrelsen Västernorrland tänker arbeta med att förvalta och sköta naturskyddade områden mellan 2024 och 2030. Här kan du läsa om vilka övergripande mål och prioriteringar som finns gällande de statliga naturskyddade områdena i länet.

Värna Vårda Visa Västernorrland - Ett program för förvaltning och skötsel av naturskyddade områden 2024-2030 Länk till annan webbplats.

Beslut och skötselplan

Varje naturreservat har ett beslut och en skötselplan. I beslutet finns specifika regler kopplat till syftet med reservatet. Skötselplanen anger på vilket sätt området ska förvaltas och skötas. För att naturmiljön ska bevaras och utvecklas, samt på vilket sätt området ska göras tillgängligt för besökare. Varje reservats beslut och skötselplan finns att läsa på Naturvårdsverkets webbplats och det finns även en direktlänk från respektive reservat här på webbplatsen under fliken Besöksmål.

Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Besöksmål

Naturtypsskötsel i länet

  • Vissa av Västernorrlands läns skogsreservat som innehåller tallskogar, sköts genom kontrollerade naturvårdsbränningar.
  • För att upprätthålla artrikedomen i ängs- och betesmarker genomförs slåtter och betesdrift i ett 50-tal naturreservat. Varje år kör vi ut betesdjur med pråm till Långharsholmen. Det är en obebodd ö i Klingerfjärden.
  • Vi genomför också åtgärder i vattendrag och på myrar. För att förbättra och återskapa normala hydrologiska förhållanden i syfte att gynna hotade arter och naturmiljöer.

Naturvårdsbränning

Under tusentals år har skogarna i taigan brunnit med jämna mellanrum. Många arter har anpassat sig till detta, några till den grad att de riskerar att dö ut om branden uteblir och deras livsmiljö försvinner. En kontrollerad brand, det vi kallar naturvårdsbränning, ger samma effekt som de bränder skogen är anpassad till. Skillnaden är att en naturvårdsbränning utförs av utbildad personal inom ett begränsat område och är kontrollerad från början till slut. En vild brand däremot kan starta var som helst, när som helst och brinna vilt innan den antingen slocknar av sig själv eller släcks av räddningstjänsten. Vid en kontrollerad bränning styr vi hur intensivt och var det brinner. Vi har också tydliga mål som till exempel hur stor andel av barrträden som ska skadas.

Så går en naturvårdsbränning till

Planering av en naturvårdsbränning startar flera månader innan själva bränningsarbetet utförs. Platsen är noga utvald och studerad, för att effekterna i landskapet ska bli så goda som möjligt. En naturvårdsbränning genomförs på en dag då vindar, mark- och luftfuktighet är lämpliga. Det kan inte vara för fuktigt men inte heller för torrt. Det gör det också svårt att långt i förväg säga vilken dag det sker.

Vatten och släckningsutrustning finns på plats under hela bränningsarbetet. Ett tiotal personer arbetar med och bevakar bränningen så att den inte smiter utanför avgränsningarna. Elden tänds i långsmala remsor inom de säkrade gränserna. En remsa får brinna ut innan nästa tänds. På så vis regleras eldens hastighet och styrka. Efter bränningen är området svart och sotigt under en period. Redan året därpå brukar dock grönskan vara tillbaka.

I följande film berättar medarbetare vid Länsstyrelsen Västernorrland om nyttan med naturvårdsbränningar och förberedelserna och säkerheten kring detta arbete.

Åtgärder som efterliknar bränder

Ibland bedömer vi att det inte går att genomföra en naturvårdsbränning på ett säkert sätt. Det kan till exempel bero på att det svårt att få vatten till området. Då tar vi till andra metoder som till viss del liknar resultatet efter en brand. Det kan till exempel vara att skrapa bort det översta jordlagret, att gallra bort gran eller skala av bark på träd så att de dör. Åtgärder som efterliknar bränder är mer krävande och tar ofta längre tid att få samma effekt som vid en naturvårdsbränning. Det är även ofta mer kostsamt.

Vissa arter behöver också värmen och röken från elden för att para sig eller för att gro. En naturvårdsbränning är därför den enda skötselmetod som ger samma resultat som en vild brand.

Projektet Life2Taiga

Under åren 2022-2028 deltar bland annat Länsstyrelsen Västernorrland i projektet Life2Taiga. Där utförs naturvårdsbränningar för att öka naturvärden i brandskadad skog:

Om projektet Life2Taiga

Friluftsliv och tillgänglighet

För ett 50-tal naturreservat genomförs åtgärder för att göra områdena mer tillgängliga för allmänheten. I ett mindre antal reservat spridda i länet genomför vi mer omfattande anordning. Vi bygger ramper, rastplatser, entréer och anlägger stigar för att underlätta besöken. Vi ser också till att det finns informationstavlor och i vissa fall foldrar om området. Mer information i form av kartor och bilder från reservaten, hittar du på sidorna om våra naturreservat:

Naturreservat

Fastighetsförvaltning

På uppdrag av fastighetsägaren sköter och underhåller vi fastigheterna på bland annat Trysunda, Högbonden och Skuleberget. Vi tar hand om vägar, gränser och uppdaterar nyttjanderätter.

Kontakt

John Granbo

Skyddad natur

Johan Uebel

Natur i Höga Kusten

Dela sidan:

Landshövding

Carin Jämtin

Besöksadress

Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19

Postadress

871 86 Härnösand

Organisationsnummer

202100-2445

Följ oss