Örasjöbäcken-Storsvedjan
Reservatet består av Örasjön och Örasjöbäcken samt omgivande naturskogar. I Örasjöbäcken lever den hotade flodpärlmusslan, vilket var ett av huvudskälen till att området blev skyddat som naturreservat. I skogen finns den sällsynta långskägglaven.
Hinder kan förekomma!
Skötseln av stigen i detta område är inte högprioriterad. Det kan därför förekomma hinder i form av nedfallna träd utmed hela stigen.
Flodpärlmusslor och sländor
Flodpärlmusslan lever i strömmande vatten och har blivit allt ovanligare. I Västernorrlands län finns den fortfarande kvar i ganska många vattendrag. För att flodpärlmusslan ska kunna föröka sig är den beroende av att det finns öring.
Förr i tiden var det vanligt att musslorna plockades och tömdes i jakten på pärlor. Detta är förbjudet idag, flodpärlmusslan är fridlyst i hela Sverige!
I Örasjöbäcken finns dagsländan Alainites muticus och nattsländan Philopotamusmontanus. Tillsammans utgör de karaktärsarter för små fina skogsbäckar.
- Flodpärlmusslan är en decimeterstor fridlyst mussla som lever i strömmande vatten med grus- och stenbottnar. Arten räknas som starkt hotad i Sverige då den minskat starkt i antal.
- Flodpärlmusslan har höga krav på sin livsmiljö för att kunna föröka sig. Vattnet ska ha bra kvalitet, bottnen ska vara av rätt slag och rätt fisk måste leva där. I Västernorrland finns fortfarande ett flertal vattendrag med livskraftiga bestånd av flodpärlmussla.
- Flodpärlmusslan har en intressant reproduktion. Äggen utvecklas till larver i musselhonans gälar. För att larverna ska kunna utvecklas vidare måste de haka fast på gälbladen hos en lax eller en öring. Mussellarverna lever nästan ett år som parasit på fiskens gälar innan de släpper taget och hamnar i gruset på botten av vattendraget. Här lever de sedan vidare, kanske i över 100 år, genom att filtrera fram ätbara partiklar ur vattnet.
- Om musslorna inte kan föröka sig kan de ändå leva kvar i ett vattendrag mycket länge. Görs restaureringsåtgärder för att förbättra livsmiljön, kan de i bästa fall åter föröka sig. Till exempel kan vandringshinder tas bort så att lax och öring kan simma genom vattendraget igen.
Naturskog med vedsvampar och långskägg
Skogarna i området och kring bäcken domineras av gran men även lövrikare partier och tallskog finns. I och över bäcken finns bitvis gott om lågor (döda liggande träd) i olika nedbrytningsstadier. Skogens orördhet och den rika tillgången på död ved innebär att det finns ett flertal sällsynta arter i reservatet som trivs i dessa miljöer.
På lövlågor trivs arter som veckticka och kandelabersvamp. På granlågorna växer till exempel svamparna stjärntagging, kristallticka, rynkskinn, lappticka och rosenticka. Andra naturskogsknutna arter är doftticka på sälg, stor aspticka, aspgelélav och korallblylav på asp. Lunglav växer på både björk, asp och sälg. Den sällsynta laven långskägg finns i norra delen av reservatet. Det är en av de rikligaste kända förekomsterna av långskägg i Medelpad.
- Långskäggslaven känns igen på sin långa bål som liknar julgransglitter och hänger på grangrenarna som en girlang. Den är oftast 0,5-1 meter lång.
- Laven klarar inte uttorkning, brand eller modernt skogsbruk och den förökas enbart vegetativt. Det vill säga genom att delar av lavbålen lossnar och genom vinden sprids över till närliggande träd och fästa fast där.
- Långskägg är starkt tillbakaträngd i Europa och nuvarande utbredning finns i huvudsak i södra Norge och mellersta Sverige. I Sverige breder den ut sig på ett smalt band från Värmland upp till mellersta Norrland, med störst utbredning i Ångermanland och Medelpad.
- Omkring 90 procent av den svenska förekomsten av arten finns i vårt län, varav en stor del i Kramfors kommun.
Hackspettar och skalbaggar
Enstaka högstubbar av asp med bohål visar att platsen är en bra plats för att få syn på hackspettar. I området finns spår efter både tretåig hackspett och spillkråka. Den rika tillgången på död ved ger också goda förutsättningar för en rik skalbaggsfauna.
Lerbäckstallen
En tall i reservatet bör nämnas då den är både gammal och stor. Den är känd av lokalbefolkningen och har fått namnet Lerbäckstallen. I brösthöjd är omkretsen cirka 3,4 meter.
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:
- Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar.
- Samla in mossor, svampar eller lavar med undantag för plockning av matsvamp för husbehov.
- Genom grävning eller på annat sätt skada mark och block.
- Samla in eller föra bort ryggradslösa djur.
- Klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet.
- På marken köra motordrivet fordon annat än på befintliga vägar. Förbudet gäller ej skoterkörning vintertid på Örasjöns is.
- Fiske är inte tillåtet i sjön eftersom att det inte finns något arrende och därför säljs inget fiskekort.
- Sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
- Bedriva fiske i Örasjöbäcken.
- Utföra vetenskapliga undersökningar som innebär markering av provytor eller annan åverkan inom reservatet utan länsstyrelsens tillstånd.
- Använda området för idrottsarrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.
Serviceinformation
Fakta
Beslutsår: 2006
Storlek: 227 hektar
Kommun: Timrå
Förvaltare: Länsstyrelsen
Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000
Hitta hit
Kommer du från kusten kör du via Bergeforsen. Där tar du av mot Ljustorp, passerar både Ljustorps kyrka och Lagfors kyrka. Efter ytterligare 2,7 kilometer, i Uddefors, finns en skogsbilväg som går in mot de tre reservaten Fageråsen, Rigåsen och Örasjöbäcken-Storsvedjan. Sväng vänster efter cirka 1,5 kilometer. Därefter har du drygt sex kilometer kvar fram till parkeringen.
Kontakt
Frågor om anläggningar eller skötsel av statliga naturreservat
Förvaltning av skyddad natur, Länsstyrelsen Västernorrland
Telefon, växel: 0611-34 90 00