Mjällådalen

Genom den vackra och kuperade Mjällådalen rinner Mjällån fram som en slingrande orm. Här finns flera mil vandringsleder, många rastplatser och två vindskydd för övernattning.

Friluftsliv

Mjällådalen är ett stort reservat med goda möjligheter till friluftsliv. Flera vandringsslingor leder runt i området. Terrängen är bitvis ganska kuperad med höga åsryggar och mycket upp och ner. Lederna går ofta nära ån och bjuder på fina vyer och rastplatser. Ån är även populär för fiske.

Vandring

Entrén och parkeringen till reservatet ligger på västra sidan väg 331 strax norr om Tunbodarna. Härifrån utgår tre vandringsslingor som är markerade med olika färger.

• Södra Mjällåslingan (blå) är 5 kilometer lång från och tillbaka till entrén. Den går ner till Petter Norbergs bro och en runda söderut. Det är en vandringsslinga som lämpar sig att gå med barn eftersom den inte är lika lång och kuperad som övriga vandringsleder. Den bjuder på fin vandring vid ån och passerar flera intressanta saker att titta på, som en korvsjö och spår efter bävrar.
• Skogsslingan (gul) är en förlängning av Södra Mjällåslingan som fortsätter längre ner längs ån. Hela rundan till och från parkeringen är cirka 10 kilometer. Skogsslingan är mer kuperad än Södra Mjällåslingan och går mycket i gammal fin granskog.
• Norra Mjällåslingan (röd) är nästan 12 kilometer lång och går i en runda på bägge sidor ån mellan de två broarna Petter Norbergs bro och Norra bron. Den bjuder på omväxlande vandring över branta åsar och längs flackare partier längs ån. Denna led är bitvis mycket utmanande.
  

Arbete pågår med att färdigställa ytterligare en led, en anslutning mellan Västanå och Mjällådalens naturreservat. Denna led finns utsatt på kartorna på skyltar och i foldern, men är i dagsläget inte helt färdig.

Mer information om vandringslederna samt en karta över hela reservatet finns i foldern om Mjällådalen:

Folder om Mjällådalen (the brochure also contains information in english) Länk till annan webbplats.

Övernatta i vindskydd och tält

I reservatet finns tre vindskydd. Två av dessa är stora övernattningsvindskydd med eldstäder där det också finns yta för att sätta upp tält; Åkröken och Södra vindskyddet. Det går också att tälta vid vindskyddet Gammelhuken och vid rastplatsen Långkrången.

Fiske

Mjällån är populärt för fiske, men du måste ha fiskekort! Den största delen av reservatet ligger inom Ljustorpsåns fiskevårdsområde, men en bit av norra delen av reservatet ligger inom Mjällåns fiskevårdsområde. Mer information om fisket och fiskekort hittar du på Fiskekartan.se eller under respektive fiskevårdsområde på webbplatsen Fiskekort.se.

Webbplatsen Fiskekort.se Länk till annan webbplats.

Webbplatsen Fiskekartan.se Länk till annan webbplats.

Format av vattnets krafter

Mjällådalen började formas under och efter den senaste istiden när en väldig isälv rann här och grävde sig ner i marken. Faxälven, som idag rinner samman med Ångermanälven, passerade på den tiden genom denna dalgång. Under istidens slutskede för cirka 10 000 år sedan var vattenmassorna mycket stora eftersom det minskande istäcket smälte i snabb takt.

Isälven förde med sig mängder med löst material, block och finare fraktioner. Detta kom att fylla det som då var en havsvik i hela sin bredd med sediment i lager på lager. Vattnets krafter skapade de höga åsryggar som finns än idag på många ställen i Mjällådalen. Landhöjningen har gjort så att Mjällådalen idag ligger långt från havet. Mjällån och tillrinnande bäckar har sedan fortsatt formandet av landskapet. Det är en ständigt pågående process där vattnets krafter skär ner i marken och skapar raviner och rasbranter. Mjällåns lopp ändras lite varje år.

Naturen i reservatet

Mjällån är oreglerad och har ett naturligt lopp genom dalgången. Det är ganska ovanligt idag när de flesta vattendrag är påverkade på olika sätt. Åns naturliga flöde i kombination med jordarter som lätt eroderar ger en miljö som ofta förändras. Här sker ofta ras och skred, ån ändrar sitt lopp och träd faller ner i ån när marken under dem vittrar sönder. Allt detta skapar förutsättningar för de höga naturvärden som finns i Mjällådalen.

I sandbankarna och de eroderade niporna trivs många insekter. Vissa av dem är ovanliga, som till exempel strandskalbaggen Bledius littoralis. Det finns också ovanliga växter i Mjällådalen som lätt trängs undan av andra växter. Ett exempel är sötgräs som behöver naturliga störningar av översvämningar eller ras för att kunna sprida sig.

I Mjällådalen har över 100 rödlistade arter hittats. Att en art är rödlistad betyder att population i Sverige minskat och vissa av arterna riskerar att dö ut. Antalet rödlistade arter i Mjällådalen visar att det här är en mycket värdefull dalgång för naturens skull.

Skogen

I dalgången finns varierade skogar, både gamla granskogar och områden med yngre blandskog och lövskog. I de äldre skogarna är träden grova och imponerande. Här trivs många svampar, lavar och mossor, vilket visar att skogen stått orörd länge. Vandrar du längs Skogsslingan får du gå i riktigt gammal skog. I detta område har också den ovanliga vårsvampen bombmurkla hittats.

Andra ovanliga arter som hittas i skogslandskapet i Mjällådalen är blackticka, lappticka, rynkskinn, aspfjädermossa, doftticka, trolldruvemätare, karelsk barkfluga, klotsporig murkla och glesgröe.

Ån 

Mjällån är nationellt utpekat som särskilt värdefullt. Åns lopp är varierat med både strömmande, forsande partier och lugna meandrande sträckor. Att en å meandrar betyder att vattnet skär ut skarpa svängar i landskapet. När svängarna blivit så runda att de nästan går ihop kallas de meandersvängar. Dessa bildas genom att vattnets krafter ständigt nöter på den yttre sidan av svängen medan det på innersidan samlas sand och grus. Till slut är meandersvängen så stor att svängarna möts och vattnet bryter igenom. Då blir det kvar en avskuren åsväng som kallas korvsjö.

Den varierade ån med gott om nedfallna träd i vattnet är ett viktigt reproduktionsområde för havsvandrande arter som havsöring, harr och flodnejonöga. Förutsättningarna är också goda för reproduktionen av lax.

Kulturlämningar

Människor har länge levt och arbetat i Mjällådalen. Bland de tidigaste spåren av människor är de många fångstgropar som finns här. Förr i tiden jagades älg genom att gräva djupa gropar som djuren skulle ramla ner i. Det var en effektiv jaktmetod men förbjöds 1864.

Under flera hundra år hade bönderna i några byar i Ljustorp sina fäbodar på östra sidan av Mjällån. Dit flyttade man med boskapen för att få bra bete under sommaren. Från till exempel Tuna by var det en promenad på ungefär åtta kilometer upp till fäbodarna. Delar av de gamla fäbodstigarna finns fortfarande kvar och ingår i dagens stigsystem.

Under andra halvan av 1800-talet omvandlades fäbodarna till en mängd torpställen och fick fast befolkning. I norra delen inom det som idag är reservat, hörde torpen under Västanå järnbruk. De som bodde där fick jobba på bruket som ett sätt att betala hyran. De hade också sina egna små jordbruk med djur och odlingar. Torpen som låg på västra sidan av ån var väldigt isolerade i skogen. Det fanns inga vägar så de fick följa stigar eller enkla hästvägar till Västanå där det fanns skola och affär. Behövde de besöka läkare var det en lång resa ner till Härnösand som gällde.

I Mjällådalen finns också många spår av den flottning av timmer som skedde här ända fram till 1969. Det finns än i dag delvis öppna ängar nära ån där det tidigare bedrevs slåtter.

Närliggande reservat

Nära Mjällådalen finns Västanåfallets naturreservat som är ett populärt besöksmål:

Västanåfallet

Vintertid kan man åka skidor i Korstjärnsmyrans naturreservat som ligger en halvmil västerut:

Korstjärnsmyran