Gustaf Adolfskolan (GA)

Gustaf Adolfskolan består av tre byggnader: huvudbyggnaden från 1892, en gymnastikbyggnad från 1921 och en mindre byggnad från 1959. Troligen utgör Gustaf Adolfskolan den största folkskolan i Norrland, och förmodligen kan en lika imponerande byggnad endast återfinnas i storstäder som Göteborg, Malmö och Stockholm.

Historik

Gustaf Adolfskolan skulle egentligen byggas mellan den nya Gustaf Adolfkyrkan och läroverket (idag Hedbergska gymnasiet). Men då både kyrkan och läroverket ansågs behöva mera fria och öppna lägen, valde staden att förlägga skolhuset söder om järnvägen. I dåvarande skolparken intill Skolhusalléns västra sida.

På så sätt skapade stadsfullmäktige en storskalig och monumental västra front för Sundsvalls stenstad, det representativa stadscentrum där uppförande av endast sten- och putsade tegelhus inom en rektangel från Selångerån i norr, Strandgatan i öster, järnvägen i söder och Floragatan i väster skulle bli verklighet. Eftersom detta betraktades som den egentliga staden, avsågs det monumentala kyrka-skolstråket väster om Skolhusallén fungera som en barriär mot den mer anspråkslösa träbebyggelsen i väster. Det var med tidens mått ofantligt stora volymer placerade i ett storskaligt stadslandskap med öppna vyer som skapade distans både till staden i övrigt och till den enskilde invånaren.

Tävling för bästa arkitektförslag

En tävling utlystes och i prisnämnden satt professor A. T. Gellerstedt, professor M. Isaeus och rektor C. Kastman. Första priset om 1 000 kronor delades mellan arkitekterna Hermansson och Anderberg. Förslaget upptog 29 lärosalar, slöjdsal för flickor, rum för skolbad, två mindre dagrum för lärarpersonalen och bostäder för överlärare och vaktmästare.

Byggmästaren J.C. Björklund fick förtroendet att uppföra skolhuset för en entreprenadsumma om 209 000 kronor. Men då kontraktet skulle skrivas ville han ha ytterligare 20 865 kronor, och då kontrakterades istället byggmästare A. Svensson. Dennes anbudssumma uppgick till 220 000 kronor.

Ett bevis på stadens engagemang för folkbildning

I november 1890 togs de första spadtagen och i augusti 1892 stod skolhuset färdigt. Invigningen av skolan skedde 1 oktober 1892. Att så mycket pengar och omsorg lades ned på en folkskola. tyder på stadens ambitioner och engagemang även för den mer folkliga bildningen. Materialen, skalan och utsmyckningen var annars det vanliga för läroverk och universitet.

Beskrivning av huvudbyggnaden

Huvudbyggnaden är uppförd i tre våningar samt förhöjd sockelvåning (en slags entrésollösning) och delvis inredd vind. Dess planform kan liknas vid ett U med huvudfasaden mot Skolhusallén och vändande sig med armarna mot väster. Entrén var ursprungligen en baksidesentré och kan väl uppfattas så än idag. Här är dörrarna utbytta mot ett bruneloxerat aluminiumparti. Även här finns en stenportal, fritt klassicerande i sin utformning. Fasaden har likartad utformning som de tidigare beskrivna.

Fasadarkitekturen kan karaktäriseras som florentinsk renässans. Där fönstren grupperar sig tre och tre delade i andra och tredje våningen med 3/4 kolonetter med kompositakapitäl. Fönstren är sammanförda med bågar i natursten.

Över fönstren i andra våningen löper en längre sammanhållande båge. Även den är gjord av natursten. I putsytan mellan denna och fönstrens övre båge finns gipsmedaljonger symmetriskt placerade. I tredje våningen "bär" kolonetterna en bredare kornisch i natursten. Högst upp i risalitens torndel finns en snäckfris. Södra fasaden och norra fasaden är utformade på likartat sätt. Ett mycket brett risalitparti skjuter fram huvuddelen av fasaden. Båda fasaderna har en central huvudport med två dörrblad.

Dörrbladen är försedda med antytt medeltida smidesbeslag i anslutning till gångjärnen. Porten inramas av en kraftig portal med manieristiskt inspirerade drag. Husets stomme utgörs av murtegel, men den utvändiga spritputsen sträcker sig endast i 1,5 plan, däröver finns en slätputs. Taket, vars utsprång är ovanligt kraftigt, är ett flackt valmat tak belagt med skivfalsad plåt.

Gymnastikbyggnadens historik

1916 påbörjades en utredning om uppförande av gymnastikbyggnader för Östermalms- och Södermalms skolor (dit GA-skolan räknades). Stadsfullmäktige ansåg att byggnaden skulle förläggas till brandstationens tomt, nordöst om folkskolan på andra sidan järnvägen.

Folkskolestyrelsen avstyrkte förslaget eftersom vägen till gymnastikbyggnaden ansågs farlig för barnen. Och läget intill brandstationens verkstäder bedömdes vara störande för undervisningen. Istället föreslog man att byggnaden skulle uppföras på västra sidan om folkskolans lekplan (skolgård).

Styrelsen gav stadsarkitekten Natanael Källander i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till byggnad. Vilken skulle innehålla en betydligt större gymnastiksal med skilda avklädningsrum för pojkar och flickor. Stadsfullmäktige beslöt i mars 1917 att gå på folkskolestyrelsens förslag.

50 000 kronor anslogs ur fondmedel, men på grund av för hög anbudssumma från entreprenörhåll, drygt 81 000 kronor, fick skolbygget vänta i tre år. 1920 fick man ytterligare 100 000 kronor av stadsfullmäktige och byggmästaren N. O. Nordlund kontrakterades för 143 755 kronor.

Beskrivning gymnastikbyggnaden

Gymnastikbyggnaden påminner om huvudbyggnaden i utförande, då den står på en naturstensgrund med murtegelstomme och utvändig slätputs samt brutet tak belagt med tvåkupigt lertegel.

I separerade ingångar mot norr når man pojkarnas respektive flickornas omklädningsutrymmen. Entréerna är markerade med naturstensportaler liknande huvudbyggnadens entréportaler. Långsidornas fasader har markerats med utanpåliggande, putsade så kallade följare. De påminner om en slags gotiska strävpelare av liknande karaktär, som det sena 1800-talet använde i kyrkobyggnadssammanhang.

Takets tältartade form ger byggnaden ett drag av järnvägsstationsarkitektur med en centralt utskjutande volym där gymnastiksalen är inrymd. Detta sammantaget gör att byggnaden mycket väl anpassats till 1890-talets eklekticism.

Användes för militära ändamål

1940 evakuerades skolbarnen från GA-skolan till Södermalmsskolan och skolan överfördes till militära ändamål under andra världskriget. Den kom bland annat att nyttjas som sjukhus för finska flyktingar.

1948 påbörjades skolundervisning igen. 1959 uppfördes en mindre byggnad i sydväst. Genom skolreformer under 1950-talet blev folkskolan en grundskola med låg- och mellanstadium i början på 1960-talet. Denna verksamhet lades ned 1986. Därefter har den kommunala vuxenskolan flyttat in sin verksamhet här.