Vattenån

Vattenåns vattensystem hyser en av landets mest skyddsvärda förekomster av flodpärlmussla.  Tillsammans med det intilliggande reservatet Helvetesbrännan omfattas nu en stor del av åns tillrinningsområde av skydd. Det ger goda förutsättningar för bevarande av åns naturvärden.

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer, främst ett biologiskt väl fungerande vattensystem. Vattenmiljöerna hänger intimt samman med omgivande skogsmiljöer och därför är syftet att även dessa miljöer ska utvecklas i huvudsak fritt efter naturligt förekommande processer.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet. Området är sedan år 2013 också upptaget på den så kallade Ramsarlistanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster över världens mest skyddsvärda våtmarker och vattenmiljöer.

Stenig terräng bevarade naturvärden

Vattenån är cirka 8,5 kilometer lång och avvattnar Vattensjön i det intill belägna naturreservatet Helvetesbrännan. Trakterna kring ån är starkt präglade av forna tiders skogsbruk, inte minst så kallade dimensionshuggningar under 1800-talets slut. De gamla, grova tallarna plockades bort och skogsbränder bekämpades. Detta medförde en tämligen sluten barrblandskog.

Tack vare den bitvis otillgängliga blockrika terrängen har vissa skogsfläckar undgått sågen och äldre tallar står här kvar. Området är tydligt präglat av tidigare bränder och har bitvis ett markant inslag av asp, sälg och björk. 

Blockigheten gjorde det även besvärligt att flotta timmer i vattendragen. Därför byggdes rännor vid sidan av Vattenån i början av 1800-talet, istället för att rensa bort sten i själva ån. Det innebär att vattenmiljöerna till stor del är förhållandevis ostörda, vilket gynnar både fisk och vattenlevande insekter.

Små musslor indikerar bra vattenstatus

I Vattenån lever också den skyddsvärda flodpärlmusslan. Det totala antalet är skattat till nästan tvåhundra individer. Här är mer än en tiondel av dem kortare än 50 millimeter och det finns individer kortare än 20 millimeter. Små individer betyder att musslorna kan föryngra sig. Därför kan man dra slutsatsen att vattenkvalitet och bottensammansättning har bra status vilket är positivt för fiskfaunan.

Dagsländor och utter

I ån finns flera förorenings- och försurningskänsliga ryggradslösa insekter, exempelvis dagsländorna Nigrobaetis digitatus, Ephemera danica och Alainites muticus, bäcksländan Dinocras cephalotes samt nattsländan Philopotamus montanus. Utter vistas regelbundet i Vattenån.

Svamp- och växtarter längs ån

Några påträffade arter är koralltaggsvamp, stor aspticka, tallticka, blackticka, taigaporing, liten hornflikmossa, mikroskapania och timmerskapania. Längs ån växer också bland annat skogsrör, tibast, blåsippa och kransrams.

Närliggande naturreservat

Helvetesbrännan gränsar i väster. Fårberget ligger i norr och Lill-Gravberget i söder.

Undersökning av Vattenån. Foto: Oskar Norrgrann

Flodpärlmusslan är en decimeterstor fridlyst mussla som lever i strömmande vatten med grus- och stenbottnar. Arten räknas som starkt hotad i Sverige då den minskat starkt i antal. Flodpärlmusslan har höga krav på sin livsmiljö för att kunna föröka sig.  Vattnet ska ha bra kvalitet, bottnen ska vara av rätt slag och rätt fisk måste leva där. I Västernorrland finns fortfarande ett flertal vattendrag med livskraftiga bestånd av flodpärlmussla.

Flodpärlmusslan har en intressant reproduktion. Äggen utvecklas till larver i musselhonans gälar. För att larverna skall kunna utvecklas vidare måste de haka fast på gälbladen hos en lax eller en öring.

Mussellarverna lever nästan ett år som parasit på fiskens gälar innan de släpper taget och hamnar i gruset på botten av vattendraget. Här lever de sedan vidare, kanske i över hundra år, genom att filtrera fram ätbara partiklar ur vattnet.

Om musslorna inte kan föröka sig kan de ändå leva kvar i ett vattendrag mycket länge. Görs restaureringsåtgärder för att förbättra livsmiljön, kan de i bästa fall åter föröka sig. Till exempel kan man ta bort vandringshinder så att lax och öringen kan simma genom vattendraget igen.

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller omkullfallna träd och buskar.
  • Samla in mossor, svampar eller lavar med undantag för plockning av matsvamp.
  • Genom grävning eller på annat sätt skada mark eller vattenmiljöer.
  • Samla in eller föra bort insekter eller andra ryggradslösa djur.
  • Köra motordrivet fordon annat än på befintlig väg. Förbudet gäller inte snöskoter på snötäckt mark.
  • Sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
  • Uppföra anläggning, såsom vindskydd, koja, bänk, spång, stängsel, ledning, mast eller torn.
  • Vaska efter guld eller andra ämnen.
  • Genomföra tävlingar, lägerverksamhet eller andra större arrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.

Serviceinformation

  • Informationstavla

Kontakt

John Granbo

Enheten för skyddad natur

Fakta

Beslutsår: 2014

Storlek: 321 hektar

Kommun: Ånge

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000

Rubrik

Text