Örasjöbäcken-Storsvedjan - pärlmusslor och gammelskog

Vid Örasjön. Foto: John Granbo

Reservatet består av Örasjön och Örasjöbäcken samt omgivande naturskogar. I Örasjöbäcken lever den hotade flodpärlmusslan vilket var ett av huvudskälen till att området blev skyddad som naturreservat. I skogen finns den sällsynta långskägglaven.

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. Närmare bestämt ett varierat naturskogsområde och ett naturligt fungerande vattendrag.

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet.

Tillgänglighet

Stigen i detta område högprioriteras inte. Det kan därför förekomma hinder iform av träd utmed hela stigen.

Flodpärlmusslor och sländor

Flodpärlmusslan lever i strömmande vatten och har blivit allt ovanligare. I Västernorrlands län finns den fortfarande kvar i ganska många vattendrag. För att flodpärlmusslan ska kunna föröka sig är den beroende av att det finns öring (se faktaruta nedan).

Förr i tiden var det vanligt att man plockade musslorna och tömde dem i jakt efter pärlor. Detta är förbjudet idag då flodpärlmusslan är fridlyst i hela Sverige.

I Örasjöbäcken finns finns dagsländan Alainites muticus och nattsländan Philopotamusmontanus. Tillsammans utgör de karaktärsarter för små fina skogsbäckar.

Naturskog med vedsvampar och långskägg

Skogarna i området och kring bäcken domineras av gran men även lövrikare partier och tallskog finns. I och över bäcken finns bitvis gott om lågor (döda liggande träd) i olika nedbrytningsstadier. Skogens orördhet och den rika tillgången på död ved innebär att det finns ett flertal sällsynta arter i reservatet som trivs i dessa miljöer.

På lövlågor trivs arter som veckticka och kandelabersvamp. På granlågorna växer till exempel svamparna stjärntagging, kristallticka, rynkskinn, lappticka och rosenticka. Andra naturskogsknutna arter är doftticka på sälg, stor aspticka, aspgelélav och korallblylav på asp. Lunglav växer på både björk, asp och sälg. Den sällsynta laven långskägg finns i norra delen av reservatet. (Se fakta nedan). Det är en av de rikligaste kända förekomsterna av långskägg i Medelpad.

Hackspettar och skalbaggar

Enstaka högstubbar av asp med bohål visar att platsen är en bra plats för att få syn på hackspettar. I området finns spår efter både tretåig hackspett och spillkråka. Den rika tillgången på död ved ger också goda förutsättningar för en rik skalbaggsfauna.

Lerbäckstallen

En tall i reservatet bör framhävas då den är både gammal och stor. Den är känd av lokalbefolkningen och har fått namnet Lerbäckstallen. I brösthöjd är omkretsen cirka 3,4 meter. Denna tall finns registrerad i Trädportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Där kan du själv lägga in gamla och grova träd som du känner till.

Flodpärlmusslor. Foto: Frans Olofsson

Flodpärlmusslan är en decimeterstor fridlyst mussla som lever i strömmande vatten med grus- och stenbottnar. Arten räknas som starkt hotad i Sverige då den minskat starkt i antal. Flodpärlmusslan har höga krav på sin livsmiljö för att kunna föröka sig.  Vattnet ska ha bra kvalitet, bottnen ska vara av rätt slag och rätt fisk måste leva där. I Västernorrland finns fortfarande ett flertal vattendrag med livskraftiga bestånd av flodpärlmussla.

Flodpärlmusslan har en intressant reproduktion. Äggen utvecklas till larver i musselhonans gälar. För att larverna skall kunna utvecklas vidare måste de haka fast på gälbladen hos en lax eller en öring.

Mussellarverna lever nästan ett år som parasit på fiskens gälar innan de släpper taget och hamnar i gruset på botten av vattendraget. Här lever de sedan vidare, kanske i över hundra år, genom att filtrera fram ätbara partiklar ur vattnet.

Om musslorna inte kan föröka sig kan de ändå leva kvar i ett vattendrag mycket länge. Görs restaureringsåtgärder för att förbättra livsmiljön, kan de i bästa fall åter föröka sig. Till exempel kan man ta bort vandringshinder så att lax och öringen kan simma genom vattendraget igen.

Långskäggslaven känns igen på sin långa bål som liknar julgransglitter och hänger på grangrenarna som en girlang. Den är oftast 0,5 - 1 meter lång.

Laven klarar inte uttorkning, brand eller modernt skogsbruk och den förökas enbart vegetativt det vill säga genom att delar av lavbålen lossnar och genom vinden kan spridas över till närliggande träd och fästa fast där.

Långskägg är starkt tillbakaträngd i Europa och nuvarande utbredning finns
i huvudsak i södra Norge och mellersta Sverige. I Sverige breder den ut sig på ett smalt band från Värmland upp till mellersta Norrland, med störst utbredning i Ångermanland och Medelpad. Omkring 90 % av den svenska förekomsten av arten finns i vårt län, varav en stor del i Kramfors kommun.

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar. 
  • Samla in mossor, svampar eller lavar med undantag för plockning av matsvamp för husbehov.
  • Genom grävning eller på annat sätt skada mark och block. 
  • Samla in eller föra bort ryggradslösa djur.
  • Klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet.
  • På marken köra motordrivet fordon annat än på befintliga vägar. Förbudet gäller ej skoterkörning vintertid på Örasjöns is.
  • Fiske är inte tillåtet i sjön eftersom att det inte finns något arrende och därför säljs inget fiskekort.
  • Sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
  • Bedriva fiske med annat än handredskap i Örasjön.
  • Bedriva fiske i Örasjöbäcken.
  • Utföra vetenskapliga undersökningar som innebär markering av provytor eller annan åverkan inom reservatet utan länsstyrelsens tillstånd.
  • Använda området för idrottsarrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Stig Stig

Kontakt

Johan Rytterstam

Enheten för skyddad natur

Fakta

Beslutsår: 2006

Storlek: 227 hektar

Kommun: Timrå

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000