Granliden - gammelskog i nordsluttning

Granliden. Foto: Per Sander

Granliden är ett naturskogsartat granskogsområde med en hel del arter som är knutna till död ved. Du når reservatet via vägen som löper i reservatets norr kant.

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och en värdefull naturmiljö. Närmare bestämt en naturskogsmiljö som har mycket döda stående och liggande träd.

Naturreservatet är av Regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet.

Brandpåverkad nordsluttning

Granlidens nordsluttning domineras av barrblandskog. Flera fuktdråg, där vatten åtminstone vissa delar av året rinner, finns utmed sluttningen. I norr rinner Svartsjöbäcken. Mellan bäcken och den naturskogsartade skogen finns ett smalt myrstråk.

Området utgörs av grandominerad blandskog med bitvis stort inslag av tall, björk och asp. Spritt i hela området finns sälgar i olika dimensioner och äldre tallar. Sluttningen är brandpräglad efter en skogsbrand någon gång under 1800-talet. De fuktigare partierna har troligen undgått brand. Spår efter branden syns tydligt i form av brandljud (skador) i de gamla tallarna och det finns även spridda gamla brandstubbar.

Lavar och vedsvampar

Som i de flesta gammelskogar finns det gott om naturskogsknutna arter i Granliden. På äldre granar växer ibland gammelgranskål. På gamla sälgar finns lunglav, ofta tillsammans med stuplav. Två andra arter på sälg är doftticka och skrovellav. En raritet i Granliden är liten aspgelélav som växer på asp. En annan art som är knuten till asp är den relativt ovanliga stora asptickan.

I skogen finns gott om granlågor (liggande döda träd) i olika grovlekar och nedbrytningsstadier. Dessa är huvudsakligen rötade av klibbticka men även ovanligare svamparter växer på dem. Rynkskinn, doftskinn, rosenticka, lappticka, violmussling och gränsticka är alla sådana exempel.

Barkplattbagge och hackspettar

Den rika tillgången på död ved av olika trädarter, ger goda förutsättningar för en rik skalbaggsfauna. I reservatet är den mycket sällsynta skalbaggen större barkplattbagge (se nedan) funnen. I området kan du se spår efter både spillkråka och tretåig hackspett.

Större barkplattbagge. Foto: Pekka Bader

Den starkt hotade insekten större barkplattbagge är knuten till grova granlågor i gamla fuktiga granskogar. Den blir 10-18 millimeter lång och är platt och blanksvart i färgen. Arten är så utpräglat störningskänslig att den missgynnas av varje form av skogsbruk. Den är idag klassad som starkt hotad och endast ett fåtal platser bedöms idag hysa livskraftiga populationer.

Larvutvecklingen sker under barken på grova omkullfallna granar med grov bark. Arten nyttjar ytterst sällan lågor med en diameter mindre än 25 cm i bösthöjd.

Större barkplattbagge finns främst i täta, fuktiga granbestånd belägna på sumpig mark eller till exempel invid bäckar. Det är skogar som oftast klarar sig undan en skogsbrand.

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar.
  • Samla in mossor, svampar eller lavar med undantag för plockning av matsvamp för husbehov.
  • Genom grävning eller på annat sätt skada mark och block.
  • Samla in eller föra bort ryggradslösa djur.
  • Klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet.
  • Köra motordrivet fordon.
  • Sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
  • Utföra vetenskapliga undersökningar som innebär markering av provytor eller annan åverkan inom reservatet utan länsstyrelsens tillstånd.
  • Använda området för idrottsarrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering

Kontakt

Johan Rytterstam

Enheten för skyddad natur

Fakta

Beslutsår: 2006

Storlek: 90 hektar

Kommun: Örnsköldsvik

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000