Tingshuset

Under 1800-talet hölls ting i Sollefteå på flera olika ställen. Efter 1882 höll man till i en flygelbyggnad till Hullsta gård. 1902 konstaterade hösttinget att det var nödvändigt att häradet uppförde ett särskilt tingshus.

Historik

1904 gav Härnösands landskansli tillstånd för att uppföra ett särskilt tingshus. För att spara pengar valde man ingen centralt belägen tomt att bygga på. Istället köpte man en tomt i hörnet av Djupövägen och Bryggaregatan (nuvarande Hågestavägen). Entreprenaden gick till byggmästaren J. Wallgren. Han skulle uppföra tingshuset efter ritningar av arkitekten Folke Zettervall, som ritade ett hus i fornnordisk anda.

Beskrivning

Tingshusets huvudbyggnad är placerad i nord-sydlig riktning på den stora
hörntomten i kvarteret Rättvisan 4. Separata byggnader uppfördes samtidigt för
vaktmästare och uthus. Vaktmästarbostaden inrymmer förutom bostadslägenhet även två fångceller. Den ursprungliga uthusbyggnaden innehöll bodar för ved och kol samt ett avträde. Numera är de omdisponerade för garage.

Timmerbyggnader

Samtliga byggnader är uppförda i timmer och är till och med nedre våningens
fönster klädda med stående panel medan övre hälften av husen samt gavelfälten övervägande har liggande panel. Den yttre panelbeklädnaden är målad i mörkt brunt med de dekorativa detaljerna i grönt, rött och gult. Sadeltaken är belagda med tvåkupigt lertegel. En del taknockar avslutas av genombrutet kambräde och somliga gavelnockar avslutas av gapande drakhuvuden. Skorstenarna är höga och smala med genombrutna huvar.

Övernattningsrum för nämndemän

Tingshusbyggnadens mellersta del är något indragen både på framsidan och
baksidan och flankeras således av något framskjutande partier av vilka det i norr inrymmer den på tvären i huset förlagda tingssalen. På husets båda gavlar finns ett trapphus. I det norra går trappan upp till enkelrummen ovanför tingssalen, vilka från början var avsedda som övernattningsrum för nämndemännen.

På södra gaveln är ett utbyggt halvcirkelrunt trapphus där trappan leder upp till bostadsvåningen. På baksidan finns ett trapphus i form av ett runt torn, med en spiraltrappa och en loftgång som stöttas av träpelare.

Entré med association till stavkyrkor

Till tingssalen leder en trappa av granit som på var sida omges av stora granitblock. Det utskjutande vindfånget vid ingången till tingssalen ger starka associationer till stavkyrkorna. I trekantfältet ovanför dörren är utskurna blommor och i mitten Guds allseende öga inom en triangel. Vindfångets taknock bär ett långt, smalt fabeldjur med uppspärrad mun.

Gavelfältet ovanför vindfånget har rankornamentik och texten "Sollefte ting" och gavelnocken pryds här av huvudet av en tupp, symbol för vaksamheten.

Fyrsidigt utsiktstorn

Taket över tingssalsdelen är uppbyggt till ett fyrsidigt utsiktstorn och krönes av lagens jämnt vägande vågskålar. Samtliga fönster är indelade i små spröjsade glas. Exteriören har inte förändrats i någon nämnvärd grad, endast en utbyggnad på husets baksida i form av ett arkivrum har tillkommit.

Över stora ingångsdörren är ett tredelat fönster ut till foajén och dörren flankeras av uppåtgående strävor, som avslutas med utstående skulpterade rundlar. Dessa utgör i sin tur stöd för en tvärgående balk, som avslutas med drakhuvuden.

Öppen spis enda värmekällan

Norra väggen upptas till stor del av en öppen spis som från början var den enda värmekällan. Den är nedtill uppbyggd av rött tegel och har vitputsad kupa med sex kvadratiska ventilationshål placerade tre och tre över varandra. Här finns byggåret 1906 inpräglat i en kopparplåtshuv.

Modernisering under 50-talet

Under 1950-talet skedde en viss modernisering av tingssalen för att få den ljusare. Man vitmålade väggfälten ovanför panelen och bytte ut de gamla möblerna mot andra i ljust träslag av vanlig kontorsmodell. De gamla bänkarna för allmänheten utbyttes och de ersattes av enkla soffor i röd galon. En av järnkronorna togs bort och ljusrör och spotlights monterades uppe vid taket.

Återställande under 90-talet

Under 1990-talet har ett återställande av tingssalen genomförts. Den ursprungliga möbleringen har delvis återförts och 1950-tals bänkarna har flyttats ut i vestibulen. Väggbelysningen har nedmonterats och den under 1950-talet borttagna takkronan har åter inmonterats. Väggytorna har tvättats. 1994 genomfördes dessutom en exteriör renovering med målning av fasader, komplettering av snickerier och staket samt omläggning av lertegeltak.

Skyddsföreskrifter


Skyddsföreskrifterna omfattar exteriören inklusive vaktmästarbostad och omgivande staket, interiört själva tingssalen med förstuga.

  • Byggnader och staket på tingshustomten får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
  • I huvudbyggnadens inre får inte göras ingrepp i stomme, ändring av
    rumsindelning, ändring av eller ingrepp i fast inredning.
  • Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  • Hela området skall vårdas så att anläggningens karaktär inte förvanskas.
  • Det på situationsplanen med särskild linje, markerade området, får inte ytterligare bebyggas. Inom skyddsområdet får inte heller sådana åtgärder vidtas med mark och vegetation att karaktären förvanskas. De staket som finns inom tingshustomten får inte rivas eller på annat sätt förändras.
  • Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen lämna tillstånd till att byggnadsminnet ändras i strid med skyddsföreskrifterna.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Beslut -
Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1995-12-15, Diarienummer 221-9736-95.

Sollefteå kommun, Rättvisan 4, TINGSHUSET, SOLLEFTEÅ.

Zettervall, Folke - Arkitekt.

Wallgren, Johan - Byggmästare.

Byggnader

Byggnader, 4 stycken (1904):

  • Tjänste- och vaktmästarbostad
  • Tingshus
  • Uthus (två stycken)