Sundsvalls stadshus

Foto: Julia Cronqvist

Sundsvalls stadshus uppfördes 1865 - 68 efter ritningar av arkitekt Birger Oppman. Anledningen var att staden skulle kunna erbjuda stadshotell för resande och att de styrande skulle ha en egen administrativ byggnad, ett stadens hus.

Gamla stadshuset

Det första stadshuset i Sundsvall hade i anslutning till hotellet en mindre festivitetslokal, men betoningen på högtid och elegans var inte iögonfallande. Byggnadens fasader och interiörens utsmyckningar fick en praktfull renässansprägel. Tyngden och allvaret tonades ned medan monumentaliteten framhävdes.

Nya stadshuset traditionellt och påkostat

När Sundsvalls stadshus skulle byggas upp igen efter branden 1888, önskade de
styrande i staden att det skulle uppföras efter ett etablerat och representativt
formspråk av traditionell karaktär. Samtidigt skulle det vara påkostat och praktfullt.

Redan i november 1888 beslöt stadsfullmäktige att infordra ritningar för en
restaurering av stadshuset. Stadsarkitekten Per Appelberg i Sundsvall och arkitekten Andreas Bugge i Skien, Norge, skickade in handlingar till detta. Under tiden stod stadshuset tomt och tillbommat.

Den 1 juni 1889 redovisar en artikel i Sundsvalls-Posten att Bugge flyttat till Sundsvall och visat upp sina vinnande ritningar. Den 15 juni 1889 tog stadsfullmäktige beslutet om stadshusets restaurering och en byggnadskommitté tillsattes. Byggnadsnämnden å sin sida beslutade den 26 juli 1889 att godkänna ritningarna för stadshusets ombyggnad.

Förutsättningarna för uppbyggnaden var till det yttre från början givna då grunden liksom delar av yttermurarna fanns kvar. Däremot hade branden förstört det mesta av innandömet.

Stora förändringar

Den största förändringen i stadshuset, förutom att stadshotellet helt försvinner,
är att man särskiljer funktionerna för stad och stat. Stadsfullmäktigesalen förläggs i öster och rådhusrättens tingssalar i väster. En annan viktig förändring Bugge genomförde var den nya festsalen en trappa upp. En trappa upp förlades den nya salongen med läktare, fyra festrum, samt en mindre matsal i sydöstra hörnet, till största delen i den nya volymen.

Stadsförvaltning och rådhusrätt flyttar in

Större delen av den ursprungliga byggnadens bottenvåning reserverades för stadens olika förvaltningar. Rådhusrätten förlades på den motsatta sidan i övre våningen. Stadshuset omstöps sålunda för att motsvara 1890-talets krav på en offentlig byggnad där den kommunala förvaltningen vuxit till en självklar institution.

Ombyggnad med pampig entré

Byggnaden fick en mer dominerande huvudentré med tre dubbeldörrar mot Stora torget, och ett skärmtak uppburet av konstrikt utformade smideskonsoler över dubbeldörrarna. På bägge sidor om huvudentrén skjuter kraftiga risaliter ut för att ytterligare förstärka den centrala betydelsen. Allt detta för att skapa den pampiga inramning som krävdes och som skulle vara en föraning om vad besökaren kunde förvänta sig av interiören. Här liksom i andra storslagna byggnader, skulle vestibulen och trapphallen tjäna till att imponera på besökarna.

Trapphallen i både botten- och övervåning byggdes ut. Arkitekt Bugge förenklade den putsarkitektur Oppman konstruerat på 1860-talet. Bland annat försvann lisener, takfotens konsolfris och fönsteromfattningarnas listverk. Byggnaden fick även en slätputsad attikavåning och en takfot utan en gavelfronton.

Funktionalism långt före stilriktningens födelse

Det kan idag upplevas som om ombyggnaden i denna våning gjordes på 1930-talet snarare än 1890-talet. Det är funktionalism långt före stilriktningens födelse. Förenklingarna, mittpartiets betoning och lanterninens ombyggnad, där det tidigare klocktornet reduceras till en plattare konstruktion med överljus av säteritaksmodell, ger Bugges stadshus en mer horisontell och storslagen karaktär än Oppmans.

Byggnadsvolymen har på detta sätt också blivit mer sammanhållen. Utvändigt accentuerades storslagenheten i byggnaden genom de två skulpturgrupperna av C J Dyfverman, som kröner de bägge mittrisaliterna, beställda av Bugge 1890.

Mot söder skapades en pendang till huvudfasaden, där mittpartiets uppbyggnad med stadshussalongens stora galafönster livar upp byggnadens baksida.

Stadshusets restaurang inrymdes i bottenplanet i den nytillbyggda delen som vetter söderut, mot nuvarande Rådhusgatan och parken Hedern. Till höger om huvudentrén låg matsal och kök, till vänster fanns schweizeri och biljard. Schweizeriet var hållet i tysk ölstugestil, med laverade trätak och målade gubbar i de boaserades väggarnas speglar.

Dyrbar inredning

Invändigt fick stadshuset en mycket påkostad, ståndsmässig och praktfull utformning, där knappast några kostnader sparades på den dyrbara och konstfulla i inredningen.

Interiören har inslag av både nationalromantik och renässans. Förebilderna till
interiörerna kan man bland annat finna i Berns salonger i Berzelii park, Cirkus på Djurgården och Uppsala universitets huvudbyggnad.

Skyddsföreskrifter

Skyddsföreskrifterna omfattar exteriör samt interiör.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminne 25 juni 1975.

Sundsvalls kommun, Stadshuset 1, STADSHUSET, SUNDSVALL.

Historisk funktion: Stadshus.

Nybyggnadsår: 1865-1868.

Oppman, Folke Birger - Byggmästare.