Sundsvalls järnvägsstation

Sundsvalls stationshus har en prägel av jugend och nationalromantik och påminner om en så kallad salkyrka. Området omges av bebyggelse, främst kontorsfastigheter och större trafikleder.

Beskrivning

Stationen är en relativt låg tegelbyggnad med kalkputsad fasad i en gråvit kulör. Huset bär drag av såväl nationalromantik som jugend. Det har släktskap med dansk arkitektur och uppvisar likheter med flera skånska stationshus ritade av Folke Zettervall.

Öster om stationsbyggnaden ligger ett mindre uthus, utformat i samma stil och material som stationen, med tegeltäckt pulpettak. Det sammanbinds med
huvudbyggnaden med en låg mur, även den putsad och tegelkrönt.

Rakt över spåren från stationshuset ligger ett expeditionshus med vidbyggt vattentorn, utfört i samma material och stil som stationshuset.

I nära anslutning ligger lokstallet, även det i samma stil med putsade fasader i en ljust gråvit avfärgning.

Huvudbyggnaden

Huvudbyggnaden liksom lokstallarna och bangårdshuset uppfördes med en
murtegelstomme och har utvändigt en spritputsfasad; en rappad kalkputsyta utan några ornamentala detaljer. Huvudbyggnaden har en låg sockel i natursten. Planen är renodlad, enkel och funktionell.

Yttertaket är ett stort svängt valmat tak belagt med tvåkupigt tegel. För att komma till spåren går man rakt igenom stationens mittparti ut på andra sidan. Denna del av byggnaden bildar en separat del från resten av byggnaden genom sitt läge och form.

Vänthall och entré

Själva vänthallen, som är huvudrummet i byggnaden, är högt i taket. Kassettaket i vänthallen, de målade snickerierna samt höjden i taket gör, att den påminner något om en medeltida storsal. På vissa delar av taket finns en något jugendinspirerad växtornamentik målad.

Entrén mot spåren har ett utskjutande lågt sadeltak uppburet av två kraftiga kolonner i natursten. Klockan som var en viktig del av en stationsbyggnad, är centralt placerad högst upp på mittpartiet.

Detta blev Folke Zettervalls sista stora stationshus, utfört under hans 40-åriga epok som arkitekt åt Statens Järnvägar. 1989 - 90 utfördes en renovering av byggnaden.

Historik

Införandet av järnväg underlättar kommunikationen avsevärt

När järnvägens införande i många europeiska länder vid mitten av 1800-talet underlättades kommunikationen avsevärt mellan olika landsdelar, speciellt i ett avlångt land som Sverige. Den fick framförallt stor betydelse för försvaret, skogs- och järnbruksindustrierna i de norra delarna av landet. I Sverige beslöts det tidigt, att staten skulle bygga stambanorna, men några stambanor byggdes även av privata företag.

Sundsvalls första järnväg

Sundsvall fick sin första järnväg år 1874. Då sammanbands staden med norra
stambanan via en enskild, smalspårig järnväg mellan Torpshammar och Sundsvall. Stationen var den träbyggnad som fortfarande ligger kvar vid hamnen och som uppfördes 1875 efter ritningar av arkitekt Axel Kumlien.

Järnvägen förstatligas

Kort därefter, under 1880-talet, förstatligades banan och gjordes bredspårig. Då Ostkustbanan på 1920-talet skulle anslutas till Sundsvalls Centralstation lades trafiken om och det anlades ett helt nytt stationsområde sydost om centrum för de båda banorna.

Centralstationen viktigt inslag i stadsbilden

Här uppfördes också nuvarande Sundsvalls Centralstation 1925 efter ritningar av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall. I anslutning till stationen, på andra sidan bangården, byggdes ett rundlokstall med åtta stallplatser samt ett expeditionshus med vidbyggt vattentorn. Vidare uppfördes inom bangårdsområdet godsmagasin, verkstadsbyggnader och lastkajer. Över perrongerna uppfördes perrongtak konstruerade i limträ.

Tågstationen blev redan från början ett viktigt inslag i stadsbilden, kring vilket mycket kom att röra sig.

Skyddsföreskrifter stationshus

  • Byggnaderna får inte rivas.
  • Byggnadernas stommar får inte rivas, byggas om eller ersättas med andra material.
  • Byggnaderna får inte till sina exteriörer byggas om eller förändras.
  • Ingrepp i stationshusväntsalens fasta inredningar får inte göras. Här avses takets bågkonstruktion, gröna kakelväggar, dörrar och fönster, dekorationsmåleri, smidesdetaljer, lås och trycken, dricksfontän, med mera.
  • Byggnaderna skall underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minkar och med material och metoder som är anpassade till byggnadernas egenart.
  • Det till byggnaden tillhörande skyddsområdet, markerat på planritningen, får inte ytterligare bebyggas eller förändras så att det kulturhistoriska värdet minskar.

Skyddsföreskrifter perrongtak

  • Perrongtaken får inte rivas, byggas om eller på annat sätt förändras.
  • Perrongtaken skall vårdas och underhållas på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Detta skall ske med material och metoder som är anpassade till anläggningens egenart.
  • Åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa tågtrafikens framkomlighet får dock vidtas i samråd med Riksantikvarieämbetet.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Stationshus: Byggnadsminne 1 januari 2001.

Perrongtak: Statligt byggnadsminne 9 mars 2006 (Tidigare lagskydd 21 augusti 1986).

Sundsvalls kommun, Östermalm 1:1, 3:1 och 3:2, SUNDSVALLS CENTRALSTATION MED STATIONSHUS OCH PERRONGTAK.

Zettervall, Folke - Arkitekt.

Byggnader

Byggnader, 4 stycken
(Nybyggnadsår 1925):

  • Perrongtak och skärmtak
  • Lokstall
  • Stationshus
  • Kontor