Ovansjöparken

Foto: Linnéa Tidäng

Svenska folkparker har sina rötter i arbetarrörelsen och var inriktade på nöje. Ovansjöparken uppfördes dock i privat regi av en icke-politisk rörelse. Parken ligger vid Stångån nedströms kraftverket och den före detta sågen.

Beskrivning

Byggnaderna på parkens område är placerade i en cirkel längs huvudområdets
tomtgräns. Från entrén går en liten asfalterad gångstig mot dansbanan och cafeterian.

Den grästäckta marken är lätt kuperad och har ett glest bestånd av björkar med inslag av gran och tall längst tomtgränsen. Viss slyvegetation förekommer. På området finns fem registrerade byggnader.

Området innehåller en dansbana, cafeteria, utescen och skjutbana och tombola/lotteri.

Historik

Det har i alla tider funnits utvalda platser där människor samlats för dans och fester. Det kunde vara allt från en loge till en glänta i skogen. Folkparkerna i vårt land har sina rötter i arbetarrörelsen. De var tänkta att användas helt och hållet som en plats där människor kunde njuta och ha roligt tillsammans, till skillnad från Folketshusbyggnaderna, som nyttjades för politiska verksamheter. Då dessa parker var inriktade på nöje, kom även en del av dem att uppföras av icke politiska rörelser eller helt i privat regi, som är fallet med Ovansjöparken.

Parkernas storhetstid

Perioden 1920 - 50-talet kan räknas som parkernas storhetstid. Det var en tid då stora förändringar skedde i samhället, och dansen i parkerna kan ses som en revolt mot den gamla föråldrade samhällsordningen.

Den nuvarande parkanläggningen härstammar från 1932, då området vid Åkroken avstyckades från dåvarande stamfastigheten Ovansjö 1:5, och såldes till Petrus Petterson. Petrus Petterson var delägare i transportföretaget Biltrafik AB Bröderna Petterson i Sundsvall, och det är troligt att han såg möjligheten att utnyttja och expandera den redan existerande traditionen att hålla fester på platsen, och göra det till en mer permanent lönsam verksamhet. Byggnadsverksamheten satte igång omgående och det började annonseras om parkens verksamheter redan samma sommar.

Dans, tombola och skjutverksamhet

1942 såldes parken till Njurunda bygdegårdsförening, som fick lagfart på parken 1944. De fortsatte att anordna danstillställningar under sommarhalvåret, och den var välbesökt av människor från både Sundsvall med omgivningar och norra Hälsingland. Då parken hyrdes ut till olika föreningar brukade man även anordna tombolaförsäljning och skjutbanor.

Våren 1951 utvidgades parkområdet genom en avstyckning från den gamla
stamfastigheten till parkens område.

Dålig lönsamhet och dalande verksamhet

Från det att parken startade och fram till slutet av 1960-talet gick det bra för den. Därefter började man få problem med verksamheten, samtidigt som byggnaderna blev i allt större behov av underhåll. Detta ledde till att GDV - Gammeldansens vänner tog över verksamheten 1972, medan Njurunda bygdegårdsförening fortfarande stod som ägare.

Under 1980-talet dalade verksamheten ytterligare för att upphöra under 1990-talet. GDV hade vid denna tid bytt namn till MDV - Mogendansens vänner. 1994 fick de lagfart på parken och den överlämnades då som gåva från Njurunda bygdegårdsförening.

1996 köptes parken av ett antal privatpersoner med anknytning till Njurunda sportklubb, som hade för anledning att driva dansverksamhet och anordna fester där under sommarhalvåret.

Skyddsföreskrifter

Skyddsföreskrifterna omfattar förbud mot rivning, flyttning, exteriör
ombyggnad, ingrepp i stomme, förändring av ursprunglig planlösning. Markområdet får ej förvanskas. Byggnaderna har varierat skydd.

  • Byggnaderna 1-6 får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras exteriört.
  • I byggnaderna 1 och 2 för inga ingrepp göras i stomme, ursprunglig planlösning eller äldre fast inredning.
  • Byggnaderna skall underhållas på ett sådant sätt att de inte förfaller. Vid vård- och underhållsarbeten exteriört och interiört skall dessa utföras med traditionella byggnadsmaterial, färger och metoder, på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  • Det på situationsplanen med särskild linje markerade området får inte ytterligare bebyggas utan tillstånd från länsstyrelsen. Ino skyddsområde får inte heller sådana åtgärder vidtas med mark och vegetation att dess utseende och karaktär förvanskas.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1999-06-07, Diarienummer 221-5197-97.

Sundsvalls kommun, Ovansjö 1:23, OVANSJÖPARKEN.

Byggnader

Byggnader, 7 stycken:

  • Skjutbanelokal och
    skyttepaviljong (1930-1939)
  • Dansbana (1932)
  • Café och konditori (1932)
  • Scenhus (1930-1939)
  • Avträde (1974)
  • Tombolastånd (1930-1939)
  • Entrébyggnad (1974)