Holms säteri

Foto: Julia Cronqvist

Holms säteri är ett av Sveriges äldsta och nordligaste frälsegods med anor från 1500-talet. Det ligger i det böljande landskapet norr om Ångermanälven, omgivet av en trädgård och park. Huvudbyggnaden är ett typiskt exempel på en herrgårdsbyggnad från 1700-talet.

Beskrivning

Holms säteri är en två våningar hög timrad byggnad med valmat brutet tak. Utvändigt har fasaden en stående gulvit slät träpanel. Denna ger på håll ett intryck av en putsad stenfasad, vilket troligtvis var meningen. Dess fasad är strängt symmetrisk med en centralt lokaliserad entré. Yttertaket är lagt med små skivfalsade rektangulära järnplåtar.

Den övre våningen, som var representationsvåningen, har i stort sett bevarats intakt sedan 1700-talets slut med rumsdisposition, kakelugnar, målade väggfält, bröstpaneler och franska trefyllningsdörrar. Detta gäller framförallt två rum. Det ena är den rosa salongen där den mer än 200 år gamla originaltapeten finns kvar, och det andra rummet är den gröna salongen, som har en tapet från slutet av 1700-talet. Det är högt i tak med större fönster än i bottenvåningen.

1928 lät Per Hjalmar Hedberg renovera herrgården. Till huvudbyggnaden finns idag endast en flygel då den andra brann ned i början av 1800-talet. Denna flygel är byggd i samma stil som huvudbyggnaden i en våning och med brutet tak. Det stora fina röda timmermagasinet från 1879 i två våningar med järngallerförsedda fönster, lär vara flyttat hit på 1890-talet från Sånga Mo där det fungerat som militärförråd.

Historik

Genom sina byggnader har människan i alla tider velat manifestera sin ställning. Under Sveriges stormaktstid på 1600-talet övergick dessa intentioner mer än tidigare i handling. Man lånade in formspråk till sina slott och herresäten från utlandet, och ett mönster skapades för hur de skulle se ut.

Vid slutet av 1500-talet beboddes Holms gård av handelsmannen och senare
underlagmannen Evert Hindriksson. Han var en av Gustav Vasas betrodda män när det gällde att inleverera kyrkans ägodelar till staten. Han lät utvidga gården och så småningom ingick hela Holms by i fastigheten.

Landshövdingesäte

Mellan 1645 - 1656 var Holms gård ortens landshövdingesäte, och en av kronan ägd storbondegård. 1667 förvärvade guvernören av Västernorrland Carl Larsson Sparre, Holm, som då var en av kronan ägd storbondegård. Genom byte av sina frälsehemman i Småland och på Öland mot Holm fick han 1676 säterifrihet för den senare nämnda fastigheten. Det har sedan Sparres tid varit knutet till järnbruksrörelsen. Sparres arvingar sålde säteriet till Gålsjös brukspatron Jacob Pollack.

Den av Sparre uppförda säteribyggnaden förstördes i en eldsvåda 1770 och den nuvarande huvudbyggnaden är troligtvis uppförd 1771. 1776 togs säteriet helt över av friherre Johan Norén, adlad Nordenfalk, i utbyte mot att han även tog över sin svärmors skulder. Under hans tid utökades och förbättrades bland annat jordbruket avsevärt. Det var även under hans och hans sons tid som Holm hade sin glansperiod. När sonen dog 1847 kom bolagen att avlösa de stora släkternas tid.

System med medeltida ursprung

Säterisystemet härstammar från medeltiden då välbärgade personer ställde upp med beväpnade män för kungen när han behövde. Dessa personer kom att kallas för frälsemän, och kom efterhand att kallas för adel. Frälserättigheterna gick då i arv och kraven på att ställa upp med män vid krig försvann.

1624 lagfästes denna utveckling och frälset fick skattefrihet för sina egendomar. Dessa kom att kallas för säterier, då ägaren hade sitt säte på dessa egendomar. Att dela ut frälsejord blev också ett medel för staten att avlöna män som tjänat sitt land väl. Detta sätt att avlöna kom snart att leda till problem då statens inkomster minskade mer och mer. 1686 förbjöds därför inrättandet av nya säterier.

Viktigt med modern bostad för ägaren

Att ha en ståndsmässig modern huvudbyggnad var naturligtvis viktigt för ägaren, då detta visade omgivning och besökande vem han var. Det var också ett av de tyngsta villkoren för att en gård skulle räknas som ett säteri och bli befriad från skatt. Ägaren bodde oftast endast periodvis på sitt säteri och spenderade resten av året i Stockholm.

Skyddsföreskrifter

Skyddsföreskrifterna omfattar åtta byggnader exteriört, samt huvudbyggnaden interiört.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Beslut -
Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1991-02-12, Diarienummer 221-8379-89.

Sollefteå kommun, Holm 1:13, HOLMS SÄTERI.

Byggnader

Byggnader: 8 stycken

  • Bostadshus (Corps-de-logi), 1771
  • Bostadshus (Flygel) - Magasin (Sädesmagasin), 1879
  • Bagarstuga, Brygghus
  • Bod (Ved-, Redskaps-, Nät-)
  • Trädgårdsmästarbostad
  • Nätbod, Ångbåtsbrygga
  • Jordkällare