Gästgivaregården

Gästgivaregården blev det tredje byggnadsminnet i Ångermanland, efter gamla lasarettet i Härnösand och Gålsjö bruk. Den uppfördes 1875 av den Wallinska familjen, en välbärgad handelsfamilj som skött denna typ av verksamhet sedan 1700-talet. Släkten hade även ett annat gästgiveri i Främmerhörnäs sedan början av 1800-talet.

Historik

Det var en modern familj som tidigt lät mekanisera sitt jordbruk och bedrev handelsverksamhet vid sidan av gästgiveri- och skjutsverksamhet. Skjutsverksamhet innebär en statligt organiserad transport av personer och gods längs med huvudvägar som existerade i Sverige sedan medeltiden.

Växande behov av uppehållsplatser

Den nya nationalstaten med sin officiella organisationsform av statliga institutioner och ämbetsmän växte fram under 1600-talet. I samband med detta blev det allt viktigare att snabbt och smidigt kunna ta sig fram i landet. En viktig del i detta var skjutsverksamheten. En annan viktig del var att det skulle finnas ordnade uppehållsplatser med möjlighet för mat och vila. I förordningen den 1 oktober 1649 kopplades dessa två samman och gästgiveriet uppstod.

Kompensation för inkvartering

Gästgiveriet kunde ordnas genom att en särskild gästgivargård byggdes, eller genom att gårdar i en by turades om med att ansvara för inkvartering av gäster och skjutsning. För denna skyldighet kompenserades man bland annat genom att man slapp betala vissa skatter.

Gästgiveri- och skjutsväsendet utnyttjades från början främst av ämbetsmän och adelsmän som reste mellan sina säterier och huvudstaden. Senare kom det även att fylla en viktig funktion för transport av handelsvaror. Gästgivarna började även i vissa fall fungera som handelsmän som förmedlade varor. 1933 upphävdes den sista versionen av stadgan om skjutsväsendet från 1911, där gästgiveriväsendet var reglerat.

Gott exempel på storbondebyggnad

Huset står på en grund av slät huggen sten, är en och en halvvåning högt och byggt i stående locklistpanel. Taket är ett sadeltak med tegel. Exteriörens formspråk är inspirerat från nyklassicismen. Inspiration har hämtats från 1700-talets herrgårdsbyggnader.

Längst ned på husets exteriör går en bröstning med rektangulära inramade fält i olika storlekar. Husets knutar har utformats till pilastrar, och ovanför huvudvåningens fönster och entrén finns något, som närmast kan karaktäriseras som frontoner. Ovanför dörren finns ett överljusfönster. Halvvåningens fönster är smala och rektangulära med profilerade lister ovanför och nedanför. Under taknocken går ett band, som närmast kan karaktäriseras som ett försök att likna ett tandsnitt.

Huset är ett mycket gott exempel på en storbondebyggnad där man låtit det officiella formspråket råda mer än i många vanliga mangårdsbyggnader. Anledningen är troligtvis att den byggdes för att även fungera som ett gästgiveri.

Huset byggdes från början inte på denna plats, utan flyttades hit först efter att det fått torka färdigt på annan plats. Det var inte ovanligt att man byggde ett hus på ett ställe där det fick torka för att senare flytta det till platsen där det skulle stå.

Skyddsföreskrifter

Skyddsföreskrifterna omfattar byggnadens exteriör; interiört får ej salen i bottenvåningen ombyggas eller bli föremål för sådana förändringar som medför ingrepp i ursprunglig fast inredning och utsmyckningar.

Till fastigheten hör ett skyddsområde som inte utan länsstyrelsens medgivande får bebyggas eller bli föremål för annan, väsentlig förändring.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminne 25 november 1977.

Örnsköldsviks kommun, Främmerhörnäs 4:6, GÄSTGIVAREGÅRDEN I ÖVERHÖRNÄS.

Historisk funktion: Bostadshus - Mangårdsbyggnad

Nybyggnadsår: 1880-1889.