Före detta missionskyrkan

Foto: Julia Cronqvist

Den före detta missionskyrkan, är numera en sommarbostad som ligger strax söder om småhuskvarteren i bostadsområdet ”Berget” i Nyadal på Majbergets topp. Välvilligt bistånd fann man av de ledande inom den Kempeska koncernen, varvid en välbehövlig tomtplats skänktes av grosshandlare Seth Kempe, och virke samt övrig materiel utlovades av disponenten på platsen, Belfrage. Byggandet påbörjades år 1901 under inseende av byggnadskommittén Olof Lundquist, Alfred Blomquist, N.E. Rydén, W. Bergquist och Adolf Fryklund, och byggnaden invigdes i juli 1905. Den hade då kostat 1706 kronor att uppföra, större delen av arbetet utfördes genom frivilliga insatser.

Beskrivning

Den långa byggnaden är uppdelad i en stor bönsal i två plan med läktare i
väster samt en mindre med intilliggande kök i öster. Det övre planet har
fungerat som predikantbostad och på vinden finns ett före detta praktikantrum. Runt bönsalsdelen löper en veranda försedd med pulpettak i bottenplanet. Här ligger det tvåkupigt lertegel. Fönstren grupperar sig tre och tre i bönsalsdelen. Merparten för övrigt med två lufter och sex spröjsade glas. Fönster och dörrfoder samt listverk är målade i vitt. Ytterdörrarna i väster är målade i brunt.

Fastigheten omfattar även ett litet dass och ett nybyggt större förråd samt
en kallkällare för mat, samtliga söder om frikyrkobyggnaden. Frikyrkobyggnaden är uppförd i två plan, har delvis inredd vind och står på huggen naturstensgrund. Huset har timmerstomme med utvändig liggande gulmålad fasspontpanel, samt högt sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Mitt på taket finns en hög spånklädd tornhuv vars taktopp är belagd med falsad plåt. Den lär ha krönts av en tupp som idag är borta. Vid dess fot finns flera, om drakhuvuden påminnande, figursågade tupphuvuden.

Bönsalen

Själva bönsalen är öppen i båda planen med en läktare som löper i alla väderstreck utom i öster. Den ursprungliga bänkinredningen är till stora delar borta, men ägarna har ersatt de gamla bänkarna med något nyare bänkar från en annan missionskyrka så att salen återfått sin karaktär. Den fasta inredningen är i trä, från det lilla podiet längst i öster över de marmorerade pelarna som bär upp läktarna till pärlspontpanelen på väggar och tak.

Över förkunnarens podium finns en numera raserad altarmålning som bär
inskriften Frid vare med eder! Det rektangulära taket har bemålats med svävande änglar, som båda håller i en lagerkrans med blå fladdrande band mot en molnbeslöjad himmel. I bönsalen står fortfarande en av de två värmekaminerna från Huskvarna kvar (norra långsidan).

Dals Kristliga Missionsförening bildas 1891

1884 flyttade bröderna Frans och Seth Kempe ångsågen från Dal i Högsjö till
Hummelvik, Hornön, och grundade därmed Nya Dals Ångsågs AB, en treramig såg, som kom att räknas till de största i Ådalen. Händelsen var av så betydande
karaktär att Hornö bytte namn till Nyadal. Kring ångsågen växte ett samhälle upp. 1902 brann sågverket ned, men byggdes raskt upp igen.

I Nyadal bildades Dals Kristliga Missionsförening 1891 för att bara några år senare upplösas. 1898 startade man om på nytt, knutna till en i Högsjö verkande församling. Runt sekelskiftet bestod föreningen av 74 personer. Med en så stor medlemsskara är det inte underligt att man ville uppföra ett eget bönhus.

Dals Brödraförening bildas 1902

1902 bildade man en egen församling under namnet Dals Brödraförening och
anmäldes till inträde i Svenska Missionsförbundet inom södra Ångermanland. Nu uppstod frågan om egen predikant. Då föreningen av kostnadsskäl inte kunde anställa någon av egen kraft, gick man med på ett förslag från en brödraförening i Folkja, som ville bilda predikantområde tillsammans med Dal. Den 8 november 1903 kallades Olof Hansson till ordinarie predikant för båda föreningarna, vartill även Klocke missionsförening senare anslöts. Predikanten bodde i Dals nya missionshus.

Ett påfallande drag i Dals församlingsordning var att man sökte utöva kyrkotukt och ofta mötte mänskliga svagheter och dåliga böjelser, som innebar att församlingsmedlemmar uteslöts eller själva begärde sitt utträde. Detta kan ha medverkat till församlingens allt minskande skara under de kommande decennierna.

Predikanten Hansson utvandrade till Amerika 1910 och efterträddes av pastor
John Dehlin från Sundsvall. När han tillträdde 1911 fick de tre kretsarna Dal, Folkja och Klocke likartade stadgar och benämndes Nora missionsförsamling. Dehlin flyttade 1918 och Klocke församling separerade från de övriga två. Ersättningen kom i form av Skogs missions-församling och till ny pastor valdes Otto Johansson i Bollsta. Denne drev söndagsskola, ungdomsförening och sångkör på de olika platserna och startade en musikkår.

Nyadals församling firade 30-årsjubileum 1927 och en ny pastor kom, Gustaf
Engvall från Nordingrå. Klocke anslöts igen 1931 och verksamheten
omorganiserades på nytt. Man inordnades under svenska missionsförbundet.

Från 1930

Dals stora sågverk lades ned 1930 och församlingen började känna av de
dåliga konjunkturerna i och med att medlemsantalet minskade under senare delen av 1920-talet och under 1930-talet. Kring 1940 uppgick de till 50 stycken. Pastor Engwall flyttade redan 1934 och ersattes av Karl Ström, som blev den siste ordinarie innehavaren av tjänsten. 1940 sade han upp sig då lönen knappats in till ett minimum. Ledningen anförtroddes nu åt riksdagsmannen E.W. Norén.

Mot slutet av 1950-talet upphörde verksamheten. 1962 köpte Sven Erik Norberg frikyrkobyggnaden med avsikt att riva den. 1972 sålde han den emellertid till nuvarande ägaren Ulf Eriksson i Sollentuna. Det enda som revs var läktargolvet i bönsalen.

Skyddsföreskrifter

  • Missionskyrkan, samt intilliggande kallkällare får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
  • I missionskyrkan får ingrepp inte göras i stomme, ursprunglig planlösning eller äldre fast inredning.
  • Missionskyrkan, samt intilliggande kallkällare, skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhålls-arbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
  • Målningar i bönsalens interiör skall bibehållas och underhållas så att deras karaktär inte förvanskas eller det kulturhistoriska värdet minskar.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Beslut -
Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-12-13, Diarienummer 221-6011-95.

Kramfors kommun, Hornön 2:14, FÖRE DETTA MISSIONSKYRKAN, NYADAL.

Historisk funktion: Frikyrka och missionshus.

Nybyggnadsår: 1901-1905.