Biografteatern Svea

År 1910 köpte skohandlare Gottfrid Nilsson fastigheten i kvarteret Mars och anlitade Ragnar Östberg för att rita en biograf på tomten. Biografen stod färdig och invigdes den 6 april 1912.

Historik

Rörlig film förevisades offentligt för första gången den 28 december 1895 i Paris. Till Sverige kom den rörliga filmen till Malmö redan i juni 1896. Därefter gick utvecklingen snabbt.

Sundsvalls första biograf

1905 fick Sundsvall sin första fasta Kinematograf-Teater eller biograf med namnet Olympia i bagarmästare Wendels hus i kvarteret Vesta där Stekhuset ligger idag.

Den andra biografen i Sundsvall blev Kinematografen Svea. Den placerades då i godtemplarnas provisoriskt uppförda byggnad i hörnet av Köpmangatan och Thulegatan. Det var en envåningsbyggnad helt i trä, vilket rimmade illa med stadsfullmäktiges beslut om att alla hus i centrala stan skulle uppföras i sten.

Populärt med lokala filmer

Den 11 november 1906 visade skohandlare Gottfrid Nilsson de första filmerna på sin biograf. Inte minst de lokala filminslagen blev populära. Salongen rymde 200 personer. Kanske var det träbyggnadens tillfälliga karaktär som gjorde att Gottfrid Nilsson flyttade biografen till Esplanaden, trångboddheten en annan möjlig förklaring.

Beskrivning

Östberg ritade byggnaden som en stavkyrka eller medeltida stenkyrka med rakt kor, som vänder gaveln mot huvudgatan. En annorlunda lösning mot vad sundsvallsborna vant sig vid under 1800-talet.

Byggnaden utfördes med murad stomme, som utvändigt kalkputsades. Det höga, branta taket belades med enkupigt lertegel. Entrén flankerades med två stiliserade doriska kolonner vilka bär upp ett halvcirkelformat fält fyllt med glasstenar. Över detta, i fältet mellan takets sidofall, placerades också glasstenar i korsmönster, som faktiskt kan påminna om de murade blinderingar med likartad placering i medeltida stenkyrkor.

Bäst bevarade målningarna i sin art

Målningarna i Sveabiografen är utförda i en ornamental nationalromantisk stil. De bedöms idag vara något av det bästa i sin art som bevarats. De föreställer troll och andra sagofigurer, som påminner mycket om John Bauers då mycket populära sagovärld. Den traditionella folksagotraditionen bottnade även den i en medeltida värld, som lämpade sig väl för dekorationer i en biograf.

Skärmtaket framför entrén tillkom i samband med en om- och tillbyggnad 1932, som ritades av dåvarande stadsarkitekten Natanael Källander. 1943 ritades salongen om av Ragnar Östbergs arkitektkontor i Stockholm.

Interiören rensades från de murriga färgerna, de stora draperierna och dekormåleriet på väggarna. Samtidigt byggdes utrymningstrappan från läktaren ut mot söder med dörr mot väster.

Kulturhistoriskt värde

I samband med byggnadsminnesförklaringen konstaterades att före detta Sveabiografen har ett stort kulturhistoriskt värde då den hör till filmväsendets pionjärskede. Byggnaden tillkom redan femton år efter det film för första gången visats i Sverige, och sjutton år efter det att kinematografin fått praktisk tillämpbar form genom bröderna Lumière.

Byggnaden är väl bevarad exteriört och även till större delen interiört, vilket är ovanligt bland byggnader av detta slag. Byggnaden är dessutom av hög arkitektonisk kvalitet, med värde i sig såväl som i stadsbilden. Den representerar ett originellt grepp på uppgiften, kännetecknande för upphovsmannen, Ragnar Östberg, men också, inte minst genom interiörens dekorering, typisk för sin epok.

Skyddsföreskrifter

Skyddsföreskrifterna omfattar exteriör; interiört entré, vestibul, salong och läktare avseende ändring av eller ingrepp i stomme, rumsindelning och fast inredning.

Tillhörande gårdsutrymme skall hållas i sådant skick att byggnadens utseende och karaktär inte förvanskas.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Byggnadsminne 29 april 1988.

Sundsvalls kommun, Mars 1, BIOGRAFTEATERN SVEA.

Biograf, Teater.

Nybyggnadsår: 1912.

Östberg, Ragnar - Arkitekt.

Lundström, Yngve - Konstnär - Dekormålare.