Åsens sågverk

Åsens sågverk ligger vid Kvarnån i en djup dalgång mellan Vättaberget och Middagsberget. Byn präglas av en agrar bebyggelse från sekelskiftet. Miljön ingår i riksintresset för kulturmiljövården som omfattar Lidens medeltida kyrka med omgivning på ömse sidor om Indalsälven. Endast ett fåtal vattensågar finns bevarade i länet och en anledning är att de enkla träkonstruktionerna rasat samman eller rivits sedan produktionen upphörde.

Beskrivning

Såghuset är uppfört med en stolpverkskonstruktion i två våningsplan som vilar på en huggen naturstensgrund. För att erhålla maximalt ljusinsläpp är gavelröstena försedda med spröjsindelade glasrutor. Fasaderna är klädda med omålad locklistpanel och taket är täckt med stickspån. Långsidornas fasader har symmetriskt placerade fönster med spröjsindelade glasrutor.

För att erhålla maximalt ljusinsläpp är gavelröstena försedda med spröjsindelade glasrutor. Turbinhuset och spånhuset är rekonstruktioner som tillkommit vid den omfattande restaurering som genomfördes åren 1995 - 99. Detsamma gäller uppfodringsbanan för timmer och de båda transportbanorna för sågat virke.

Invändigt

Invändigt är såghuset försett med två öppna våningsplan med plankgolv och
oklädda innerväggar. På traditionellt vis är vattenturbinen och kraftöverföringen via remtransmissioner belägna på bottenplanet medan ramsåg, kap- och kantsåg samt hyvel är belägna på det övre planet.

Träbyggnaden mittemot

Mittemot sågverket, söder om Kvarnån, ligger en faluröd träbyggnad som uppfördes någon gång mellan 1910 - 12. Huset uppfördes ursprungligen som mat- och övernattningsplats för sågverksarbetarna, men kom senare att användas som bostadshus. Till huset hörde också ett uthus som revs 1998 på grund av dåligt skick.

Byggnaden har en regelstomme med kraftig bottensyll som vilar på hörnstenar. Fasaden är klädd med faluröd fasspontad panel. Fönstren har enkla glas med tre spröjsade glas/båge. Sadeltaket är täckt med horisontellt lagd papp. Den höga vitslammade skorstenen är belägen i takfallets nedre del.

Förstukvisten rekonstruerades i samband med 1995 - 99 års restaureringar.
Entrédörren leder direkt in i köket och omedelbart till vänster finns en dörr mot sovrummet. I köket finns en gjutjärnsspis av märket Näfveqvarn No7 A. Samtliga väggar och tak är klädda med fasspontad panel.

Historik

Åsens vattensåg var ingen modern anläggning, utan bygger på en teknik med
förindustriella anor. Den vittnar istället om vattenkraftens tillförlitlighet som billig och effektiv energikälla. Detta skall betraktas mot bakgrunden av att ångsågarna längs kusten redan hade passerat sin produktionskulmen, samtidigt som de elektriskt drivna småsågarna introducerades. Turbinhuset och spånhuset är rekonstruktioner som tillkommit vid den omfattande restaurering som genomfördes åren 1995-99. Detsamma gäller uppfodringsbanan för timmer och de båda transportbanorna för sågat virke.

Byamännen bildar Åsens Träförädlingsaktiebolag

Sågen uppfördes av de jordägande byamännen i Unåsen, Åsen och Kväcklingen.
För ändamåetl bildades Åsens Träförädlingsaktiebolag som registrerades på
Kungliga Patent och registreringsverket i Stockholm 1906. I bolagsordningen står skrivet att: "Bolaget skall omfatta förädling av sågtimmer till hyvlade brädor för husbehov, samt avsalu och i övrigt bedriva därmed sammanhängande affärsrörelse". Produktionen vid sågen var helt beroende av Kvarnåns vattenföring och en normal arbetssäsong inföll från maj till september.

Fem anställda

Fem personer arbetade vid sågen: försågare, hjälpsågare, timmerstrypare, stabbläggare och kapare. Timret avverkades i första hand i de närliggande
skogarna under vintern, för vidare transport till sågen med häst och timmersläde.

Under de ljusa sommarmånaderna sågades timret till lämpliga dimensioner och
då arbetade man dubbla skift från klockan 06:00-06:00. Efterhand som nätterna
blev mörkare vidtog förädlingsarbetet vid hyveln och då arbetade man från klockan 07:00-17:00. Ett bra år kunde man såga upp till 6000 stockar.

Hård konkurrens trots hög virkeskvalitet

Större delen av det sågade virket förädlades till husbyggnadsmaterial och omfattade allt från fönsterbågar till taksparrar. Sågverket var känt för sin höga virkeskvalitet. Under senare delen av 1920-talet hamnade bolaget i svårigheter. Förutom kraftigt svängande konjunkturer fick sågverket konkurrens från ett nyuppfört sågverk i den närbelägna byn Dacke som hade ett gynnsammare läge för transport av timmer och sågade varor. Vid ordinarie bolagsstämma 29 Juni 1930 föreslog bolagets styrelseordförande Jonas Jonsson att bolaget skulle likvideras. Som motiv angavs att sågverkets låga omsättning förr eller senare skulle föra bolaget på obestånd.

Sågverket likvideras och produktionen upphör

1931 utsågs Jonas Jonsson till likvidator och stämman antog samtidigt ett av honom givet anbud att likvidera aktierna mot femtio procent av det nominella värdet emot övertagandet av bolagets arbetarbostad samt den hyvelmaskin som finns i såghuset och till honom hörande inventarier. Efter 1931 drevs sågverket för legoproduktion fram till 1936 då all produktion upphörde.

Skyddsföreskrifter

Skyddsföreskrifterna gäller för arbetarkasernen. Såghuset med tillhörande
anläggningar och anordningar. Dammanläggningar och spänger. Miljön har även ett utpekat skyddsområde som reglerar mark, vegetation och vattendrag.

  • Rivningsförbud gäller för: Arbetarkasernen. Såghuset med tillhörande anläggningar och anordningar. Dammanläggningar och spänger.
  • Såghuset med tillhörande anläggningar, anordningar och fast maskinell utrustning får inte byggas om eller på annat sätt förändras.
  • Dammanläggningar och spänger får inte byggas om eller på annat sätt förändras.
  • Arbetarkasernens exteriör får inte byggas om eller på annat sätt förändras.
  • Samtliga byggnader, anläggningar, anordningar och fast maskinell utrustning ska underhållas så att de inte förfaller. Underhållsåtgärderna ska utföras med hantverksmässiga metoder och material som ska anpassas till respektive objekt på ett sätt som inte minskar det kulturhistoriska värdet.
  • Skyddsområdet som anges med särskild linje på situationsplan och som omfattar fastigheterna Åsen 1:4, 1:5, del av 1:25 och del av samfälld mark för Åsens by väster och sydväst om Åsen 1:4, 1:5 och del av 1:25 får inte ytterligare bebyggas.

Ej heller får skyddsområdets mark, vegetation och vattendrag förändras så
att områdets karaktär går förlorad. Markområdet ska tills vidare skötas i
enlighet med den skötselplan som upprättats av Länsmuseet Västernorrland 1996.

Kontakt

Isabelle Engelin

Byggnadsantikvarie

Michael Thörne

Byggnadsantikvarie

Serviceinformation

Fakta

Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1999-09-01, Diarienummer 221-7255-97.

Anläggning: Sundsvalls kommun, Åsen 1:4-5, del av 1:25 och samfällighet, ÅSENS SÅGVERKSANLÄGGNING.

Nybyggnadsår - Såg (1905).

Bostadshus, Arbetarbostad (1910-1912).