Jämlik hälsa

Sveriges folkhälsoarbete har som mål att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Hälsoklyftor som går att påverka ska slutas inom en generation.

Många aktörer bidrar med folkhälsoinsatser som har betydelse för hur hälsoläget i länet ser ut idag. För att kunna utjämna skillnader behöver dock den offentliga, privata och idéburna sektorn ta ett tydligare gemensamt ansvar.

Pilotprojekt: Jämlik hälsa i Västerbotten

Länsstyrelsen Västerbotten har i uppdrag av regeringen att ta fram metoder för samordning av ett tvärsektoriellt regionalt arbete för en jämlik folkhälsa. Uppdraget är ett pilotprojekt under åren 2019–2020.

  • Lokala och regionala aktörer bjuds in att medverka i utformning och etablerande av en regional struktur för samordning som ska stödja länets folkhälsoarbete.
  • Det övergripande målet är etablera en samordningsstruktur för strategiskt folkhälsoarbete mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten, kommunerna i Västerbotten samt andra nyckelaktörer i Västerbotten. Arbetet sker utifrån regionala förutsättningar och de nationella folkhälsopolitiska målen.
  • Pilotprojektet ska även undersöka vilka behov av stöd i folkhälsoarbetet som finns i Västerbottens kommuner.

Pilotprojektet genomförs i nära samverkan med Region Västerbotten och följs av forskare från Umeå universitet.

Folkhälsopolitiska mål

Pilotprojektet utgår från utifrån regeringens nationella folkhälsopolitisk. Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara klyftorna inom en generation. För att uppnå detta definieras åtta målområden.

  1. Det tidiga livets villkor
    Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter mellan olika familjer bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. Alla barn ska ha samma grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor.
  2. Kompetenser, kunskaper och utbildning
    För att åstadkomma en god och jämlik hälsa bör alla barn, unga och vuxna ha möjlighet att utveckla kompetenser och kunskaper samt tillgodogöra sig en god utbildning oberoende av sociala och ekonomiska förhållanden, ålder, könstillhörighet och funktionsvariation.
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
    Arbete och god arbetsmiljö är centrala områden för att uppnå jämlik hälsa. Människor som arbetar har i regel bättre hälsa än de som saknar ett arbete eller sysselsättning. Gynnsamma arbetsförhållanden stärker personlig utveckling, hälsa och välbefinnande, medan ogynnsamma arbetsförhållanden ökar risken för ohälsa.
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
    Inkomster och försörjningsmöjligheter är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa och en av de viktigaste faktorerna för skillnader i hälsa. Ju högre inkomsterna är, åtminstone i de lägre inkomstskikten, desto friskare är individen och desto längre är den förväntade livslängden.
  5. Boende och närmiljö
    Att ha tillgång till en god bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa. Med ett jämlik hälsa-perspektiv inom samhällsplanering kan förändringar åstadkommas som påverkar människors levnadsvillkor och minskar ojämlikhet i hälsa.
  6. Levnadsvanor
    Individers levnadsvanor skiljer sig åt beroende på deras sociala miljö, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Rökning, alkohol, dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och sömnproblem är välkända riskfaktorer för att insjukna i bl.a. cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Socioekonomiska skillnader är tydliga för samtliga av dessa levnadsvanor och återfinns i alla åldersgrupper.
  7. Kontroll inflytande och delaktighet
    Att människor har kontroll över sitt eget liv och sin kropp, känner tillit till andra, har inflytande och är delaktiga i samhället är centralt för att uppnå jämlik hälsa. Inom detta målområde ingår arbete med jämlikt deltagande i demokratiska processer och i det civila samhället, arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna och motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt frihet från hot och våld. Området innefattar även arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt människors rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
    Hälso- och sjukvård bör erbjuda vård som ger bästa hälsoresultat med befintliga resurser. Vården bör vara tillgänglig efter behov, patienter erbjudas hälsofrämjande och förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser av god kvalitet samt delaktighet och kontinuitet.

Projektgrupp och styrgrupp

Projektgrupp:

Namn

Organisation

Lisa Harryson

Länsstyrelsen i Västerbotten, projektledare

Anna Danielsson

Länsstyrelsen i Västerbotten, Biträdande enhetschef Samhällsutvecklingsenheten

Sofia Elwér

Region Västerbotten, Folkhälsoenheten

Lars Weinehall

Region Västerbotten, Folkhälsoenheten

Helene Johansson

Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa


Styrgrupp:

Namn

Organisation

Lars Lustig

Länsstyrelsen Västerbotten, länsråd

Stina Sjöblom

Länsstyrelsen Västerbotten, enhetschef Samhällsutvecklingsenheten

Maria Falck

Region Västerbotten, enhetschef Folkhälsoenheten

Lars Weinehall

Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Annika Nordström

Region Västerbotten, chef/forskningsledare FoU Välfärd

Katarzyna Wikström

Norsjö kommun, kommunchef

Karin Våglund

Skellefteå kommun, folkhälsostrateg

Tomas Mörtsell

Storumans kommun, ordförande kommunstyrelsen

Jan Sundman

Ordförande Nyföretagarcentrum Sverige

Åsa Ögren

Ordförande Västerbottens Idrottsförbund

Kontakt

Lisa Harrysson

Folkhälsostrateg