Natur och miljö i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen, vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, visa hur hänsyn tas till allmänna intressen som rör natur och miljö.

Det ska också framgå hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

Miljömålen

Nationell nivå

Sveriges miljömålssystem består av ett generationsmål och 16 miljömål, samt ett antal etappmål. Generationsmåletlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster speglar de samhällsförändringar som behöver ske för att målen ska kunna nås, medan miljömålen fokuserar på det miljötillstånd som behöver uppnås. På miljömålsportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster presenteras miljömålen, etappmålen, regionala miljömål och uppföljning av dessa. 

Regional uppföljning

Varje år gör länsstyrelsen en uppföljning av tillståndet och förutsättningarna för miljömålen inom länet. Genom sitt ansvar för lokal utveckling och en god livsmiljö i den fysiska planeringen har kommunerna stora möjligheter att påverka hur miljömålen förverkligas lokalt. Det gäller främst miljömålen med en geografisk dimension som kan kopplas till kommunens ställningstaganden om användning av mark- och vattenområden.

Miljömålen i planeringen

Översiktsplanering kan påverka flera av miljömålen, men tydligast kopplingar finns mellan översiktsplanering och miljömålet "God bebyggd miljölänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster". För detta miljömål har regeringen fastställd tio preciseringar fördelad på följande delområden: 

  1. Hållbar bebyggelsestruktur.
  2. Hållbar samhällsplanering.
  3. Infrastruktur.
  4. Kollektivtrafik, gång och cykel.
  5. Natur- och grönområden.
  6. Kulturvärden i bebyggd miljö.
  7. God vardagsmiljö.
  8. Hälsa och säkerhet.
  9. Hushållning med energi och naturresurser.
  10. Hållbar avfallshantering.

Översiktsplanens hantering av tema som hållbara transporter, kulturmiljö, grönstruktur och vattenområden anses vara avgörande förutsättningar för att miljömålet ska kunna nås.

För att planen ska fungera som ett reellt stöd är det viktigt att miljömålen integreras på ett tidigt stadium i planeringsprocessen som utgångspunkter för kommunens strategier för en hållbar utveckling samt för utformning av planens innehåll.  Planhandlingen bör innehålla en kort redogörelse för prioriterade miljömål i planarbetet och hur planen ska bidra till att främja dessa. En viktig fråga i arbetet blir: ”Hur kan översiktsplanen bidra till att miljömålen nås?”.

Till exempel vad gäller:

  • Lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggingar.
  • Identifiering av gränsvärden, kvaliteter och egenskaper.
  • Rekommendationer eller riktlinjer för skydd och hänsyn.

Samtidigt ska miljömålen enligt miljöbalken finnas med i miljökonsekvensbedömningen, men här med fokus på konsekvenser och hantering av betydande miljöpåverkan. En central fråga är då i stället: ”Hur påverkas möjligheten att nå miljömålen av planen?”.

Planeringsunderlag

Här kan du läsa mer om Länsstyrelsen Västerbottens arbete med miljömål, uppföljning och åtgärdsprogram.

RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna arbete med miljömålssystemet. I RUS-projektet ”Miljömålsstöd för kommuner” togs handboken "Gudie till lokalt arbete med miljömållänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" fram. Boken är tänkt som en konkret vägledning för att stödja det lokala strategiska miljöarbetet utifrån de nationella miljömålen.

Boverket har tagit fram vägeldningen Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering, 2013länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vilken fortfarande kan vara användbar i översiktsplanearbetet.

Natur

Nationella mål

Flera av de svenska miljökvalitetsmålenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster berör naturvård, bland annat Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar och ett rikt växt- och djurliv.

I början av 2014 beslutade regeringen om fem nya etappmållänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för att stärka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster till år 2020. Målen anger steg på vägen för att uppnå miljökvalitetsmålen och omfattar bland annat miljöhänsyn i skogsbruket och skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.

Regionala mål

Länsstyrelsen Västerbotten har utarbetat flera regionala strategier som berör naturmiljö.

I strategin för skydd av havs- och kustmiljöer finns riktlinjer för de värdefullaste marina miljöerna, hav, kustområden och skärgård. Rapporten innehåller data om värdefulla natur- och kulturmiljöer knutna till kust-, havs- och skärgårdsområden, samt beskrivning av vilka hot som finns. Strategin för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag innehåller bl.a. en sammanställning av data om värdefulla natur- och kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag, samt en beskrivning av vilka hot som finns mot natur- och kulturvärden.

Länsstyrelsen har även tagit fram strategier för hur vindkraftanläggningar bör lokaliseras med hänsyn till känsliga naturmiljöer och örn.

Naturmiljö i planeringen

Översiktsplanen bör innehålla en redogörelse av kommunens värdefulla naturmiljöer och överordnade grönstrukturer med tillhörande kopplingar i form av stråk och korridorer. Förutom redan skyddade arter och områden, bör planen även redovisa ekologiskt känsliga och opåverkade områden. Enligt Miljöbalken 3.kap. 2-3 § ska stora opåverkade mark- och vattenområden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt påverkar områdenas karaktär. Särskilt ekologisk känsliga områden ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

Genom att sammanställa information om områdenas sårbarhet och upplevelsevärden, som en del av planeringsförutsättningarna, finns möjlighet att göra avvägningar och strategiska ställningstaganden om prioritering av områden och insatser för skydd, tillrättaläggning eller turismutveckling. Uppdaterad översikt och information om skyddad natur bör ingå. I markanvändningskartan bör områden redovisas om de berörs av planens ställningstaganden.

Det är viktigt att planerade utvecklingsområden avgränsas i tillräcklig omfattning i förhållande till viktiga naturmiljöer. Hur planerad markanvändning kan påverka samt vilka åtgärder som vidtas för att minimera påverkan, ska framgå av planens miljökonsekvensbedömning och eventuell MKB. Berörs Natura 2000-områden bör även indirekt påverkan behandlas. Även kumulativa effekter på området bör tas upp till behandling. Dessa bedömningar har betydelse för den prövning som sedan måste göras, i det fall utpekade arter eller habitat riskeras att skadas. Exempelvis krävs prövning och tillstånd för verksamheter utanför Natura 2000-området i det fall en verksamhet riskerar att påverka området. 

Ekosystemtjänster och grön infrastruktur

Grönstruktur med särskilt värde för rekreation och friluftsliv behandlas närmare i kap.8.3. Med grön infrastruktur avses strukturer i landskapet och brukande av dessa som ska säkerställa en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att spridningsmöjligheter säkerställs. Med en fungerande grön infrastruktur bevaras ekosystemens förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster. Länsstyrelserna har genom RUS tagit fram Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som stöd för handläggare och beslutsfattare. Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen beskrivs närmare på s. 67. 

Centrala underlag

Centrala underlag för den översiktliga planeringen är redovisningar av djur- och växtskyddsområden samt skyddade områden som nationalparker, naturreservat, naturminnen, Ramsaromården och Natura 2000-områden. Information om dessa fås via Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad naturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. På Länsstyrelsernas webb finns också karttjänsten webbGISlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och från Länsstyrelsernas geodatakataloglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan enskilda GIS-skikt laddas hem. Mer information om varje skyddat område finns på Länsstyrelsens webbplats. Här finns även bevarandeplaner för samtliga Natura 2000-områden samt beslut med gällande föreskrifter och skötselplaner för alla naturreservat.

Andra centrala underlag är regionala inventeringar som värdesätter och pekar ut särskilt prioriterade områden. Rapporten "Våtmarker i Västerbottens län, 1993" är fortfarande aktuell och innehåller förutom naturvärdsbedömningar av 4 300 våtmarker i länet. Kartinformation om våtmarkerna och deras klassning finns  redovisade i Naturvårdsverkets kartverktyg Miljödataportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. På Länsstyrelsens webbplats finns också rapporterna "Ängs- och betesmarker i Västerbottens län, 2004" och  "Ängs- och hagmarker i Västerbottens län, 2001" att beställa.

Friluftsliv

I översiktsplaneringen ska kommunen beakta nationella mål för friluftsliv och ta hänsyn till friluftsliv som allmänt intresse vid beslut om mark- och vattenanvändning.

Friluftsliv bidrar till alla människors möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö och definieras som "vistelse utomhus i natur- och kulturland­skapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling".

Nationella mål

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund.

Regeringen har definerat tio mål för friluftslivspolitiken:

  • Tillgänglig natur för alla.
  • Starkt engagemang och samverkan.
  • Allemansrätten.
  • Tillgång till natur för friluftsliv.
  • Attraktiv tätortsnära natur.
  • Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling.
  • Skyddade områden som resurs för friluftslivet.
  • Ett rikt friluftsliv i skolan.
  • Friluftsliv för god folkhälsa.
  • God kunskap om friluftslivet.

Mer om friluftslivsmålen hittas i regeringens skrivelse (2012/13:51)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster samt på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Aspekten friluftsliv är viktig för att uppnå miljökvalitetsmålen och de nationella målen för folkhälsa (se särskilt preciseringar av målen)

Länsstyrelsens rekommendationer för hur friluftsliv ska hanteras i översiktsplanen

Människors tillgång till friluftsliv genom grönområden och andra lämpliga platser för lek, motion och utevistelse är ett allmänt intresse som kommunen ska ta hänsyn till i översiktsplaneringen. Kommunen kan beroende på förutsättningar och behov välja om frågor rörande frilufts- och grönområden enbart ska hanteras i översiktsplanen eller om kommunen även ska upprätta ett separat program/grönplan.

Förutsättningar i översiktsplanen

  • Redovisning av områden för friluftsliv på karta.
  • Beskrivning och värdering av områden för friluftsliv.
  • Analys av tillgång och brist på områden för friluftsliv i aktuellt planområde.
  • Särskild redovisning av riksintressen för friluftsliv, rörligt friluftsliv och turism (se hantering av riksintressen i översiktsplanen).
  • Redovisning av tätortsnära och bostadsnära rekreationsområden såsom parkmark, ledsystem och tysta områden.

Ställningstaganden i översiktsplanen

  • Mål för utveckling av befintliga och nya områden för friluftsliv -  till exempel kopplat till tillgänglighet för olika grupper och vikten av att grönområden har en ändamålsenlig och estetiskt tilltalande struktur.
  • Riktlinjer/ställningstaganden för hur  tätorts- och bostadsnära natur samt övriga friluftsområden tillgodoses i den fysiska planeringen. Exempel på tydliga riktlinjer/ställningstaganden: 
    - Identifiera områden där ny bebyggelse är olämplig och där endast bebyggelse/exploatering som stödjer friluftslivet är lämplig.
    - Ange minsta avstånd mellan tillgängligt grönområde och nya och befintliga bostäder, skolor, äldreboenden, arbetsplatser etc.
    - Precisera ovanstående genom att ange minsta avstånd till olika typer av grönområden (till exempel kvarterspark, stadsdelsparker och större naturområden).
    - Ange minsta grönyta/friyta per invånare/bostad på kvartersmark.
    - Ange riktlinjer för lokalisering av vindkraftverk, infrastruktur och LIS-områden i eller i närheten av viktiga områden för friluftsliv.

Konsekvensbeskrivning

Om översiktsplanen får konsekvenser för friluftslivet ska det framgå av planen och/eller konsekvensbeskrivningen. Det bör även uppmärksammas om konsekvenserna kan påverka folkhälsan, den regionala utvecklingen och möjligheten att nå miljökvalitetsmålen.

Underlag och goda exempel

Förslag på om hur en kommun kan arbeta med grönytor och friluftsliv i den fysiska planeringen samt goda exempel finns i rapporter från Boverket och Folkhälsomyndigheten. I rapporten Bostadsnära naturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Boverket 2007) betraktas bostadsnära natur som gröna områden och ytor inom 300 m från bostaden. Detta med utgångspunkt från hur långt människor vanligtvis är villiga att gå för att nå ett grönområde för vardaglig användning. Rekommendationen är därför att nya bostadsområden planeras så att boende har max 300 meter till tillgängligt grönområde.

Från förskolor och äldreboenden är kortare avstånd än så att rekommendera. Andra centrala underlag är: Grönområden för flerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Folkhälsoinstitutet 2009), Planera för rörelselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Boverket 2016) och Mångfunktionella ytorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Boverket 2010).

Klimat och Energi

Nationella mål

Den svenska energipolitiken bygger på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den långsiktiga visionen för klimatpolitiken är att Sverige inte har några nettoutsläpp av klimatgaser år 2050. Innan 2030 ska Sverige ha en fossilfri fordonsflotta, och fram till år 2020 ska minst 50 procent av den svenska energin vara förnybar, utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år 1990 och energieffektiviteten ökas med 20 procent.

Regionala mål

Åtgärdsplan för klimat och energi 2014-2016 anger följande regionala målsättningar:

  • De totala utsläppen ska vara minst 30 procent lägre år 2020 än är 1990.
  • Kommunerna och landstinget ska i genomsnitt minska energianvändningen i egna byggnader med 23 procent och egna transporter med 27 procent till år 2020.

I Klimat- och energistrategi för Västerbotten 2012 är syftet att åstadkomma:

  • Bättre miljö genom att minska klimatpåverkan så miljömål kan nås, lokalt, regionalt, nationellt och globalt.
  • Minskad energianvändning genom ökad energieffektivisering.
  • Minskat beroende av olja och andra fossila bränslen.
  • Ökade möjligheter för en hållbar näringslivsutveckling.
  • Ökad konkurrenskraft och fler arbetstillfällen inom klimat- och energiområdet.
  • Ökad samordning och samverkan mellan näringsliv, universitet, institut och andra offentliga aktörer och privata aktörer inom energi och klimat- och energiområdet.
  • God samhällsberedskap för ett förändrat klimat.
  • Ökad produktion av förnybar energi.

Regeringen har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att i samråd med Energimyndigheten lämna ett underlag för en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Efter regionala dialoger med en rad centrala myndigheter har Länsstyrelsen lämnat underlag till Naturvårdsverket om hur den regionala nivån kan bidra till att klimatvisionen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.

En regional handlingsplan  för klimatanpassning har tagits fram i samverkan med kommuner och andra aktörer. Denna innehåller bland annat rekommendationer för den fysiska planeringen.

Energi och klimat i planeringen

Boverket har tagit fram vägledningen Översiktsplanering för minskad klimatpåverkanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Målet är att planeringen ska medverka till att skapa ett klimatneutralt samhälle. Vägledningen beskriver hur kommunen, i en översiktsplanering, kan komma fram till ställningstaganden som leder till minskade växthusgasutsläpp. Här får du också exempel på hur olika kommuner har tagit sig an frågan om minskad klimatpåverkan i sin översiktsplanering.

Energieffektiviseringsutredningen har i sitt betänkande "Vägen till ett energieffektivare Sverige" (SOU 2008:110) lyft fram samhällsplaneringen som ett centralt styrmedel för ökad energieffektivisering. För att uppnå de nationella och regionala energi- och klimatmålen krävs en kombination av energieffektivisering, övergång till förnybara energikällor och ett minskat transportbehov. Att ta tillvara olika typer av restflöden i samhället ökar resurseffektiviteten och minskar behovet av högvärdig energi, så som el. Fjärrvärmen möjliggör effektiv samproduktion av värme, el och kyla

Översiktsplanen utgör ett viktigt instrument för att i ett tidigt skede integrera klimat- och energifrågor i den fysiska planeringen. Av översiktsplanen bör det framgå vilka konsekvenser den planerade bebyggelsestrukturen kommer att få för energianvändning och klimatutsläpp. Detta kan exempelvis röra frågeställningar som avstånd och färdsätt mellan bostadsbebyggelse och dagliga målpunkt som arbetsplatser och kommunal service inom kommunen eller regionen. En central åtgärd i Västerbottens åtgärdsplan för klimat och energi är att samtliga kommuner i länet ska ha trafikstrategier/trafikstrategidel som del i översiktsplanen. Mer om trafikstrategier finns att läsa under TRANSPORTER

Centrala underlag

I Energimyndighetens idéskrift "Fyra stora och tjugo små steglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" finns exempel på hur kommunerna i planeringsprocessen kan arbeta för att integrera infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning.   

Energimyndighetens utredning från 2009 visar på det svenska energisystemets sårbarhet inför framtida extrema väderhändelser och ger en helhetsbild över energisystemets påverkan av klimatförändringarnas effekter. I Risk- och sårbarhetsanalys över energisektornlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ges en övergripande bild över de nuvarande hoten, riskerna, sårbarheterna och förmågorna inom energiförsörjningen inkluderande energianvändarna.

Länsstyrelsen i Dalarna har tagit fram en vägledning "Energi- och klimataspekter i översiktsplaneringenPDF" för hur konsekvenserna av användning av mark och vatten ska kunna redovisas, relaterat till de nationella och regionala mål som finns gällande energi och klimat. Se även Länsstyrelserapporten: Planera för hållbarhet - Energiaspekter i den fysiska planerinenPDF.

För mer information om klimat och energi se riksintressen, miljökvalitetsnormer, regional tillväxt samt infrastruktur.

Klimatanpassning i planeringen

Enligt 2 kap. plan- och bygglagen ska mark- och vattenområden användas för de ändamål de är mest lämpade för, med hänsyn till bland annat beskaffenhet och läge. Behovet av klimatanpassning har förtydligats i 3§ där det framgår att planläggning ska med ske med hänsyn till miljö- och klimataspekter. Av 5§ framgår att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. risken för olyckor, översvämning och erosion. Intentionen är att skapa en samhällsplanering som är mer förutseende och anpassad till ett förändrat klimat. 

Närmare information om klimatanpassning i planeringen framgår i hantering av hälsa och överrsikt - Risk för översvämning, ras eller skred.

Hav

Nationella mål

Den svenska havspolitiken utgår från synsättet att våra hav är en oumbärlig resurs. För att bevara denna resurs krävs en helhetssyn på hur vi använder haven och ett arbete för att bevara och återställa havens ekosystem. Se Sammanställning av nationella mål för hav, yt- och grundvatten på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och läs mer om miljömålen Levande kust och skärgård på miljömål.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Regionala mål

I "Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i Västerbottens län" finns riktlinjer för de värdefullaste marina miljöerna hav, kustområden och skärgård. Rapporten innehåller data om värdefulla natur- och kulturmiljöer knutna till kust-, havs- och skärgårdsområden, samt beskrivning av vilka hot som finns.

Kommunernas planering av havsområden

Ett stadigt ökande tryck på havets resurser och arealer kombinerat med ett pågående arbete båda nationellt och internationellt vad gäller maritima strategier och havsplanering gör det angeläget för kommunerna att se över behovet av att planera sina havsområden.

Länsstyrelsen rekommenderar att kustkommunerna i översiktsplanen redovisar hela sitt havsområde där även kommunens viljeinriktning för havsområden utanför kustzonen tydligt framgår. På så sätt kan planen ge vägledning och ökad förutsägbarhet vid framtagande av detaljplaner och prövning av tillståndspliktig verksamhet inom havsområdet, samtidigt som den ger tydliga signaler från kommunerna till den statliga havsplaneringen.

De planeringsunderlag som har tillkommit i samband med den statliga havsplaneringen ger ett bra kunskapsunderlag som utgångspunkt för kommunernas egna planering av havsområden. Det gäller särskilt Regional nulägesbeskrivning för Bottniska viken, Länsstyrelserna 2015PDF. Även Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplanerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster utgör ett viktigt underlag. För kommunal havsplanering vill Länsstyrelsen också rekommendera den karttjänst som tagits fram i projektet SeaGISlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Havets mobila dynamik, vad gäller fördelning av resurser och påverkan, innebär ett särskilt behov av samordnad planering över kommungränserna. Planeringen av kommunernas kust och havsvattnet lämpar sig därför väl för interkommunala plansamarbeten.

Statlig planering av havsområden

Regeringen har i mars 2014 beslutat om en proposition med förslag till nya bestämmelser för hushållningen med havsområden. Bestämmelserna avser en samlad havsförvaltning i syfte att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Propositionen innehåller även en bestämmelse som möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter och åtgärder inom ett område som omfattas av en havsplan om sådana föreskrifter behövs för att uppnå syftet med planen. I Havsplaneringsförordningen (2015:400) utrycks bl.a. havsplanernas koppling till planeringen och vilken tyngdpunkt den har gentemot till exempel kommunala översiktsplaner.

I Sverige håller havsplaner på att utarbetas för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna tas fram av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna och med medverkan av kustkommunerna. Havsplanerna ska beslutas av regeringen, och ska tillämpas i den kommunala planeringen samt vid beslut om tillstånd för olika verksamheter i havet. Havsplaneringen utgör ett verktyg för att nå de nationella miljömålen och EU:s mål om god miljöstatus i haven.

Området för den statliga havsplaneringen börjar en nautisk mil utanför baslinjen, vilket innebär att delar av detta område överlappar myndighetsområdet för den kommunala översiktsplaneringen.

Läs mer om havsplanering hos Länsstyrelsen här.

 

Yt- och grundvatten

Nationella mål

Övergripande nationella mål för svensk vattenförvaltningen utgår från EU:s ramdirektiv för vatten. Målet är att uppnå god vattenstatus för allt vatten till år 2015. Målet omfattar såväl inlands- ytvatten som grundvatten, vatten i övergångszon och kustvatten. Regionala mål finns bland annat i förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt och i den regionala planen för dricksvattenförsörjning En Sammanställning av nationella mål för havs, yt- och grundvatten finns på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Relevanta miljömål presenteras på Miljömål.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Regionala mål

För Bottenhavetslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Bottenvikens länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönstervattendistrikt finns förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Bottenhavets vattendistrikt ligger mitt i Sverige och omfattar södra delen av Västerbottens län. Bottenvikens vattendistrikt är Sveriges nordligaste vattendistrikt och omfattar hela Norrbottens län samt större delen av Västerbottens län.

En Regional plan för dricksvattenförsörjningPDF utarbetades av Länsstyrelsen i Västerbottens län 2013. I planen anges de dricksvattenresurser som är viktigast för länets nutida och framtida dricksvattenförsörjning. En ny plan är under framtagande.

Vatten i planeringen

Läs om vatten i planeringen i miljökvalitetsnormer.

Övrigt planeringsunderlag

Notera att SGU har ett flertal databaser med information som kan användas som underlagsmaterial, bland annat brunnsarkiv med information från borrningar som utförts för energi eller dricksvattenförsörjning och vattentäktsarkiv med information om Sveriges vattenverk och vattentäkter med tillhörande rå- och dricksvattenkvalitet.

Kontakt