Bebyggd miljö i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen visa sina ställningstaganden för hur den byggda miljön som bland annat omfattar bebyggelse, anläggningar, vegetation och parker, ska utvecklas, bevaras och användas i framtiden

Översiktsplanen ska också ange utgångspunkter och riktlinjer för lokalisering och utformning av den byggda miljön till stöd för efterkommande planläggning och lovgivning.

Nationella mål

Det övergripande målet för bostadsmarknaden och byggandetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggandet och ekonomisk utveckling underlättas. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Delmålet för byggandet är långsiktigt hållbara byggnadsverk, effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning samt en väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. 

Mål för bostadsmarknadspolitiken som enligt Boverket har särskilt betydelse för planeringen är att:

  • Överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden.
  • Fortsätta utvecklingsarbetet med stadsdelar med brett utanförskap i samverkan med boende, fastighetsägare och berörda kommuner.
  • Underlätta studenters och ungas boende.
  • Förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga bostäder för unga.
  • Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform till exempel i form av trygghetsbostäder eller särskilt boende.
  • Inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans.

Riktlinjer för bostadsförsörjning

Enligt lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjer ska åtminstone innehålla följande tre uppgifter: 

  • Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
  • Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål.
  • Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna grundas lämpligast på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Av riktlinjerna ska framgå hur hänsyn tagits till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Om sådan hänsyn inte tagits kan regeringen förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges möjlighet att yttra sig över förslag till riktlinjer.

Riktlinjerna ska redovisas i ett separat dokument som beslutas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. De kan alltså inte beslutas som en del av översiktsplanen eftersom riktlinjerna ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset som bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet numera betraktas som. Boverket har tagit fram en webbaserad handboklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjningen.

För att få en uppfattning om utvecklingen på bostadsmarknaden besvarar, samtliga av landets kommuner årligen, Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Syftet med enkäten är att samla information för att kunna ge en bred överblick över det aktuella läget på bostadsmarknaden, belysa regionala skillnader, följa utvecklingen över tid och få fram underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste åren. 

Enligt förordningen (SFS 2011:1160länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster) ska Länsstyrelsen årligen göra en sammanställning och analys av bostadsmarknaden i länet. Den regionala bostadsmarknadsanalysen (2017) grundar sig till stor del på kommunernas uppgifter från bostadsmarknadsenkäten och är en del i den årliga rapportering som länsstyrelserna gör till Boverket och regeringen. Analysen kan utgöra ett underlag för kommunens arbete med bostadsförsörjningsfrågor.

Information om bostadsbeståndet finns hos Statistiska centralbyrån (SCB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I Lägenhetsregistretlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som förvaltas av Lantmäteriet och uppdateras av landets kommuner, redovisar bostadsbeståndet efter hustyp, byggnadsperiod, ägarkategori, upplåtelseform och storlek. Information finns även om antal lägenheter i specialbostäder. 

Bostadsförsörjning i översiktsplaneringen

När det gäller bostadsförsörjning ur ett översiktsplaneperspektiv framgår tydligt i plan- och bygglagen att det av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Med utveckling av bostadsbeståndet avser lagtexten även den befintliga bebyggelsen, inte enbart nybyggnation.

Viktig är att ett resonemang förs kring omfattning och typ av bostadsbehov kopplat till de nybyggnads- eller omvandlingsområden för bostäder som planen föreslår. Länsstyrelsen kan rekommendera Boverksrapporterna "Boendeplanering i praktikenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" och "Boendeplanering en strategisk fråga för kommunenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster". Även Boverkets webbaserade handbok för framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjning länk till annan webbplatsinnehåller bra tips på planeringsunderlag.

Det finns med andra ord ett ömsesidigt samband mellan arbetet med översiktsplanen och arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning och det är viktigt att kommunens förhållningssätt i de båda planeringsverktygen överensstämmer. Medan riktlinjerna för bostadsförsörjning ger huvuddragen för kommunens samlade planering för bostadsförsörjningen, utgör översiktsplanen ett viktigt instrument för att realisera kommunens bostadspolitiska ambitioner när det gäller fysisk markanvändning och planering.

Översiktsplanen kan i sammanhanget fungera som underlag för en strategisk markpolitik och som led i att säkerställa god planberedskap.

Nationella mål

Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja:

  • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
  • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.
  • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljö som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser.
  • En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet, och ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

Regionala mål

Västerbottens läns kulturmiljöstrategi 2012-2014PDF håller på att revideras med avseende på prioriterade målområden samt verksamhetsmål för Länsstyrelsens kulturmiljöverksamhet och länets kulturmiljöprofil.

I Västerbottens län är intresset för etablering av vindkraftsanläggningar förhållandevis stort. Hur vindbruk och kulturmiljövård kan samexistera tas upp i Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbottens län, Länsstyrelsen Västerbotten 2011PDF.

Defintion av fornlämning

2014 infördes en ny tidsgräns i Kulturmiljölagen som begränsar det allmänna skyddet av fornlämningar: en lämning som kan antas ha tillkommit år 1850 eller senare omfattas inte av det allmänna skyddet för fornlämningar. För Västerbottens del innebär detta till exempel att de flesta fartygslämningar inte längre är lagskyddade och det kan därmed behövas mer tydliga ställningstaganden i t.ex. kommunens översiktsplan.

Kulturmiljövård i planeringen

Kulturvärdena kan vara kulturhistoriska, estetiska eller sociala och tillhör de allmänna intressen som ska behandlas i en översiktsplan. Inom ramen för översiktsplaneprocessen kan en framtidsdiskussion föras med medborgarna om vilka värden och kvaliteter som bör prioriteras och i planen bör kommunen fastställa mål och rekommendationer för hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Det kan handla om allmänna riktlinjer för bebyggelseutvecklingen inom olika områden eller skyddsinstrument som är lämpliga för att säkerställa vissa kulturhistoriska värden. Det kan även handla om hur kulturmiljön kan nyttjas som en resurs för exempelvis företagande, turism och attraktivitet eller hur olika kulturmiljöer kan säkerställas genom att de ges nya funktioner.

Kulturmiljöunderlag med närmare redogörelse och prioriteringar av kommunens satsningsområden kan utgöra värdefulla kunskapsunderlag för det översiktliga planeringsarbetet, samt bidra till en kvalitetssäkring och effektivisering av efterföljande bygglovshandläggning och detaljplanarbete. Möjlighet finns för kommunerna att söka bidrag för upp till 50 % av kostnaderna vid framtagande av ett kulturmiljöunderlag. Ta kontakt med länsstyrelsen för närmare information.

För att undvika att översiktsplanen tyngs ned av omfattande faktaredovisningar bör kommunens ställningstaganden i planbeskrivningen tydligt skiljas från kunskapsunderlag och faktaredovisningar. En översiktsplan är normalt för grovmaskig för att kunna redovisa mer detaljerade rekommendationer och strategier för hur specifika områdens kulturvärden ska tas till vara. Därför finns det ofta behov av att i en översiktsplan referera till olika typer av planeringsunderlag, till exempel ett kulturmiljöunderlag, för beskrivning av de värden som ska skyddas. Det är också viktigt att översiktsplanen utformas så att dess konsekvenser tydligt framgår. Även konsekvenserna för kulturmiljön ska framgå av översiktsplanehandlingarna.

Boverkets PBL kunskapsbanklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns mer vägledning för hantering av kulturvärden i översiktsplanen.

Om Landskapskonventionen

Europeiska landskapskonventionenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap i Europa. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor och att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Sverige har ratificerat Landskapskonventionen som trädde i kraft 1 maj 2011.

Konventionen innefattar alla typer av landskaplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Den handlar inte i första hand om att ”bevara” landskap genom skyddsområden eller förbud, utan understryker i stället att landskapet är en viktig ekonomisk resurs som ska kunna nyttjas. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling lyfts fram som en nyckelfaktor, inte minst i arbetet med hållbar stadsutveckling.

Enligt konventionen behöver former för delaktighet och samverkan utvecklas i planeringen. Särskilt när det gäller stadslandskapet, där intressena är många och koncentrerade. Stadsutveckling medför ofta att stadsrum försvinner och nya uppstår. Bostadsnära natur, parker och industriområden, det tätortsnära landskapet är rum som konventionen värnar, men som är svåra att hävda i stadsutvecklingssammanhang. Här kan landskapskonventionen påverka diskussionen om staden och dess rum med bakgrund i olika synsätt och ideal. 

Landskapskonventionen i planeringen

En viktig förutsättning för att landskapsperspektivet ska kunna utvecklas i översiktsplaneringen är tillgången på kunskaps- och planeringsunderlag som kan bidra till att synliggöra samband och sammanhang i landskapet. Det handlar inte alltid om att göra nya inventeringar, snarare om att använda och uttrycka befintliga underlag och kunskaper på nya sätt. I översiktsplanen finns goda möjligheter att formulera både en allmän avsiktsförklaring för olika landskap och mera konkreta mål för hur nyttjandet och skyddet av landskapet ska se ut. På så sätt  kan översiktsplanen vara ett viktigt instrument vid förverkligandet av konventionens mål.  

På uppdrag av regeringen har Länsstyrelsen Västerbottens och sex andra länsstyrelser i landet under 2006-2007 bedrivit pilotarbeten med att utveckla regionala landskapsstrategier. Syftet har varit att pröva regionala landskapsstrategier som ett nytt förhållnings- och arbetssätt för att uppnå bevarande och hållbart brukande av naturresurser.

Länsstyrelsen rekommenderar här följande planeringsunderlag: Regionala landskapsstrategier Västerbottens län - modell för samverkanPDF; Landskapskaraktärisering Västerbottens länPDF; Landskapsanalys av 6 fallstudieområden i Västerbottens län samt Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurlivlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Naturvårdsverket har också tagit fram en egen landskapsstrategimodelllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för att arbeta med biologisk mångfald utifrån ett landskapsperspektiv.

Kontakt