Miljökvalitetsnormer (MKN) i översiktsplanen

Enligt 3 kap. 5§ plan och bygglagen (PBL) ska det framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. Miljöbalken (MB).

I dag finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa dessa. Detta ger möjlighet att förutse situationer där t.ex. föroreningshalter, värden för vattenkvaliteten och buller­nivåer riskerar att överskridas. Planen kan på så sätt ge vägledning för efterkommande beslut avseende såväl detaljplaner som upprättande av åtgärdsprogram. Om en tillkommande detaljplan antas medföra att en miljökvalitetsnorm överskrids är det en grund för Länsstyrelsen att upphäva kommunens beslut att anta planen.

Kunskap som framkommer i arbetet med att ta fram åtgärdsprogram bör ingå i underlaget då nya översiktsplaner ska tas fram.

Regeringen utfärdade år 1998 en förordning om miljökvalitetsnormer för luft. Förordningen har sedan dess reviderats och kompletterats. Efter en omfattande översyn av luftvårdspolitiken inom EU gäller en ny förordning och nya föreskrifter. I dag benämns förordningen med miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordningen (2010:477)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Naturvårdsverket föreskrifter om kontroll av luftkvalitet finns i:

Konsekvenser av Naturvårdsverkets föreskrifter (2010:8) om kontroll av luftkvalitetPDF

Miljökvalitetsnormerna syftar sammanfattningsvis till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla gemensamma krav inom EU, men fokuserar på att gällande gräns- och målvärden ska uppnås fram till 2020. Miljökvalitetsnormerna omfattar koncentrationen av partiklar (med partikelstorlek PM2,5 och PM10) i luften samt koncentrationen av följande ämnen: Bens(a)-pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly, kvävedioxider, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon och bensen. De normer som är svåra att följa är vanligtvis de för kvävedioxid och de för partiklarna PM10.

MKN-luft i planeringen

Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa MKN för luft. Vidare bör planen innehålla en beskrivning av luftmiljön i kommunen, samt en bedömning av huruvida luftkvaliteten kommer att påverkas av planens genomförande.

Västerbottens län är relativt förskonad från luftföroreningar. Problemen finns främst i tätorter och beror på trafik. Med mycket trafik uppstår snabbt höga halter av luftföroreningar, särskilt om det är vindstilla. Miljöanpassad trafikplanering och ändrat beteende hos trafikanterna är avgörande insatser för att åtgärda problemen. Utanför tätorterna utgör vedeldning en bidragande orsak till luftförorening.

Planeringsunderlag för MKN-luft

Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är de åtgärdsprogram som tas fram av kommunen. I SMHI: s rapport "Luftkvaliteten i Sverige fram till 2030PDF" presenteras framtidsprognoser som indikerar att halterna av kvävedioxid och långdistanstransporterade luftföroreningar kommer att minskas betydligt till 2030. Vad gäller partiklarna PM10 förväntas dock relativt små förändringar av halterna ske i tätorter.

Länsstyrelserapporten "Miljökvalitetsnormer om luft i planering och rättstillämpningPDF" redovisar på ett samlat sätt planeringssituationer där luftkvalitetsfrågor och MKN för luft särskilt bör uppmärksammas. Rapporten ger även exempel på hur normernas kan hanteras i översiktsplanen.

 Boverket publicerade i 2006 rapporten "Miljökvalitetsnormer i fysisk planering - en orientering för handläggarePDF". Rapporten syftar till att ge en översiktlig bild av miljökvalitetsnormernas tillämpning i fysisk planering, men den redovisar också exempel som kan bidra till en fördjupad diskussion om tolkning och tillämpning av normerna. 

Naturvårdsverket som ansvarar för generell vägledning av MKN för luft har reviderat sin s.k. Luftguide, en handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluftPDF. Handboken behandlar hela kedjan från tillämpning av regelverket till hur luftkvaliteten ska kontrolleras, hur information och rapportering ska gå till och hur åtgärdsprogram ska tas fram.

Syftet med miljökvalitetsnormer för vatten är att uppnå god status i alla vattenförekomster. Åtgärdsprogrammets syfte är att verka för att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna uppfylls. Av programmet framgår vilka åtgärder som behöver vidtas, när de ska göras och den myndighet/kommun som är ansvarig för respektive åtgärd. Över tid har tolkningen av vattendirektivet vid planering skärpts. Efter den så kallade WeserdomenPDF får inte en verksamhet, projekt eller åtgärd tillåtas om det innebär att statusen försämras, eller möjligheten att genomföra en åtgärd för att uppnå god status försvåras.

Vattendelegationerna antog i december 2016 en förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vattenförekomster inom Bottenhavets och Bottenviken vattendistrikt. Vattenmyndigheterna uppdaterar normer och program vart sjätte år, befintligt gäller för perioden 2016–2021.

Vatten i planeringen

Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa miljökvalitetsnormer för vatten och Länsstyrelsens har till ansvar att verka för att dessa följs.

Planeringen genomförs lämpligast med utgågnspunkt från en översiktlig beskrivning av kommunens vattenstatus. I beskrivningen relateras förhållandena till gällande miljökvalitetsnormer och åtgärder enligt åtgärdsprogrammet. Särskild viktiga eller riskutsatta vattenresurser, dricksvattentäkter och reservvattentäkter redovisas i planen. Det är viktigt att redovisningen kompletterat med tydliga riktlinjer och åtgärder som syftar till att förebygga markanvändningens fysiska eller kemiska påverkan.  Markanvändning och verksamheter som riskerar att innebära negativ påverkan på vatten måste flyttas eller anpassas så att statusen inte riskerar att försämras. Det kan exempelvis vara behov av en viss avloppslösning vid vatten som är övergödda eller behov av översyn av föreskrifter för vattenskyddsområden.

I översiktsplanen redovisas också kommunens bedömning av planens inverkan på möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna. Om översiktsplanen eller efterföljande planläggning bedöms kunna påverka vattenförekomster i en annan kommun är det viktigt att det behandlas i planen.  Vattenförekomsten med tillhörande avrinningsområde redovisas då i sin helhet.

För att kunna nå miljömålet "Grundvatten av god kvalité" bör ställningstaganden till vad som anses vara lämpliga och olämpliga täktområden framgå. Det är även av vikt att planen redogör för kommunens förhållningsätt till dagvatten- och avloppshanteringen.

En central åtgärd i åtgärdsprogrammen för Bottenhavet och Bottniska viken är att kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst antingen inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. I detta sammanhang förespråkas gemensamhetslösningar framför enskilda avloppslösningar.  

Det rekommenderas att översiktsplanen samordnas med redan beslutade planer och program med koppling till vattenförvaltningen, och att strategier och åtgärder relevanta för den fysiska planeringen inarbetas i planen. I sammanhanget utgör den regional planen för dricksvattenförsörjning i Västerbottens län samt kommunala vattenförsörj­ningsplaner och VA-planer viktiga underlag. Om lokala program och strategier ännu inte har arbetats fram kan översiktsplanen i stället ange riktlinjer för sådan vattenhänsyn.

MKN-vatten inom utpekade LIS-områden

Ianspråktagande av LIS-områden får inte leda till en försämrad vattenkvalitet. Kommunen bör vara restriktiv med utpekandet inom vattenskyddsområden och grundvattenförekomster. Detta för att inte försvåra nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning. I LIS-planen redovisas vattenförekomsternas status och gällande miljökvalitetsnormerför varje exploateringsområde, enligt följande:

  • Vilken/vilka yt- och grundvattenförekomster som berörs - både namn och ID bör anges så det är helt tydligt vilket vatten som avses.
  • Nuvarande ekologisk och kemisk status för ytvattenförekomsterna samt kemisk och kvanitativ status för grundvattenförekomsterna.
  • Om vattenförekomsterna riskerar att inte uppnå god status och vilket/vilka miljöproblem som orsakar riskklassningen.
  • Fastställda normer för ekologisk, kemisk och kvantitativ status.
  • En bedömning av hur planerad bebyggelse påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna.
  • En motivering till den gjorda bedömningen.

Planen bör även kompletteras med redovisning av vilka åtgärder som planeras för att minska risken för försämring av vattenstatus, det kan exempelvis handla om behov av avloppslösningar eller ekologiskt funktionella kantzoner.

Planeringsunderlag för MKN-vatten

Information om Sveriges yt- och grundvatten finns samlad i databasen VISS (VattenInformationsSystem Sverige)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här finns uppgifter om statusklassningar, miljökvalitetsnormer, åtgärder och miljöövervakning för enskilda vattenförekomster. På Länsstyrelsens sida "Så mår miljön" presenteras regelbundet rapporter om miljöstatus i exempelvis länets sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten.

Länsstyrelsen i Stockholm har, tillsammans med Stockholms stad och Upplands Väsby kommun, tagit fram en rapport med närmare vägledning för hur miljökvalitetsnormerna ska behandlas i planeringen - "Miljökvalitetsnormer för vatten - en vägledning för fysisk planering i Stockholms länPDF", maj 2011. Kopplingen till översiktlig planering beskrivs på s. 12-13. En motsvarande vägledning publicerades samma år som resultat av ett projektsamarbete mellan länsstyrelserna i Jönköpings, Värmlands och Östergötlands län; "Miljökvalitetsnormerna för vatten och översiktsplaneringenPDF". Arbetet med vägledning i Västerbottens län har påbörjats och planeras vara klar under 2018.

Mer information hittar du under "Hantering av risker för dricksvattenförsörjning i översiktsplanen".

Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbullerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har Trafikverket och kommuner med över 100 000 invånare skyldighet att kartlägga och upprätta åtgärdspro­gram för buller.

Med omgivningsbuller avses väg-, tåg-, flyg- samt viss typ av industribuller. Syftet är att omgivnings­buller inte ska medföra skadliga effekter på människors hälsa. Bullerkartor och åtgärdsprogram ska uppdateras minst vart 5:e år. Inom Västerbottens län omfattar detta endast Umeå kommun. I Naturvårdsverkets rapport Åtgärdsprogram för att följa miljökvalitetsnormen för bullerPDF, finns exempel på olika åtgärdsprogram.

Även små och medelstora kommuner omfattas av bullernormen i de områden som störs av buller från större vägar (över 3 miljoner fordon/år), större järnvägar (30 000 tåg/år) samt större civila flygplatser (över 50 000 flygrörelser/år).

Kontakt