Hantering av hälsa och säkerhet i översiktsplanen

Enligt 2 kap 5§ plan- och bygglagen ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Identifierade riskområden för människors hälsa och säkerhet ska ligga till grund för utformningen av kommunens översiktsplan och beaktas i kommunens mark- och vattenanvändning.

Genom förebyggande planering kan hänsyn till risker tas och skydd för människor och känsliga miljöer byggas in. Identifierade riskområden för människors hälsa och säkerhet ska av denna anledning ligga till grund för utformningen av kommunens översiktsplan. Centrala underlag är Regional risk- och sårbarhetsanalys för Västerbottens län, 2015 (redovisningen är under uppdatering) samt kommunens egen risk- och sårbarhetsanalys.

Riskområden som anses påverka kommunens framtida mark och vattenanvändning redovisas i översiktsplanen och markeras på karta. Förhållningssätt och rekommendationer för hur riskfaktorer ska beaktas i samband med efterföljande beslut om detaljplan, bygglov etc. ska framgå av översiktsplanen. Det kan till exempel handla om riktlinjer för lokalisering och utformning av bebyggelse eller anläggningar.

Av översiktsplanens miljöbedömning  och eventuell MKB ska det framgå en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på människors hälsa samt åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka den negativa miljöpåverkan. 

Här följer information om beaktandet av hälsa och säkerhet i översiktsplanearbetet.

Att planera och bebygga i närheten av transportleder för farligt gods och riskfyllda anläggningar kan medföra risker för människors hälsa och säkerhet. Transportleder rekommenderade för farligt gods är av stort samhällsintresse och bör skyddas mot förändrad markanvändning som minskar dess lämplighet som transportleder.                    

Av översiktsplanen ska primära och sekundära transportleder (vägar och järnvägar) för transport av farligt gods framgå. För bra vägledning bör planen även innehålla principer för skyddsavstånd till bebyggelse  som bostäder, vårdlokaler, skolor och byggnader som rymmer ett stort antal människor och/eller är svåra att utrymma med mera.

Planen bör även innehålla principer för lokalisering och utformning av verksamheter som hanterar farliga ämnen till exempel bensinstationer och andra anläggningar som alstrar transporter av farligt gods.

Frågeställningar relevanta för översiktsplanen:

  • Transporter av farligt gods och transportvägar till och från riskfyllda anläggningar.
  • Riskfyllda anläggningar enligt 2 kap. 4§ lagen om olyckor (LSO)
  • Mindre industrier i tätbebyggt område.
  • Skyddsobjekt och skyddszoner.
  • Lämpliga områden för lokalisering av riskfyllda anläggningar.

Trafikräkning av farligt gods på väg i Västerbottens läns inland (Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Norsjö, Sorsele, Storuman och Åsele kommuner) Genomfördes 2013. Länk till informationen finns nedan:

Trafikräkning av farligt gods på väg i Västerbottens läns inland (ADR Trafikräkningsprojekt Västerbotten)PDF

Trafikräkning har också gjorts i Umeå och Skellefteå:

Trafikräkning farligt gods transporter (Umeå)PDF

Trafikräkning av farliga godstransporter (Skellefteå)PDF

Dessa risksammanställningar fokuserar på hantering av farliga ämnen vid fasta anläggningar och transporter av farliga ämnen i Västerbottens län på väg och järnväg. Rapporten CBRNE - risker i Västerbottens län (Länsstyrelsen 2014)PDF fokuserar på hantering av farliga ämnen vid fasta anläggningar och transporter av farliga ämnen i Västerbottens län på väg och järnväg.

Länsstyrelsen Västerbotten arbetar för närvarande fram riktlinjer för bebyggelseutveckling intill rekommenderade transportleder för farligt gods (både på väg och järnväg). Riktlinjerna planeras vara färdiga under våren 2018. Tillsvidare hänvisas till Riktlinjer - skyddsavstånd till transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen i Norrbottens län 2015)PDF

I översiktsplanen bör områden med hög radonrisk pekas ut tillsammans med förslag på åtgärder. Planen bör också nämna hur förekomsten av sulfidjorder ska hanteras om de påträffas vid exploatering.

Det rekommenderas att områden med särskilt hög radonrisk som avses tas i anspråk för bebyggelse pekas ut på karta, samt att det i text anges vilka områden som på grund av markförhållanden särskilt behöver uppmärksammas.

Om lågriskområden för markradon pekas ut på en sådan karta bör radonförekomsten förtydligas, eftersom det lätt leder till missuppfattningen att här finns ingen risk för radon. I det nationella miljömålet "God bebyggd miljö" finns inskrivet att alla bostäder ska ha en radonhalt inomhus som understiger 200 Bq/m3 år 2020. Gällande radonförekomster i vattentäkter kan dricksvattenförsörjningen påverkas, främst då vattnet tas från enskilda brunnar. Livsmedelsverket har fastställt ett gränsvärde på 100 bg/l.

Kommunen bör förutom redovisningen av markradon på karta även redovisa riktlinjer och åtgärder för hur radonhalter ska hanteras och hur kommunen arbetar för att uppfylla miljömålet och Livsmedelverkets gränsvärde. Ett exempel kan vara att kommunen förespråkar gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp.

Radon kan till exempel komma från följande källor:

  1. Områden med alunskiffer.
  2. Förhöjd uranhalt i markytan av annan anledning.
  3. Jordarter som är genomsläppliga (till exempel isälvssediment (rullstensåsar), grusig morän och svallgrus).

Vad gäller markradon finns, förutom inverkan av markens uranhalt, ett beroende av markens permabilitet vilket gör att till exempel isälvsavlagringar utgör högriskområden för markradon. I områden med förhöjd strålning från berg­grunden kan också finnas risk för förhöjda halter av radon och uran i dricksvatten från enskilda brunnar. SGU har data i en kartvisare över flygmätt strålning från uranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, och även kartvisare för jordartskartor och berggrundskartorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som kan användas som underlag vid bedömningen av radonrisker.

Sulfidjord

I landområdena närmast norrlandskusten finns på många platser lera och silt som innehåller järnsulfider. I samband med byggnationer eller för att möjliggöra uppodling sänks ofta grundvattenytan varvid järnsulfiderna oxiderar, vilket kan leda till en kraftig sänkning av pH. De sura förhållandena leder till en ökad kemisk vittring vilket gör att toxiska metaller (t ex Ni och Cd) kan mobiliseras. Vattendrag i områden med sulfidjord kan därför periodvis uppvisa höga koncentrationer av vissa metaller och ett lågt pH. Det finns då risk att växter och djur påverkas negativt.

Sulfidjordlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster förekommer ofta i områden som på SGUs jordartskartor redovisas som lera eller silt. På många platser överlagras sulfidjorden av torv eller älvsediment. Vid byggnationer och grävning i områden med sulfidhaltiga sediment är det viktigt att beakta vilka miljöeffekter oxidation av dessa jordar kan leda till. SGU har dokumenterat förekomster av sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbottens och Norrbottens län (SGU 2015)PDF

I översiktsplanen bör nämnas hur förekomsten av sulfidjordar kommer att hanteras om dessa påträffas vid exempelvis infrastrukturprojekt.

I kommunens planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Länsstyrelsen ska i planprocessen verka för att en sådan hänsyn tas.

Det är viktigt att risker kopplade till översvämning, ras, skred och erosion uppmärksammas tidigt i planprocessen. För att säkerställa den efterföljande bebyggelsens lämplighet bör planen innehålla rekommendationer för hur riskerna ska hanteras i samband med detaljplanering eller lovgivning. Det kan till exempel handla om behov av geotekniska utredningar, tekniska förstärkningsåtgärder av marken eller invallningar.

Översvämning

Markens stabilitet måste beaktas vid all typ av bebyggelse. Även om byggnader etableras ovanför nivån för högsta beräknat flöde kan marken var olämplig ur stabilitetssynpunkt. Läns­styrelsen anser att kommunerna bör vara mycket restriktiv till ny bebyggelse inom riskutsatta områden. I samband med plane­ringsprocessen bör därför kommunen göra en översyn av alla samhällsviktiga verksam­heter. Det är angeläget att samhällsviktiga funktioner inte lokaliseras till områden där det finns viss risk för översvämning idag eller i framtiden.

I rapporten "Klimatförändringar och samhällsplaneringPDF" s.12-14 finns Länsstyrelsens rekommendationer för olika typer av bebyggelse utan att vidta särskilda förebyggande åtgärder med avseende på höga flöden. 

Sammanfattningsvis ges följande tre rekommendationer:

  • Inom områden som hotas av 100-årsflöde (statistisk återkomsttid på 100 år) bör ingen ny bebyggelse uppföras, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus.
  • Inom områden som hotas av högsta dimensionerande flöde (inträffar vid kombination av alla kritiska faktorer), kan samhällsfunktioner av minde vikt/mindre miljöpåverkan lokaliseras.
  • Lokalisering av riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt, inkluderat sammanhållen bostadsbebyggelse, bör endast ske utanför ovan angivna områden.

För att öka planens läsbarhet kan nivåerna för 100-årsflöde och högsta dimensionerande flöde konverteras till en rekommenderad plushöjd över medelvattenståndet.

På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats finns översvämningskartering för Vindelälvenlänk till annan webbplats, från Ammarnäs till sammanflödet med Umeälven. För området kring Vännäsby inom Vännäs och Umeå kommuner, som är ett särskilt riskutsatt område, finns också en riskhanteringsplanlänk till annan webbplats. I Västerbottens län finns även karteringar för Skellefteälven och Umeälven. Dessa karteringar finns hos Länsstyrelsen samt hos kommunen. För Ångermanälven, länk till annan webbplatsVojmånlänk till annan webbplats och Saxån finns kartering publicerad hos Länsstyrelsen Västernorrland.länk till annan webbplats

Ras och skred

På MSB: s webbplats finns Räddningsverkets kommunvisa stabilitetskarteringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för ras och skred från 1998. För kommunerna Malå, Dorotea och Åsele har endast en kartering genomförts för redan bebyggda områden. Information saknas exempelvis för områden med gles bebyggelse på landsbygden, framtida exploateringsområden och områden med enbart infrastruktur. Hänsyn har inte heller tagits till framtida klimatförändringar. Vid åtgärder nära älvar eller områden med känd skredrisk kan det vara motiverat att kommunen ombesörjer att geotekniska undersökningar genomförs. SGU har numera samordnat kartunderlag för ras, skred och erosionlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Vägledning finns båda i rapportform och via en kartvy.

För Västerbottens län har SGI har tagit fram över­siktliga kartor över erosionsförhållanden för havskusten. Kartorna finns att hämta via SGI webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. På SGI: s webbplats finns även en databaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för geoteknisk information.

Anpassning till ett förändrat klimat

Ny sammanhållen bebyggelse bör lokaliseras, placeras och utformas på ett sätt som gör samhällsstruktur hållbar över tid. Vid prövning av markens lämplighet för avsedd markanvändning bör även förväntade effekter av ett förändrat klimat beaktas.

Länsstyrelsens rekommendationer utgår från 100-årsflöde och högsta dimensionerande flöde. Förväntade klimatförändringar innebär att flera höga flöden kan väntas och under andra delar av året än i samband med vårflod. Rekommendationerna bör därför ses som en miniminivå om inga särskilda åtgärder vidtas.

Ökad nederbörd kan medföra ökade risker för ras, skred, erosion och översvämningar. Detta bör värderas vid strategiska val av framtida markanvändning. Med hänsyn till klimatförändringar bör en strategi som präglas av ökade säkerhetsmarginaler vid långsiktig fysisk planering tillämpas. Det innebär att säkerställa tillräckligt avstånd i både plan och höjd för att kunna klara en ökad fara för till exempel översvämning eller erosion.

Länsstyrelserna tog 2016 fram en checklista för klimatanpassning i fysisk planeringPDF som ska fungera som ett verktyg för handläggare på såväl kommuner som länsstyrelser. På Boverkets webbplats finns en webbutbildninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om vad klimatanpassad planering innebär, exempel på åtgärder och arbetssätt kopplade till översiktsplanering och hur PBL reglerar.

I Länsstyrelsens rapport Klimat- och sårbarhetsanalys Västerbottens län (rapporten är sekretessbelagd, information finns hos Länsstyrelsen) finns en analys av framtida klimat, avseende nederbörd, temperatur och höga flöden. Områden har översiktligt identifierats där det finns risk för erosion, skred, ras, slamströmmar och översvämning som kan medföra skador på bebyggelse och infrastruktur samt påverka områden med miljöfarlig verksamhet och förorenad mark.

Länsstyrelsen har i samverkan med kommunerna under 2013 och 2014 tagit fram kommunspecifika analyserPDF av klimatförändringarnas konsekvenser. En sammanfattning finns också för länet som helhet "Konsekvenser av klimatförändringar i Västerbottens länPDF". Den Regionala handlingsplanen för klimatanpassning (2014-2016)PDF som även den togs fram i samverkan med kommuner och också andra aktörer, håller nu på att revideras. Handlingsplanen innehåller rekommendationer för den fysiska planeringen. Båda dokumenten utgör viktiga underlag för översiktsplanearbete. Mer detaljerade undersökningar kan behöva genomföras på kommunal nivå för att klargöra behov av åtgärder där det finns risker för naturolyckor.

Den nationella rapporten Klimatanpassning i fysisk planeringPDF rekommenderas. Den innehåller mycket information om klimatanpassning kopplad till fysisk planering, med en rad länkar till relevanta rapporter och goda exempel. Klimatanpassning kopplat till översiktsplanearbetet behandlas i kap. 3.6, s.90-94. Här finns bl.a. en Idékatalog över möjliga frågor och åtgärder att behandla i en översiktsplan.

För att säkerställa kommunens framtida dricksvattenförsörjning är det viktigt att kommunen i sin översiktsplan redovisar, riskvärderar och tar hänsyn till viktiga dricksvattenresurser.

Dricksvattenförsörjning är ett sårbart system som riskerar att utsättas för olika typer av störningar. Då olika verksamheter bedrivs inom vattenskyddsområden, det kan handla om till exempel miljöfarliga anläggningar eller täkter, kan en olycka eller ett läckage vid någon av verksamheterna innebära att en förorening på kort tid når grundvattnet och därefter påverka dricksvattnet.

Exempel på annat som kan på påverka vattentäkterna är försurning och naturligt förekommande ämnen i berggrunden (till exempel radon, uran och arsenik).

De grundvattenförekomster som Vattenmyndigheten i Bottenvikens- och Bottenhavets vattendistrikt har pekat ut i vattenförvaltningsarbetet bör redovisas i översiktsplanen. För vattenförekomster finns miljökvalitetsnormer, mer information finns under rubriken "Miljökvalitetsnormeröppnas i nytt fönster".

I den regionala vattenförsörjningsplanenPDF för Västerbottens län redovisas länets viktigaste drickvattenresurser. I planen behandlas också dagens och framtida dricksvattenförsörjning. Planen kommer att revideras under 2018.

År 2011 utarbetades en risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning för länet. Analysen fokuserar på sex huvudsakliga risker; smittutbrott, kemiskt utsläpp, ledningsbrott/läckor, översvämning och skyfall, elavbrott/eleffektbrist samt sabotage. Av sekretesskäl finns inte rapporten tillgänglig via webbplatsen. Kontakta Länsstyrelsen för närmare information.

SGU:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns bland annat karttjänster som bland annat redovisar brunnar och annan viktig information om grundvatten som underlag för fysisk planeringen.

I översiktsplanen ska områden med potentiellt förorenad mark redovisas tillsammans med riktlinjer för hur de förorenade områdena ska hanteras.

Översiktsplanen ska ge översiktlig information om hur situationen ser ut i kommunen avseende förorenad mark. Det bör uppmärksammas om förorenat sediment förekommer i sjöar i anslutning till förorenade områden. För kustkommunerna gäller detta också förorenat sediment på havsbotten. Av planen bör även typ av förorening och dess läge i förhållande till befintlig eller planerad markanvändning framgå.

Översiktsplanen bör också innehålla övergripande riktlinjer för hur  förorenade områden ska hanteras i det fortsatta arbetet med detaljplanering och lovgivning till exempel vad gäller lokaliseringsprinciper eller utredningskrav. Riktlinjerna bör vara generella och inte peka ut enskilda, eller vissa specifika, typer av objekt. Mer information och exempel på riktlinjer finns i rapporten:

Förorenade områden i den fysiska planeringen - en vägledningPDF

Då nya förorenade områden upptäcks oftare än översiktsplanen uppdateras, kan det vara en fördel att i översiktsplanen länka till ajourhållet myndighetsregister över förorenade områden i stället för att redovisa områdena i planen. På Geodataportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns bland annat information om förorenade områden som uppdateras kontinuerligt. GIS-skikten ”Potentiellt förorenade områden” och ”Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och energitorvtäkter i drift” hittas via sök-funktionen: Markera ämnesområde miljö och skriv in Lst Miljödata i fritextrutan och sök. 

Lokaliseringen av potentiellt förorenade område och tillståndspliktig verksamhet åskådliggörs också på länsstyrelsernas webbGISlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster: Sök informationen under planeringsunderlag, övriga underlag och miljöpåverkan. När det gäller data om marina sediment finns SGU:s kartvisarelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som redovisar förekomst av metaller och näringsämnen samt organiska miljögifter i havsmiljö. På EBH-portalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns mer underlag till fysisk planering.

Länsstyrelsen vill lyfta vikten av att systematiskt hantera bullerproblematik, särskilt när det gäller boendemiljöers-, skolors- och förskolors utemiljöer samt förhållanden i parker och rekreationsområden.

Det är i översiktsplanen angeläget att klargöra hur kommunen avser att hantera bullerfrågor. Särskilt bullerutsatta- liksom tysta- och ostörda områden bör redovisas.  Detta ger tidiga signaler kring var det krävs varsamhet eller särskilda åtgärder i detaljplaneringen. För bebyggelse nära järnväg behövs även risken för vibrationer finnas med i planeringen. I samband med planering av vindkraft är det viktigt att även lågfrekvent ljud beaktas.

I översiktsplanen ges möjlighet att synliggöra förutsättningarna för framtida utbyggnadsområden för bostäder i bullerutsatta områden. I de fall det redan i översiktsplanarbetet framstår som troligt att lokaliseringen av ett nytt bostadsområde är olämpligt med utgångspunkt från en ljudmiljö som riskerar att orsaka olägenhet för människors hälsa bör alternativ lokalisering väljas.

Regeringens proposition "Samordnad prövning av bullerPDF" från 2014 som behandlar buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar har resulterat i ändringar i bland annat plan och bygglagen. Ändringarna innebär nya krav med avseende på lokalisering och utformning av bostadshus för att förebygga olägenheter för människors hälsa som orsakas av buller. Läs mer på Boverkets webbplats:

Regler och riktvärden för bullerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt