Hantering av infrastruktur i översiktsplanen

Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

Flera av dessa rör infrastruktur, exempelvis regionala tillväxt- och utvecklingsprogram, länsplaner för transportinfrastruktur, de transportpolitiska målen och planer som rör elektronisk infrastruktur, avfallshantering och kollektivtrafikförsörjning.

Nationella mål

Det övergripande nationella målet för transporter är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp ett funktionsmål som rör tillgänglighet, samt ett hänsynsmål som rör säkerhet, miljö och hälsa. Mer om nationella mål för transporter finns på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regionala mål

Länstransportplanenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (2014-2025) är Västerbottens gemensamma styrdokument för satsningar på utveckling av länets infrastruktur i form av vägar, järnvägar, gång- och cykelvägar, terminaler, miljö- och klimatåtgärder med mera. Planen inkluderar förutom mål, strategier och fördelning av investeringsprojekt även en beskrivning och funktionsanalys för länet. I planen presenteras tre målbilder för Västerbottens län: 

  • Rese-, transport- och kommunikationsmöjligheterna är väl utvecklade inom landsdelen, med de omgivande länen, med EU som helhet och världen i övrigt.
  • Lösningarna utformas för att ge bästa utfall för tillgänglighet, långsiktig konkurrenskraft, jämställdhet, trygghet, klimat, hälsa och landskap.
  • Utveckla ett väl fungerande samspel mellan regional utvecklingsplanering, fysisk samhällsplanering och transportplanering.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (2016-2019) är länets strategiska plan för den regionala kollektivtrafiken. Konkreta mål och åtgärder framgår av kapitel 5. 

Den regionala utvecklingsstrategin 2014-2020länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (RUS) utgör en samlad strategi för hållbar tillväxt och visar på de insatser och prioriteringar som aktörerna gemensamt tycker är viktigast för att utveckla länet. Följande åtgärder anses ha särskilt relevans för transportplaneringen:

  • Förbättra person- och godstågstrafikens tillförlitlighet, funktion och kvalitet.
  • Utveckla intermodaliteten och främja överflyttning till mer miljövänliga transportslag.
  • Stimulera kollektivt resande på reserelationer med stor potential och att öka kollektivtrafikens marknadsandel i Västerbotten sammantaget.
  • Öka kollektivtrafikens attraktivitet och funktion ur ett jämställt och jämlikt resenärsperspektiv.
  • Främja samhällsplaneringsåtgärder, beteendepåverkan och strategiska planer i syfte att flytta över resande från bil till kollektivtrafik, gång och cykel.
  • Bygga och utveckla strategiskt placerade bytespunkter, till exempel resecentrum och parkeringar för byte av färdsätt Investeringar i sammanhängande gång- och cykelstråk, i och mellan tätorter och byar.
  • Satsa på integrerade, hållbara och tillgängliga transportlösningar i städer och huvudorter, bland annat avseende god luftkvalitet, minskade växthusgasutsläpp, buller och trängsel.
  • Påverka staten för en fortsatt planeringsprocess för förverkligandet av Norrbotniabanan, med påbörjad realisering inom strategiperioden Understödja utvecklingen av hållbara transportlösningar för Kvarkenlänken, E12-Umeå -Vasa.
  • Förbättra Inlandsbanans systemkopplingar till tvärstråken.
  • Förbättra kapaciteten och standarden på E4 och övriga särskilt viktiga stråk, för pendling och näringsliv.
  • Förbättra trafiksäkerheten och standarden på länets övriga Europavägar, E12 och E45, framför allt på farliga och trafikintensiva vägavsnitt.
  • Stärka förbindelser mellan fjälldalarna.
  • Säkerställa och utveckla trafiken med alla färdmedel mellan Västerbotten, övriga Sverige och grannländerna.

Samtliga av de ovan nämnde programmen är viktiga för Västerbottens kommuner att beakta i samband med kommunens översiktliga trafikplanering.

Transporter i planeringen

Samhällsplaneringen bör stimulera en samhällsstruktur som främjar resurssnåla transporter. En medveten styrning av bebyggelsestrukturen har stor betydelse för det framtida transportberoendet eftersom bebyggelsen förändras långsamt och transportalstrande bebyggelsemönster får långsiktiga konsekvenser. Viktigt är också att utnyttja den potential till energieffektivisering som samverkan mellan olika transportslag kan ge.

Kommunens hållning till hur de mer övergripande trafikstrukturerna inom och genom kommunen ska utvecklas båda påverkar och påverkas av hur de övriga fysiska strukturerna inom kommunen planeras, och hur miljön påverkas. Översiktsplanen bör av denna anledning alltid innehålla en övergripande analys av befintlig trafiksituation som visar på centrala utvecklingsbehov för att matcha den samhällsutveckling som planeras i kommunen, samt på regionalt och nationell nivå. Planens möjlighet att nå uppsatta miljömål bör också framgå.

Detaljeringsnivån anpassas till översiktsplanens detaljeringsgrad och de centrala utmaningarna som identifieras. Befintliga trafikstrategier bör i den grad de finns ingå som underlag vid planens utformning, och ev. justeras i ljus av nya utmaningar som framkommer genom översiktsplaneprocessen. Överordnade principer för trafikhanteringen bör framgå av översiktsplanen med ev. hänvisning till fördjupad trafikstrategi.

Aktuella vägledningar och underlag

I Trafikverkets vägledare Transportsystemet i samhällsplaneringenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster beskrivs transportsystemet i översiktsplaneringen i kap. 5 (s. 37 – 72).  Här ingår även en checklista med punkter som bör beaktas i kommunernas översiktsplanering, se s. 72. På Exempelbanken.se finns exempel på kommunala trafikstrategier.  Portalen är en gemensam exempelbank för att sprida goda erfarenheter myndigheter emellan inom ett antal kunskapsområden kopplade verksamhetsområdet vägplanering.

Här finns också information om Trafik för en attraktiv stad (TRAST), en handbok finansierat av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, i samarbete med Boverket. TRAST ger vägledning i en process som avser att lägga fast en trafikstrategi både som underlag för översiktsplaneringen och som underlag för åtgärdsplaneringen för trafik. TRAST exempelsamling innehåller exempel på hantering av trafikfrågor i tätort, allt från exempel på planeringsdokument till byggda miljöer som visar resultatet av en planering.

Flera av Västerbottens kommuner ingår också i TRANA-nätverket TRAfikstrategier i NorrA Sverige som koordineras av Trafikverket.

Prioritering av resurser för åtgärder i transportsystemen på nationell och regional nivå förutsätter att åtgärderna finns förankrad i de planer som har tagits fram för transportsystemen samt att åtgärdsvalsstudier har genomförts. I Boverkets rapport Samordnad planering för bebyggelse och transporterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster beskrivs behovet av samordning och samverkan mellan kommunal översiktsplanering och fysisk planläggning för vägar och järnvägar. Bland annat beskrivs kopplingen mellan den översiktliga planeringen och åtgärdsvalsstudier (kap. 2 s.41), samt kopplingen till det nationella strukturfondsprogrammet och länsplaner för regional transportinfrastruktur (kap 3 s. 37).

Nationella mål

Nationellt mål för informationssamhället är säkra, robusta och lättillgängliga kommunikationer som i första hand tillhandhålls genom effektivt fungerande marknader. Det ska finnas ett stort utbud av tjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet.

Regionala mål

I den regionala utvecklingsstrategi ingår delstrategin ”En tillgänglig och utåtriktad region” där ”Öka utbyggnaden och höja kvaliteten på den fasta IT-infrastrukturen, bredbandsnätet” är ett prioriterat område.

Målet i Västerbottens digitala agendan är att regionen ska bidra till att de mål som beskrivs i Regional utvecklingsstrategi för Västerbotten 2014-2020 och i den digitala agendan för Sverige uppnås och förverkligas. Ledorden  är ökad samverkan och samarbete kring digitaliseringen i Västerbotten och agendan syftar till att ge vägledning och stöd för att prioritera, planera och genomföra utvecklingsinsatser som innefattar digitaliseringen under perioden 2014-2020. NorrGIS digitala agenda är en regional handlingsplan för att tillvarata digitaliseringens möjligheter inom geodataområdet hos medlemsorganisationerna i Norrbottens och Västerbottens län. NorrGIS är en ideell regional förening där de flesta kommuner i länet är medlemmar.

Informationsteknologi i planeringen

Regeringen presenterade i oktober 2011 sin digitala agenda för Sverige. Det övergripande målet i agendan är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Regeringen har även år 2009 presenterat en Bredbandsstrategi. Målet i bredbandsstrategin är att 90 procent av befolkningen bör ha tillgång till 100 Mbit/s. Detta mål är även fastslaget i den digitala agendan.  

En robust och välutbyggd IT-infrastruktur är viktig för att trygga välfärden. IT är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd it-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning är det angeläget att även IT-infrastrukturen hanteras i samhällsplaneringsprocessen på regional och kommunal nivå för att säkerställa att de tjänster som är beroende av att infrastrukturen når ut till användarna. Detta stärks också av lagändringarna i Plan- och bygglagen (PBL) 2011.  

Post och Telestyrelsen (PTS) är central förvaltningsmyndighet med ett samlat sektorsansvar inom områdena post och elektronisk kommunikation. PTS har emellertid inte detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område vad gäller den konkreta planeringen. Kommunen bör ha en förteckning över aktuella ledningsägare. Sedan december 2010 finns ett system för begäran om ledningsanvisning, www.ledningskollen.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här kan förfrågan skickas för att identifiera vilka som är berörda ledningsägare.  

Om planen innebär uppförande av vindkraftverk, kan dessa i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftsbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför ett sådant samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är.  

Nationella mål

Den svenska energipolitiken ska bygga på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Perspektivplan 2025länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är framtagen av Svenska kraftnät och utgör ett underlag för kommuners, länsstyrelsers och övriga myndigheters samhällsplanering. Här finns bland annat information rörande framtida planer för stamnätet.

Sammanställning av nationella mål om energidistribution på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Energifrågor i planeringen

I översiktsplanen bör kommunen reservera stråk och områden for elnätsandamål när det bedöms att dessa är av allmänt intresse. Detta för att markanvändningen inte ska förändras på ett sätt som gör det svårare att bygga, driva och underhålla ledningar. Områden med befintliga eller föreslagna elledningar av riksintresse ska alltid redovisas i översiktsplanen.  

För att kommunen ska kunna arbeta med elledningar i fysisk planering behövs planeringsunderlag som anger det behov som finns av eldistribution och utrymme for denna. Karta över ledningsnät fås på begäran hos Svenska Kraftnät.  

Från eldistribution med luftledningar sker ofta påverkan på landskapet och natur- och kulturmiljövärden, estetiska värden och elektriska och magnetiska fält. Kommunen kan exempelvis ange riktlinjer eller mål för hur högt magnetfältets årsmedelvärde får vara vid byggnader och där människor stadigvarande vistas.  

Byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet, och Svenska Kraftnät önskar av denna anledning vara delaktiga i planeringsarbetet avseende de infrastruktursatsningar som kommunen planerar och som kan tänkas beröra framtida eller befintliga kraftledningars och stamnätsledningars sträckningar.

Ur ett elsäkerhetsperspektiv regleras avståndet mellan kraftledningar och olika verksamheter i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. I broschyren Magnetfält och hälsorisker som har utgivits av Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen finns information om magnetfält kopplat till byggnaders avstånd till olika kraftledningar, samt myndigheternas rekommendationer.

På bakgrund av ovannämnda myndigheters rekommendationer har Svenska kraftnät beslutat om en magnetfältspolicy där 0,4 mikrotesla utgör högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. För att säkerställa att magnetfältspolicyn uppfylls ska ny bebyggelse, där människor vistas varaktigt, placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning.

För närvarande pågår flera utbyggnads- och reinvesteringsprojekt i det svenska stamnätet. Svenska kraftnäts investeringsvolym planeras dessutom att fortsatta att öka under de närmaste åren. I takt med att stamnätet byggs ut ökar behovet av att ta i anspråk mark för elledningar vilket kan medföra att risken för konflikter angående markanvändningen uppstår.

Länkar till planeringsunderlag

På webb

Dokument

Nationella mål

Sveriges avfallsplan innehåller mål och åtgärder för följande fem prioriterade områden: avfall i bygg- och anläggningssektorn, hushållens avfall, resurshushållning i livsmedelskedjan, avfallsbehandling och illegal export av avfall till andra länder. Planen innehåller också exempel på vad vi behöver göra för att nå ett mer resurseffektivt samhälle med utgångspunkt från miljömålen och EU:s avfallshierarki.

Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017, Naturvårdsverket 2012länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det senaste avfallsförebyggande programmet antogs av Naturvårdsverket juni 2015. Programmet innehåller 8 mål och 167 exempel på åtgärder som företag, myndigheter, branschorganisationer, kommuner och landsting kan göra.  Programmet innehåller också indikatorer som mäter hur bra det går att minska mängden avfall och farliga ämnen.

Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017, Naturvårdsverket 2015.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Avfallshantering finns också med som en del i miljömålet "God bebyggd miljö" och regeringen har fastställt två etappmål. För att nå etappmålet "Ökad resurshållning i livsmedelskedjan" ska insatser vidtas så att minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger, senast 2018,  sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Minst 40 % av matavfallet ska samtidigt behandlas så att även energi tas tillvara. För att nå etappmålet "Ökad resurshushållning i byggsektorn" ska insatser vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av ofarligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020.

Etappmål avfall, miljömål.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Regionala mål

I Västerbottens regionala utvecklingsstrategi finns flera åtgärder med koppling till avfallshantering. Den prioriterade åtgärden "Hållbar stadsutveckling och samhällplaneringsinvesteringar för att få energi-, avfalls-, vatten och avloppssystem sammankopplade i kretslopp både i landsbygd och tätort." är av särskild relevans för den fysiska planeringen.

Regionala utvecklingsstrategin 2014-2020, Region Västerbotten.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Avfallshantering i planeringen

Avfallshantering är ett av de nya allmänna intressena i PBL 2010 och frågan behöver upp­märksammas på ett tidigt stadium i den fysiska planeringen. Lokalisering och utformning av bebyggelse och byggnadsverk ska därför ske med särskilt hänsyn tagen till möjligheterna att anordna avfallshantering. Avfallshanteringen bör beskrivas i översiktsplanen på ett sådant sätt att det blir tydligt hur den ska behandlas i planläggningen.

Kommunens avfallsplan är ett viktigt underlag i det arbetet, men den bör konkretiseras i fråga om vilka krav den ställer på den fysiska planeringen.

Avfall Sveriges rapport från 2013 "Avfall i fysisk planering med fokus på översiktlig planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" ger vägledning i hur avfallsfrågor kan hanteras i den översiktliga planeringen. I rapporten anges bland annat följande exempel på aspekter vid avfallshantering som är relevanta för den översiktliga planeringen:

  • Det finns en tydlig koppling till användning av mark (alternativt vattenområde) eller den bebyggda miljön.
  • Frågor på en strategisk eller övergripande nivå. Det innebär att den är viktig eller av stor dignitet, alternativt kräver avvägning mot andra intressen på en övergripande nivå.
  • Frågan är generell, exempelvis genom att ge anvisningar eller rekommendationer inför detaljplaner eller annan markanvändning.

Kontakt