Bebyggd miljö i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen visa sina ställningstaganden för hur den byggda miljön som bland annat omfattar bebyggelse, anläggningar, vegetation och parker, ska utvecklas, bevaras och användas i framtiden

Översiktsplanen ska också ange utgångspunkter och riktlinjer för lokalisering och utformning av den byggda miljön till stöd för efterkommande planläggning och lovgivning.

Övergripande nationella mål

Politiska mål för arkitektur-, form- och designområdet har beslutats av regeringen 2018 i den samlade nationella arkitekturpolicyn Politik för gestaltad livsmiljölänk till annan webbplats

Enligt policyn ska arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Det ska bl.a. uppnås genom att

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
  • miljöer gestaltas för att uppfylla sin funktion och ska vara tillgängliga för alla

Kvalitativa mål för den bebyggda miljön framgår även av Sveriges miljömål genom preciseringarna av miljömålet"God bebyggd miljölänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster"

Nationella mål

Det övergripande målet för bostadsmarknaden och byggandet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggandet och ekonomisk utveckling underlättas. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Delmålet för byggandet är långsiktigt hållbara byggnadsverk, effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning samt en väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. 

Mål för bostadsmarknadspolitiken som enligt Boverket har särskilt betydelse för planeringen är att:

  • Överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden.
  • Fortsätta utvecklingsarbetet med stadsdelar med brett utanförskap i samverkan med boende, fastighetsägare och berörda kommuner.
  • Underlätta studenters och ungas boende.
  • Förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga bostäder för unga.
  • Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform till exempel i form av trygghetsbostäder eller särskilt boende.
  • Inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans.

Riktlinjer för bostadsförsörjning

Enligt lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjer ska åtminstone innehålla följande tre uppgifter: 

  • Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
  • Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål.
  • Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna grundas lämpligast på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Av riktlinjerna ska framgå hur hänsyn tagits till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Om sådan hänsyn inte tagits kan regeringen förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges möjlighet att yttra sig över förslag till riktlinjer.

Riktlinjerna ska redovisas i ett separat dokument som beslutas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. De kan alltså inte beslutas som en del av översiktsplanen eftersom riktlinjerna ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset som bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet numera betraktas som. Boverket har tagit fram en webbaserad handboklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjningen.

För att få en uppfattning om utvecklingen på bostadsmarknaden besvarar, samtliga av landets kommuner årligen, Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Syftet med enkäten är att samla information för att kunna ge en bred överblick över det aktuella läget på bostadsmarknaden, belysa regionala skillnader, följa utvecklingen över tid och få fram underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste åren. 

Enligt förordningen (SFS 2011:1160länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster) ska Länsstyrelsen årligen göra en sammanställning och analys av bostadsmarknaden i länet. Den regionala bostadsmarknadsanalysen (2018) grundar sig till stor del på kommunernas uppgifter från bostadsmarknadsenkäten och är en del i den årliga rapportering som länsstyrelserna gör till Boverket och regeringen. Analysen kan utgöra ett underlag för kommunens arbete med bostadsförsörjningsfrågor.

Information om bostadsbeståndet finns hos Statistiska centralbyrån (SCB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. I Lägenhetsregistretlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som förvaltas av Lantmäteriet och uppdateras av landets kommuner, redovisar bostadsbeståndet efter hustyp, byggnadsperiod, ägarkategori, upplåtelseform och storlek. Information finns även om antal lägenheter i specialbostäder. 

Bostadsförsörjning i översiktsplaneringen

När det gäller bostadsförsörjning ur ett översiktsplaneperspektiv framgår tydligt i plan- och bygglagen att det av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Med utveckling av bostadsbeståndet avser lagtexten även den befintliga bebyggelsen, inte enbart nybyggnation.

Viktig är att ett resonemang förs kring omfattning och typ av bostadsbehov kopplat till de nybyggnads- eller omvandlingsområden för bostäder som planen föreslår. Länsstyrelsen kan rekommendera Boverksrapporterna "Boendeplanering i praktikenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" och "Boendeplanering en strategisk fråga för kommunenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster". Även Boverkets webbaserade handbok för framtagande av riktlinjer för bostadsförsörjning länk till annan webbplatsinnehåller bra tips på planeringsunderlag.

Det finns med andra ord ett ömsesidigt samband mellan arbetet med översiktsplanen och arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning och det är viktigt att kommunens förhållningssätt i de båda planeringsverktygen överensstämmer. Medan riktlinjerna för bostadsförsörjning ger huvuddragen för kommunens samlade planering för bostadsförsörjningen, utgör översiktsplanen ett viktigt instrument för att realisera kommunens bostadspolitiska ambitioner när det gäller fysisk markanvändning och planering.

Översiktsplanen kan i sammanhanget fungera som underlag för en strategisk markpolitik och som led i att säkerställa god planberedskap.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om bostadsmarknad och byggande se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 13. Befolkning, boende och arbete samt 23. Bebyggelse och fysisk planering.

Nationella mål

Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja:

  • Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
  • Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.
  • Ett inkluderande samhälle med kulturmiljö som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser.
  • En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet, och ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

Regionala mål

Västerbottens läns kulturmiljöstrategi 2012-2014PDF håller på att revideras med avseende på prioriterade målområden samt verksamhetsmål för Länsstyrelsens kulturmiljöverksamhet och länets kulturmiljöprofil.

I Västerbottens län är intresset för etablering av vindkraftsanläggningar förhållandevis stort. Hur vindbruk och kulturmiljövård kan samexistera tas upp i Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbottens län, Länsstyrelsen Västerbotten 2011PDF.

Defintion av fornlämning

2014 infördes en ny tidsgräns i Kulturmiljölagen som begränsar det allmänna skyddet av fornlämningar: en lämning som kan antas ha tillkommit år 1850 eller senare omfattas inte av det allmänna skyddet för fornlämningar. För Västerbottens del innebär detta till exempel att de flesta fartygslämningar inte längre är lagskyddade och det kan därmed behövas mer tydliga ställningstaganden i t.ex. kommunens översiktsplan.

Kulturmiljövård i planeringen

Kulturvärdena kan vara kulturhistoriska, estetiska eller sociala och tillhör de allmänna intressen som ska behandlas i en översiktsplan. Inom ramen för översiktsplaneprocessen kan en framtidsdiskussion föras med medborgarna om vilka värden och kvaliteter som bör prioriteras och i planen bör kommunen fastställa mål och rekommendationer för hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Det kan handla om allmänna riktlinjer för bebyggelseutvecklingen inom olika områden eller skyddsinstrument som är lämpliga för att säkerställa vissa kulturhistoriska värden. Det kan även handla om hur kulturmiljön kan nyttjas som en resurs för exempelvis företagande, turism och attraktivitet eller hur olika kulturmiljöer kan säkerställas genom att de ges nya funktioner.

Kulturmiljöunderlag med närmare redogörelse och prioriteringar av kommunens satsningsområden kan utgöra värdefulla kunskapsunderlag för det översiktliga planeringsarbetet, samt bidra till en kvalitetssäkring och effektivisering av efterföljande bygglovshandläggning och detaljplanarbete. Möjlighet finns för kommunerna att söka bidrag för upp till 50 % av kostnaderna vid framtagande av ett kulturmiljöunderlag. Ta kontakt med länsstyrelsen för närmare information.

För att undvika att översiktsplanen tyngs ned av omfattande faktaredovisningar bör kommunens ställningstaganden i planbeskrivningen tydligt skiljas från kunskapsunderlag och faktaredovisningar. En översiktsplan är normalt för grovmaskig för att kunna redovisa mer detaljerade rekommendationer och strategier för hur specifika områdens kulturvärden ska tas till vara. Därför finns det ofta behov av att i en översiktsplan referera till olika typer av planeringsunderlag, till exempel ett kulturmiljöunderlag, för beskrivning av de värden som ska skyddas. Det är också viktigt att översiktsplanen utformas så att dess konsekvenser tydligt framgår. Även konsekvenserna för kulturmiljön ska framgå av översiktsplanehandlingarna.

Boverkets PBL kunskapsbank länk till annan webbplatsfinns mer vägledning för hantering av kulturvärden i översiktsplanen.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om kulturmiljö se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 1.2 Kulturmiljö.

Kontakt