Social hållbarhet i översiktsplanen

Människans livsmiljö är en viktig utgångspunkt för kommunens översiktsplanering. En god livskvalité är en förutsättning för människans drivkraft och en grund för individens och gruppers medverkan och delaktighet i samhällets utveckling.

Enligt 1 kap 1 § plan- och bygglagen ska planeringen ”… främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö…” I sammanhanget spelar frågor om folkhälsa, jämställdhet, integration, barnperspektiv och tillgänglighet en stor roll.

För att integrera dessa perspektiv i översiktsplanen är det avgörande att de lyfts så tidigt som möjligt i planprocessen för att representanter från de olika perspektiven ska få möjlighet att delta och bidra med synpunkter. Även sociala konsekvensanalyser kan bidra med värdefulla insikter i debatten om planens utformning.

Ett bra stöd i kommunens arbetet med hållbar utveckling i översiktsplaneringen är Boverkets vägledning "Hållbar utveckling i översiktsplaneringenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster". I vägledningen framkommer bland annat förslag på definition av begreppet hållbarhet, processförslag för att integrera hållbarhet i planen och praktiska exempel.

 

Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål inom jämställdhetspolitiken ska få genomslag i länet. Av PBL 1 kap 1 § framgår att bestämmelserna i lagen syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Att jämställdhetsfrågor integreras i den översiktliga planeringen är viktigt bland annat för bebyggelsemiljöns utformning.

Nationella och regionala mål

Målet för jämställdhetspolitikenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande målet är sex delmål knutna:

  1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.
  2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
  4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
  5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättning för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
  6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Länsstrategin för jämställdhetsintegrering 2018-2020 "Ett jämställt VästerbottenPDF" syftar till att förverkliga de nationella jämställdhetspolitiska målen på ett regionalt plan samt att främja fördjupad samverkan mellan länsaktörer.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om jämställdhet se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 13.5 Jämställdhet

Barn och ungas livsvillkor påverkas av hur vi planerar, utformar och förvaltar den byggda miljön, men också av hur de själva kan påverka utvecklingen. Det är därför viktigt att barn och ungas perspektiv beaktas redan i översiktsplaneringen.      

Nationellt mål

Barnperspektivet handlar om att tillgodose barns och ungdomars rättigheter och intressen i samhället. Synsättet utgår från FN:s barnkonvention, som Sverige sedan år 1990 är skyldig att efterleva. Regeringen har beslutet om en lagrådsremiss med förslag om att göra barnkonventionen till svensk lag och att denna ska träda i kraft 1 januari 2020. Med barnkonventionen som lag måste tjänstemän och beslutsfattare förhålla sig till konventionen på ett annat sätt än i dag.

Barnperspektivet i planeringen

Kommunen har genom sitt planmonopol ett särskilt ansvar för att barnkonventionen ska implementeras i samhällsplaneringen. I en rapport från Länsstyrelsen i Västra Götaland "Barnkonventionen i den fysiska planeringenPDF" redovisas aspekter som kan vara relevanta att beakta samt exempel på metodik. Dokumentet innehåller också en checklista som stöd för att på ett bra sätt integrera barnkonventionen i planeringen.

Till hjälp i fysisk planering har Göteborg stad utvecklat verktyget och processstödet barnkonsekvensanalys (BKA)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som med fördel kan användas för att på ett systematiskt sätt lyfta fram de frågor som är relevanta för barn och unga.

Boverkets vägledning "Gör plats för barn och ungalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" kan användas för planering, utformning, skötsel och förvaltning av urbana miljöer, med ett särskilt fokus på förskole-och skolgårdar.  I vägledningen rekommenderas att översiktsplanen innehåller riktlinjer och rekommendationer för barns tillgång till lekparker och grönområden av god kvalité. En annan Boverksrapport som kan rekommenderas är "Skolans nya plats i stadenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" som diskuterar olika kriterier och strategier med betydelse för skolors lokalisering och integrering i städerna.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om barnperspektivet se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 13.6 Barnperspektivet.

Integration handlar om alla människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etisk och kulturell bakgrund. I den kommunala fysiska planeringen är det bostadssociala perspektivet viktigt att hantera.

Nationellt mål

Ett integrerat samhälle innebär att alla har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att delta i samhällslivet. Integration i boendet handlar om att alla ska ha möjlighet att bo där livschanserna är goda, där man trivs, känner sig trygg och där vardagsbehoven tillgodoses. I Boverkets rapport "Etniska hierarkier i boendelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" ges en förståelse till problematiken med integration och segregation.

Den fysiska åtskillnaden mellan människor kan vara ett resultat av bristande boendeintegration, som i sin tur kan försvåra de boendes integration i samhället. Läs mer i Boverkets publikationer: "En hel stadlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" och "Hur kan man främja integration genom övergripande fysisk planering och stadsutvecklingPDF"    
  

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om integration se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 13.4 Integration

I den kommunala fysiska planeringen finns goda möjligheter att verka för tillskapandet av trygga och hälsosamma boendemiljöer och platser för medborgarnas möjligheter till ökad fy­sisk aktivitet i vardagen.

Nationella och regionala mål

Det övergripande nationella folkhälsomåletlänk till annan webbplats är att "skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation".

Målet består av åtta målområden som syftar till att tydliggöra vilka bestämningsfaktorer som är avgörande för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen:

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Nationella mål för folkhälsa på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I denregionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län 2014-2020länk till annan webbplats, finns flera strategier kopplade till folkhälsa. De två nedanstående har särskild relevans för fysisk planering:

  • Utveckla möjligheterna till ett aktivt och hälsosamt åldrande
  • Utveckla möjligheterna till en aktiv fritid

Folkhälsa i planeringen

Översiktsplaneringen möjlighet att påverka folkhälsan handlar bland annat om att tillskapa trygga och hälsosamma boendemiljöer samt platser och funktioner för fy­siska aktiviteter i vardagen. Detta kan exempelvis åstadkommas genom planering av utomhusmiljöer som underlättar och lockar till fysisk aktivitet, såsom trygga gång- och cykelstråk och tillgång till attraktiva platser för lek, motion och fysiskt arbete.

På folkhälsomyndighetens webbplats finns en planeringsmodelllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för byggd miljö och fysisk aktivitet. Den kan användas både när det finns ett uppdrag och för att visa på behov av förändring. Planeringsmodellen består av ett antal steg enligt följande: Identifiering, Behovsanalys, Avgränsningar och målsättningar samt Genomförande och utvärdering.

Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen i konsekvensbeskrivningen bedömer planens konsekvenser för folkhälsan med fokus på utsatta eller svaga grupper.

För mer information om folkhälsa, se även sida 3.Miljökvalitetsnormer - MKN för vatten och 8.Natur och miljööppnas i nytt fönster .

Tillgänglighet handlar om alla människors lika rätt att fritt kunna röra sig i samhället och själva bestämma över sina liv. Detta förhållningssätt bör avspeglas i kommunens översiktsplaner.

Det nationella målet för funktionshinderspolitikenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnads-villkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barn-rättsperspektivet ska beaktas.

Med utgångspunkt från funktionshinderpolitiken presenterade regeringen "En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster". I denna framgår hur myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer ska arbeta för att nå målen samt hur arbetet ska följas upp.

Tillgänglighet i planeringen

En tillgänglig och användbar livsmiljö i den översiktliga planeringen handlar om att möjliggöra allas tillgång till olika funktioner i den fysiska miljön oavsett rörelse- och orienteringsförmåga. Det gäller exempelvis kultur- och fritidsaktiviteter, kollektivtrafik, offentliga byggnader och mötesplatser.

En översiktsplan som innehåller strategier för att göra den fysiska miljön anpassad för olika former av funktionsnedsättningar ger bättre förutsättningar att leda till ett samhälle som blir mer tillgängligt för alla. Strategierna i översiktsplanen kan med fördel utgå från en identifiering av de områden i kommunen där det är problem med tillgängligheten.  Att beakta tillgänglighetsfrågan tidigt i planeringen kan säkerställa att saker görs på rätt sätt från början, vilket sparar både tid och resurser för kommunen.

På Myndighetens för delaktighet (MFD) webbplats finns förslag på hur en kommun stegvis kan lägga upp sitt tillgänglighetsarbetelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt