Kärnenergiberedskap

Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller hot om sådant utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Det kallas statlig räddningstjänst.

Sanering av miljön efter en kärnteknisk olycka är också Länsstyrelsens ansvar och handlar om åtgärder för att möjliggöra att mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats åter kan användas.

Länsstyrelsen ska även säkerställa att information går ut till alla som kan komma att beröras av olyckan om vad som har hänt och hur man ska göra för att skydda sin hälsa. För de som faktiskt berörs av olyckan måste denna information gå ut omedelbart.

Länsstyrelsens viktigaste uppgift vid en kärnteknisk olycka är att skydda människor, djur och miljö mot strålning.

För att kunna hantera samhällsstörningar som t.ex. utsläpp av radioaktiva ämnen har Länsstyrelsen byggt upp en krisorganisation bestående av utvalda anställda och tagit fram en krisledningsplan. Utöver den övergripande krisledningsplanen finns ett antal delplaner, t.ex. ett regionalt beredskapsprogram som beskriver hanteringen av en kärnteknisk olycka. I Sverige genomförs vartannat år kärnkraftsövningar där dessa planer och program övas. Det finns också en plan för sanering efter kärnteknisk olycka.

Vilka medverkar i beredskapen mot kärnkraftsolyckor?

Det är Länsstyrelsen som ansvarar för att allmänheten skyddas vid en kärnkraftsolycka. Länsstyrelsen får i sin tur råd och stöd från centrala myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Kommunernas räddningstjänster, polisen, landstingen med flera medverkar också i beredskapen, liksom kärnkraftsverken.

Det geografiska områdesansvaret som länsstyrelsen har innebär att Länsstyrelsen under en kris samordnar verksamheten mellan kommuner, landsting, regionala myndigheter och andra viktiga samhällsaktörer. Samordning av information till allmänheten är också en del av det geografiska områdesansvaret.

Kontakt